Bli medlem i Unga Aktiesparare här
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 1 2024
Det finns fina förutsättningar för och god avkastningspotential i flera av aktierna i den stora doldissektorn i Norge. Men det är viktigt att fånga in och plocka upp sunda typer av laxbolag i sitt placeringsnät. ”Det är ingen rak och enkel resa ens för de mest kvalitativa aktierna”, säger Erik Cederberg, analytiker på Handelsbanken Capital Markets.
Efter olja- och gas är fiskeexporten Norges största exportnäring. Vårt grannland är mycket flitigt på att inte minst leverera lax och står för hälften av världens produktion av fisken där majoriteten av det som fås fram går på export.
Föga förvånande finns det flera noterade laxaktier på Oslobörsen. Erik Cederberg, som är analytiker på Handelsbanken Capital Markets, bevakar sektorn på nära håll.
– I grund och botten handlar det om att vi som en global population äter mer och mer fisk och specifikt lax. Det finns en begränsning kring hur mycket vildfångad fisk det går att få tag på och tillväxten måste snarare komma från odlad fisk eftersom det är en mer reglerbar affär. Lax är väldigt populärt eftersom det både tilltalar många i aptit och smak och att det är så pass hälsosamt, säger Erik Cederberg, och tillägger:
– I Skandinavien är vi rätt så vana vid och har en historisk bakgrund av att äta vit fisk. I övriga världen går lax hem bättre eftersom det påminner mer om konventionellt kött. I kombination med att lax är en biologisk produkt som inte går att odla var som helst gör det att det finns en maxkapacitet när det kommer till volymer och att priset på lax ser ut att stiga och fortsätta att göra så.
Erik Cederberg berättar att det går att sälja lax på den så kallade “spotmarknaden” där laxen säljs rå som en hel fisk och att den också går att vidareförädla, genom att plocka bort benen, och säljas i plastförpackningar.
Mycket av den norska exporten går vidare till Polen, Frankrike och USA där den sedan skeppas vidare globalt.
– Efter Norge är Chile, Storbritannien, Nordamerika, Färöarna, Island och Nya Zeeland de största exportörerna. USA och Kina är de största marknaderna sett till deras befolkning.
MISSA INTE: Tre spännande aktier: ”Kvalitet till rea”
Tung skattesmäll
Sett till hur mycket laxnäringen betyder för Norge var det en överraskning för många att regeringen valde att införa en 25-procentig nominell skatt på rörelsevinsten på lax som odlas längs den norska kusten.
– Exakt hur den kommer att se ut är fortfarande inte helt klar. Den kommer inte att gälla värdet som skapas på land, utan bara att tas ut på den del av processen som äger rum i vattnet. Det debatteras fortfarande mellan bolagen och den norska staten gällande vad som sker i vattnet och vad som sker på land, vilken del av kedjan det är som egentligen ska beskattas. Men skatten kommer att få en signifikativ påverkan.
Den nya lagen gäller retroaktivt sedan den 1 januari 2023.
– Förklaringen bakom varför staten valde att gå vidare med förslaget ligger i att företagen nyttjar Norges vatten för att ta fram sin produkt. Vattnet räknas till allmännytta och tillhör befolkningen och därför ska den få ta del av vinsterna, konstaterar Erik Cederberg.
SE ÄVEN: Dolda utdelningen: ”Riktiga kassakor”
Tre spännande aktier
Något som är desto positivare för bolagen inom sektorn är att laxen spelar en viktig roll sett ur en hållbarhetsaspekt och är en del av energiomvandlingen.
– Det framstår som väldigt energieffektivt att odla lax eftersom man behöver ge djuret betydligt mindre energi för att få det att växa jämfört med fläsk, kött och kyckling och hur mycket av djurets vikt som går att få ut i ätbart kött. Proteinet markeras framför allt av bolagen som väldigt ESG-vänligt.
Saker som kan vara mer oroande är kopplade till den biologiska mångfalden, vad laxens matfoder egentligen består av och om påverkan på omkringliggande miljö runt fiskenäten och på havsbotten.
Erik Cederberg framhåller att han följer fem norska, börsnoterade laxbolag extra noga i Mowi, Salmar, Bakkafrost, Grieg och Lerøy.
För Stock Magazine delar analytikern med sig av de tre mest intressanta casen. Först ut är Mowi, som har ett börsvärde på nära 100 miljarder norska kronor.
– Det är det mest intressanta bolaget. Mowi är störst och mest geografiskt spritt. Det gör att de kommer att få en lägre effektiv skattesats än sina norska kollegor. De är operationellt mer skyddade mot biologiska problem som dyker upp från tid till annan på grund av bland annat olika väderfenomen. Dessutom handlas Mowi till väldigt låga multiplar framåtblickande. Det är vårt toppval i sektorn.
Bakkafrost, som är hemmahörande på Färöarna men börsnoterat i Oslo, lyfts också fram som en intressant portföljkandidat. Bolaget har växt ur Färöarna och förvärvade därför nyligen en anläggning i Skottland för att kunna diversifiera sig och bredda sin verksamhet.
– Bakkafrost har en hög marginal och kan sälja sin fisk till premiumpris. Men det krävs en form av större transformationsarbete för att anläggningen i Skottland ska komma upp i produktion och kunna leverera samma slags marginaler som den på Färöarna gör. Det pressar kassaflödet och kommer att ta ett tag. Men över tid är Bakkafrost en väldigt attraktiv aktie, understryker Erik Cederberg, som ser en stor uppsida i värderingen på längre sikt.
LÄS ÄVEN: Utdelningsportfölj för guldkant: ”Skönt när pengar trillar in”
Sedan följer Salmar.
– Historiskt sett är Salmar det mest kvalitativa bolaget. De har högst marginal och har varit mest stabilt över tid. De ökade sin volym genom ett förvärv av NRS Group förra året vilket kommer att kunna driva tillväxten. Det är ett riktigt kvalitetsbolag, men aktien värderas också därefter. Därför ser jag ingen större uppsida på kortare sikt.
Vad är viktigt att känna till som en investerare som är intresserad av branschen?
– Den biologiska risken. Laxodling är inte som en industrifabrik där varje vara ser likadan ut. Det kommer problem från tid till annan som inte går att styra. Det kan handla om sjukdomar eller om stormar. Det är lätt att tro att det är som fiske, men egentligen är det som en form av jordbruk till vatten. Det kan bli biologiska problem och man tvingas kassera en skörd. Det gör att det är naturligt att det blir en form av rabatt på bolagens värderingar, säger Erik Cederberg.
