Bli medlem i Unga Aktiesparare här
Vad är egentligen inflation och varför är fenomenet så viktigt för både din egen och för samhället i storts ekonomi? Gustav Brished går igenom olika sätt att mäta inflation och förklarar varför det är ett måste att ha koll på hur den utvecklas.
När min mormor var sex år gammal, 1940, fick hon en femkrona av sin pappa att springa ned till grossisten i byn för att köpa sig lite lördagsgodis. Hon köpte en marsipangris för fem kronor och bet huvudet av den på en gång. När hon sedan kom hem blev hennes pappa väldigt upprörd och besviken att hon spenderade ALLA fem kronor på EN godis. Han säger åt henne att lämna tillbaka den. Men då hon redan hade bitit huvudet av den så var det inte längre möjligt.
Att vi skulle lägga fem kronor på en godisbit låter ju inte konstigt alls. Faktum är att köpa en sådan marsipangris i dag hade kostat oss ungefär 150–200 kronor. Och när vi pratar om sådana summor kanske vi enklare kan förstå min gammelmorfars upprördhet.
Vad säger detta oss, då? Att marsipangrisar har blivit dyrare? Ja, men ett bättre sätt att formulera det på är att pengarna har tappat sin köpkraft. Vi har haft inflation.
Det här är inflation
Inflation innebär att den allmänna prisnivån i samhället stiger över tid. Det betyder att pengarnas värde minskar och varje krona räcker till lite mindre än vad den gjorde tidigare. Inflation handlar alltså inte om att enstaka varor blir dyrare, utan om att priserna stiger generellt i hela ekonomin.
Det finns flera orsaker till inflation:
– Efterfrågeinflation: uppstår när efterfrågan på varor och tjänster är större än utbudet. Företag kan då höja priserna.
– Kostnadsinflation: beror på att det blir dyrare att producera, till exempel när löner, råvarupriser eller energikostnader stiger.
– Förväntansinflation: sker när hushåll och företag tror att priserna kommer att stiga. Då höjs lönekrav och priser redan i förväg, vilket faktiskt driver upp inflationen.
Inflation är alltså både ett ekonomiskt fenomen och ett psykologiskt. Våra förväntningar spelar stor roll för hur priserna utvecklas.
Så mäts inflation
För att kunna följa inflationen måste vi mäta den. Det görs med hjälp av Konsumentprisindex (KPI), som beräknas av Statistiska centralbyrån (SCB).
KPI visar hur priset på en ”varukorg” av varor och tjänster förändras över tid. I varukorgen finns sådant som hushållen vanligtvis köper: exempelvis mat, kläder, el, bensin och biobiljetter.
Ett viktigt kompletterande mått är KPIF, vilket är en förkortning för “Konsumentprisindex med fast ränta”. Det används ofta av Riksbanken eftersom det tar bort den direkta effekten av ränteförändringar och därför ger en tydligare bild av den underliggande inflationen.
Inflationsmål och penningpolitik
För att skapa stabilitet i ekonomin har Riksbanken sedan 1990-talet ett inflationsmål på 2 procent per år (mätt som KPIF). Målet är till för att hålla inflationen låg och stabil. Inte för hög, men inte heller för låg. Om inflationen stiger för snabbt höjer Riksbanken styrräntan. Då blir det dyrare att låna, efterfrågan minskar och inflationen dämpas.
Om inflationen i stället är för låg sänker Riksbanken räntan för att stimulera konsumtion och investeringar.
Syftet är att bevara pengarnas värde och skapa förutsägbarhet för både hushåll och företag. En stabil inflation gynnar långsiktig tillväxt och förtroende för valutan.
Värt att nämna är att ovanstående gäller i en öppen ekonomi med rörlig växelkurs. När valutan är rörlig kan Riksbanken påverka inflationen genom räntan. Men i ett system med fast växelkurs är utrymmet mycket mindre. Då blir finanspolitiken viktigare.
Inflationens koppling till konjunkturer
Inflationen påverkas ofta av konjunkturen, alltså ekonomins svängningar mellan hög- och lågkonjunktur.
– I högkonjunktur är efterfrågan hög, arbetslösheten låg och produktionen ökar. Då finns en risk att priserna stiger → inflationen ökar.
– I lågkonjunktur minskar däremot efterfrågan, arbetslösheten stiger och företag får svårare att höja priserna. Då tenderar inflationen att falla.
Det här sambandet mellan inflation och arbetslöshet kallas för Phillipskurvan. Den visar att låg arbetslöshet ofta hänger samman med högre inflation, och vice versa.
Men sambandet är inte alltid stabilt. Under 1970-talet upplevde många länder stagflation. Det vill säga hög inflation samtidigt som ekonomin stod stilla.
Därför är inflation viktigt att förstå
Inflationen påverkar allt – från hur mycket vi får betala i matbutiken till hur räntan på våra bolån sätts. Den påverkar löneförhandlingar, pensionssparande och statens budget.
Hög inflation gör att pengar snabbt tappar i värde, vilket försvagar köpkraften och skapar osäkerhet. Men det motsatta är inte nödvändigtvis bra. Låg inflation eller fallande priser kan bromsa ekonomin. Om prisnivån faktiskt börjar sjunka kallas det deflation.
Deflation innebär alltså att priserna sjunker över tid. Det kan låta positivt, men det leder ofta till att hushåll och företag skjuter upp köp och investeringar i väntan på ännu lägre priser. Då faller efterfrågan, företagens intäkter pressas och arbetslösheten kan stiga. Det blir en negativ spiral som är svår att bryta.
Det är också viktigt att skilja på lägre inflation och på deflation. När man hör att inflationen ”sjunker” betyder det i regel att inflationstakten minskar. Alltså att prisökningarna fortsätter, men i en långsammare takt än tidigare. Det betyder inte att priserna faller. Deflation är först när den genomsnittliga prisnivån faktiskt går ned.
Målet är därför inte att få inflationen till noll, utan att hålla den stabil och förutsägbar. En stabil inflationstakt gör att hushåll, företag och beslutsfattare kan planera framåt utan att överraskas av snabba eller kraftiga prisförändringar.
Sammanfattning
Historien om min mormors marsipangris visar hur mycket pengarnas värde kan förändras över tid. Det är kärnan i inflationens betydelse. Den påverkar vad våra pengar faktiskt är värda.
Genom att mäta inflationen, sätta upp mål och justera räntan försöker samhället hålla ekonomin i balans. För i grunden handlar inflation inte bara om priser. Den handlar om förtroendet för pengarna och om att skapa stabilitet i en värld som ständigt förändras.
