En vanlig uppfattning om nationalekonomi är att det innefattar frågor som ekonomisk tillväxt, konjunktursvängningar, inflation och räntor. Detta är en korrekt uppfattning men nationalekonomi är så mycket mer.
Nationalekonomins fokus är att studera hur samhället använder sina resurser och hur man med begränsade tillgångar ska fördela dessa på bästa möjliga sätt för samhället. Dessa frågorna kan appliceras i olika sammanhang som till exempel miljöfrågor, hälsofrågor och arbetsmarknadsfrågor. En vanlig missuppfattning är att nationalekonomi endast är siffror och pengar, men nationalekonomi är ett område som till största del studerar beteenden och beslut och vad som styr dessa.
Mikro- och Makroekonomi
Nationalekonomi brukar delas upp i två olika perspektiv, det makroekonomiska- och mikroekonomiska perspektivet. Inom makroekonomi försöker man ha en mer övergripande blick över ekonomin som helhet och den ekonomiska utvecklingen där man till exempel studerar arbetslöshet, räntor och inflation. Det mikroekonomiska perspektivet studerar istället enskilda individers, företags och offentliga institutioners beslut, beteenden och samspel, och vilka konsekvenser detta samspel kan ha för ekonomin som helhet.
Båda perspektiven är relevanta för finansmarknaden, och börsen påverkas dagligen av både makro- och mikroekonomi. Makroekonomi används ofta genom så kallade ”makrosiffror”, det är en benämning för statistik över till exempel arbetslöshet, tillväxt, inflation, budgetunderskott osv. Denna statistik kan ge tydliga indikatorer på vart konjunkturen är på väg och hur det kommer att påverka börsen som helhet men även enskilda bolag. Börsen kan gå upp och ner flera procent på en enskild dag om till exempel arbetslösheten i USA skulle visa överraskande resultat åt något håll. Mikroekonomi däremot, kan på företagsnivå handla mer om bolagsresultat, försäljning och kassaflöden.
Nationalekonomins olika forskningsområden
Utvecklingsekonomi
Inom utvecklingsekonomin studerar man skillnader i länders ekonomiska tillväxt och försöker finna orsaker till varför länder utvecklas olika och hur man på bästa sätt kan hjälpa utvecklingsländer att komma ikapp i sin ekonomiska tillväxt. Det kan handla om allt från geografiska skillnader till utformningen av institutioner (normer, traditioner, kulturer, lagar). Detta kan man även se på börsen i form utav att länder med väldigt hög tillväxt ofta kan ge en bättre avkastning på börsen, men även mer volatil avkastning med större risker.
Hälsoekonomi
Inom hälsoekonomin analyserar man hälsa och sjukvård för att försöka finna hur man bäst fördelar de hälsoresurser vi har. Det kan handla om vilka behandlingsmetoder som är mest effektiva och vilka vaccin som borde implementeras och subventioneras på marknaden. Detta är ofta ett väldigt känsligt ämne då man försöker sätta ett värde på mänskligt liv för att kunna avgöra hur man får ut så mycket hälsa som möjligt för pengarna. Vem ska vi rädda? En hälsosam befolkning gynnar samhället inte bara genom att vi är glada och mår bra, utan vi blir även mer effektiva på arbetsmarknaden och gynnar därmed ekonomisk tillväxt. Hälsoekonomi kan därmed även användas inom företag för att öka hälsan bland sina anställda och på så sätt få dem att bli mer effektiva i sitt arbete och få mindre sjukskrivningar.
Beteendeekonomi
Beteendeekonomi är ett område som till stor del kombinerar psykologi och mikroekonomi. Här försöker man analysera folks beteenden och varför vi agerar som vi gör i ekonomiska beslut. Vi har en tendens att till exempel inte alltid ta de beslut som är bäst för oss själva och beteendeekonomi kan då försöka finna varför, och hur man kan hjälpa människor att ta bättre beslut. Beteendeekonomi är även vanligt förekommande inom marknadsföring.
Det kan till exempel handla om hälsosamma val kring mat. Vi kanske föredrar att köpa kyckling istället för rött kött både ur ett hälsoperspektiv och ur ett miljöperspektiv. Men när vi väl står i mataffären väljer vi ändå att köpa rött kött, antingen utav ren vana eller för att det till exempel är lättåtkomligt i butiken. Ett annat vanligt exempel är att vi tenderar att ta mer mat när vi har en större tallrik, och ibland så mycket att vi till och med slänger mat. Detta är exempel på beteenden som man i beteendeekonomi försöker påverka genom att till exempel göra kyckling mer tillgängligt i butiken eller minska storleken på tallrikarna på frukostbuffén.
Finansiell ekonomi
Inom finansiell ekonomi fokuserar man främst på individens möjligheter att fördela sin konsumtion över tid. Man försöker förstå finansiella marknaders funktion och uppgift i samhället och hur man kan maximera sin konsumtion genom att spara eller låna över tid. Här studerar man finansiella instrument, så som aktier och obligationer, och försöker bland annat beräkna dess korrekta pris.
Arbetsmarknadsekonomi
Arbetsmarknadsekonomin studerar bland annat arbetslöshet, lönebildning och fackföreningar. Det kan till exempel innebära vad som avgör viljan att arbeta, alltså vad motivationen att söka arbete och gå till jobbet varje dag istället för att leva på bidrag. För höga skatter och låga löner kan göra det olönsamt för individen att arbeta och därmed skapa incitament att lämna arbetsmarknaden. Även socialförsäkringar, utbildningssystem och pensioner har en inverkan. Man kan även kolla på motpolen, nämligen arbetsgivarens incitament att anställa folk och hur detta kan påverkas av till exempel minimilöner och teknisk utveckling.
Industriell ekonomi
Industriell ekonomi fokuserar på företags strategiska beteenden och marknadskonkurrens. Det kan handla om när företag väljer att gå in i marknaden eller lämna marknaden och hur de konkurrerar med varandra. Företag får inte agera hur som helst på marknaden och får tillexempel inte samarbeta genom att bilda karteller.
Miljöekonomi
Inom miljöekonomi försöker man genom ekonomiska styrmedel hantera miljöproblem. Man jämför till exempel kostnader med nyttan av olika åtgärder i syfte att exempelvis minska utsläpp av växthusgaser för att finna det mest effektiva alternativet. Exempel på ekonomiska styrmedel är koldioxidskatt och utsläppsrättigheter.
Offentlig ekonomi
Inom offentlig ekonomi analyserar man frågor rörande inkomster, inkomstfördelning, socialförsäkringar, välfärd, utbildning och beskattning. Det handlar främst om statliga frågor och hur man ska fördela de offentliga resurserna för att uppnå den högsta välfärden.
Här står man ofta inför valet att prioritera så kallad ”rättvisa” eller effektivitet. Ska man fördela inkomsten från de som tjänar mycket till de som tjänar lite för att få ett jämlikt samhälle? Eller skulle det göra att de som har talang och är effektiva väljer att inte anstränga sig lite mycket då de ändå förlorar de extra pengarna man tjänar?
