Bli medlem i Unga Aktiesparare här
Det går att påverka ekonomins utveckling genom räntor och politiska beslut. Men att helt stoppa svängningarna går aldrig att göra. Gustav Brished reder ut hur konjunkturer fungerar och vad hög- respektive lågkonjunktur innebär.
Sommaren 2018 minns många som ovanligt varm och solig. Jag minns den särskilt för att det var sommaren jag fick följa med på en segelbåt för första gången. Vinden låg rätt, båten lutade lagom och vi gled fram över vattnet utan större ansträngning. Det kändes nästan som att båten seglade av sig själv. Vi behövde knappt justera seglen, farten var stabil och allt bara flöt på. Att segla var ju ingen sport, tänkte jag då.
Några timmar senare förändrades allt. Vinden mojnade, seglen började hänga och båten tappade fart. Plötsligt fick vi jobba mer aktivt, justera riktning och hela tiden anpassa oss för att ens ta oss framåt. Det var samma båt, samma besättning och samma mål. Men helt andra förutsättningar. Att segla var inte riktigt lika kul nu.
Precis så fungerar ekonomin också. Ibland blåser det medvind, ibland motvind. Det är de här växlingarna som kallas konjunkturer.
Det här är en konjunktur
En konjunktur beskriver det allmänna ekonomiska läget i ett land. Den visar hur det går för produktion, sysselsättning, konsumtion och investeringar. Ekonomin utvecklas nämligen inte i en jämn, rak linje, utan rör sig i återkommande svängningar över tid. De här svängningarna kallas konjunkturcykler.
I en högkonjunktur är den ekonomiska aktiviteten hög. Företag producerar mycket, arbetslösheten är låg och hushållen konsumerar mer. När tillväxten sedan bromsar in går ekonomin in i en avmattning. Om utvecklingen fortsätter nedåt hamnar vi i en lågkonjunktur där produktionen minskar, arbetslösheten stiger och efterfrågan är svag. Efter en tid brukar ekonomin återhämta sig och en ny uppgång börjar.
Konjunkturen visar alltså hur hög eller låg farten i ekonomin är vid en viss tidpunkt.
Därför uppstår konjunktursvängningar
Konjunktursvängningar uppstår genom samspelet mellan hushåll, företag och omvärlden. När framtidstron är stark ökar konsumtionen och investeringarna. Företag anställer fler och produktionen växer. Det leder till högre inkomster, vilket i sin tur stärker efterfrågan ännu mer.
Men om osäkerheten ökar, till exempel vid ekonomiska kriser, oro i omvärlden eller impulsiva världsledares nyckfulla beteenden blir hushåll och företag mer försiktiga. Konsumtion och investeringar minskar. Det leder till lägre produktion och stigande arbetslöshet. Då försvagas ekonomin ytterligare.
Eftersom Sverige är en liten, öppen ekonomi påverkas konjunkturen också starkt av utvecklingen i andra länder. När det går bra internationellt ökar efterfrågan på svenska varor. När omvärlden bromsar in påverkas exporten snabbt.
Konjunkturer är därför både ekonomiska och psykologiska fenomen. Förväntningar på framtiden spelar stor roll.
Konjunkturens påverkan på samhället
Konjunkturen påverkar människors vardag. Även om den inte syns lika tydligt som prisförändringar.
I högkonjunktur är det oftast lättare att få jobb och företag vågar expandera. Bostadsbyggandet ökar och fler investeringar görs. I lågkonjunktur ökar istället arbetslösheten, företag drar ner på sina satsningar och hushåll håller igen på konsumtionen.
Samma person kan ha exakt samma kompetens, men möjligheterna att få jobb kan skilja sig mycket beroende på konjunkturläget.
Konjunktur och ekonomisk politik
Det ligger på staten och Riksbanken att dämpa konjunkturens svängningar. Penningpolitiken sköts av Riksbanken, som använder räntan för att påverka ekonomin. I lågkonjunktur kan räntan sänkas för att få fart på konsumtion och investeringar. I högkonjunktur kan den höjas för att kyla ner ekonomin.
Finanspolitiken sköts av staten genom budgeten. Offentliga satsningar och skatteförändringar kan användas för att stärka ekonomin i sämre tider eller bromsa den i starka perioder. Målet är att skapa stabilitet och minska risken för kraftiga svängningar i jobb och produktion.
Sambandet med arbetslöshet och inflation
Konjunkturen har nära koppling till både arbetslöshet och inflation. I högkonjunktur är efterfrågan hög och arbetslösheten låg. Det leder ofta till stigande priser och löner. I lågkonjunktur är efterfrågan svagare, arbetslösheten högre och inflationen tenderar att dämpas.
Sambandet mellan konjunktur och arbetslöshet beskrivs ofta med Okuns lag. Den visar att när ekonomin växer snabbt, det vill säga när BNP ökar i god takt, brukar arbetslösheten minska. När tillväxten däremot är svag eller negativ stiger arbetslösheten. Förklaringen är att företag behöver mer arbetskraft när produktionen ökar, medan de minskar antalet anställda när efterfrågan faller.
Okuns lag är dock ingen exakt naturlag. Den är mer av ett empiriskt samband som bygger på observationer över tid. Hur stark kopplingen är kan variera mellan länder och perioder. Men mönstret är tydligt: ekonomisk tillväxt och sysselsättning rör sig ofta åt samma håll.
Vikten av att förstå konjunkturer
Konjunkturen påverkar jobbmöjligheter, löneutveckling, bostadsmarknad och statens ekonomi. Den påverkar både individers trygghet och samhällets utveckling i stort. Att förstå konjunkturer gör det lättare att tolka ekonomiska nyheter och politiska beslut. Precis som inflation handlar om pengars värde grundar sig konjunkturen i hur stark eller svag den ekonomiska aktiviteten är vid en viss tidpunkt.
Sammanfattning
Precis som ute på havet är det inte alltid vi som förändras, utan ibland är det omständigheterna. Ibland går båten nästan av sig själv. Ibland får man kämpa för varje meter framåt. Konjunkturer fungerar på samma sätt. Ekonomin rör sig mellan perioder av medvind och motvind – trots att människor, företag och mål i grunden är samma.
Genom räntor och politiska beslut försöker samhället göra vågorna lite mindre. Men svängningarna försvinner aldrig helt. Att förstå konjunkturer handlar därför om att förstå varför det ibland går lätt och ibland känns trögt, och att det är en naturlig del av hur ekonomin fungerar.
