2018-03-08

Lär dig förstå köprekommendationer

Girighet och rädsla är investerarens största hot. Ständigt blir vi utsatta för nya intryck från diverse analytiker och influencers på sociala medier som alla riskerar att påverka ens avkastning negativt – om just girighet eller rädsla tar överhanden. Dessa två känslor uppkommer ofta när man läser en ny rekommendation. Kanske känner man girighet när en affärstidning har satt köprekommendation på en aktie. Dock är det viktigt att vara medveten om att det sällan leder till överavkastning att agera på sådana rekommendationer.

Rekommendationer från analytiker

Analytikerna genererar vinster till sina arbetsgivare på två sätt. För det första genom ökade transaktionskostnader, när aktörer reagerar på en rekommendation görs köp- och säljtransaktioner vilka genererar viktig omsättning för mäklarna. För det andra betalar börsbolag för att få sitt bolag analyserat. Det leder till att det kan finnas intressekonflikter i och med att det ligger i analyshusets intresse att skriva positiva saker om bolaget i fråga. Detta innebär inte nödvändigtvis att analytikern kryddar sina estimat, men att analytikern i fråga skulle vara fri från all form av bias (påverkan), är osannolikt.

En rekommendation från dessa analytiker, alltså de vi dagligen läser om, brukar kallas ”blanket recommendation”. Det innebär en generell rekommendation till ”alla”, då det inte är en personlig rekommendation måste man vara kritisk. Eftersom analytikerns uttalande riktar sig till den stora massan kan dessa förslag vara olämpliga för vissa investeringsstrategier och man måste fundera på hur rekommendationen förhåller sig till den egna investeringsstilen innan man beslutar sig för att agera på den.

När man tittar på riktkursen, som oftast ges ut i samband med analysen, är det väldigt svårt för analyshusen att pricka rätt och varför man inte får se dem som en framtida verklighet. Först måste analytikerna undersöka vad vinsten för bolaget i fråga kan tänkas bli, men de måste sedan också anta vilken P/E-multipel som aktien ska handlas till. Då den här multipeln är föränderlig och beroende av så många olika variabler, är det oerhört svårt att anta vad aktiekursen kommer stå i, även om man skulle veta exakt vad vinsten blir.

 

Rekommendationer från affärstidningar

Det finns gott om affärstidningar att läsa idag och en sak de har gemensamt är just att de ger rekommendationer. Liksom med analytiker på banker finns det problematik och intressekonflikter som kan skada ens egen avkastning om man väljer att blint agera på sådana rekommendationer. Först och främst ska man komma ihåg att tidningarna är produkter av ett bolag – ett bolag med ägare som förväntar sig att tidningen ska generera en vinst. För att en tidning ska öka sin vinst måste de sälja fler upplagor, det är tämligen självklart, men hur gör man för att sälja fler tidningar? Tänk dig att du är en analytiker på en affärstidning och ska skriva en analys. Skulle du skriva om ett bolag du ser har köp- eller säljpotential? Svaret är självklart bolaget som har köppotential. Få människor skulle köpa en tidning med en säljrekommendation på framsidan, även om personen skulle äga bolaget i fråga. De flesta läser den här typen av tidningar för att hitta nya investeringsidéer som de kan tjäna pengar på, vilket är varför det skrivs fler köp- än säljrekommendationer. Det som tidningarna tjänar pengar på är läsarens girighet.

Det finns inget akademiskt stöd som visar att man genererar en överavkastning genom att ta rygg på analytikernas rekommendationer. Man kan fråga sig hur det är möjligt, då affärsmagasin faktiskt redovisar hur deras rekommendationer har gått och att de dessutom ofta presterar bättre än börsen. Anledningen är att när du själv ska ta rygg på en investering så har kursen redan gått upp flera procentenheter, eftersom andra investerare själva vill köpa. När tidningen sedan annonserar att samma aktie bör säljas så kommer kursen gå ner flera procent innan du själv kan lägga en order. Det gör att du missar den inledande avkastningen och sedan får sitta med aktien när den väl går ner.

Med det sagt betyder det inte att man ska förkasta analytikers kommentarer och tidningarnas reportage. Det viktiga är att man ska hämta idéer från dem, inte investeringsbeslut.

 

Rekommendationer från privatpersoner

Det kan vara lättare att ta rygg på en rekommendation om det finns personliga band, vare sig personen i fråga är en släkting eller en återkommande profil i sociala medier. Här finns dock en betydande risk att personerna i fråga kanske har ännu starkare intressen i sina rekommendationer än vad en analytiker har.

Det är inte sällan som en profil i sociala medier blir så pass investerad i bolaget rent mentalt att han eller hon kraftig överviktar det bolaget i sin portfölj och i en nästintill missionerande process försöker få folk att inse att det här är bolaget man ska äga. Ofta slutar det med katastrof, men ibland blir det faktiskt en raket som kan resultera i att personen får en stor följarskara och blir hyllad för sina egenskaper att hitta aktier. Just det här fenomenet är vad Nassim Taleb kallari ”a Lucky Fool” i sin bok Fooled By Randomness – en investerare vars portföljutveckling inte korrelerar med faktisk kunskap. Dessa ”Lucky Fools” har ingen aning om att de tillhör den gruppen, utan är övertygade om att det är deras skicklighet som gjorde att de lyckades pricka raketen. De är fullkomligt övertygade om att de har förmågan att på sikt presteras bättre än börsen och att det inte finns några moln på himlen. Att avkasta 8–10% som börsen, det finns inte på kartan. Detta gör att denne kommer vara väldigt självsäker och därmed övertygande i vad den säger om aktien. När man ser någon blir rik, vare sig det är genom aktier, kryptovalutor eller tulpanlökar skapar det en rädsla hos många i omgivningen att bli lämnad på perrongen när tåget åker iväg. Det är därför man måste vara iskall, hålla girigheten och rädslan i schack, när man ser andra som blir rikare i dessa raketer.

Skulle det vara så att man köper förhoppningsbolaget som den här börsprofilen skrivit om så länge – inte för att man har gjort en fundamental analys, utan för att man gav upp inför girigheten – ökar risken att man själv kommer lida av ”confirmation bias” när sedan nyheter kommer. ”Confirmation bias” innebär att man letar efter information som bekräftar ens egen redan existerande uppfattning eller åsikt. Anledningen till att man blir mer mottaglig för sådan påverkan, även om den alltid är stark, är att man själv ofta saknar fundamental kunskapen för bolaget. Det gör att man istället blir beroende av tolkningar från människor som faktiskt har gjort den fundamentala analysen, eller som åtminstone säger att de har gjort den.

 

Hur kommer det sig att det är så frestande att följa en köprekommendation och inte göra jobbet själv? Trots att det faktiskt finns forskning som i flera decennier visat att det inte genererar någon överavkastning att följa dessa analyser. Det är helt enkelt för att vi ständigt letar efter genvägar. Det är hur hjärnan är uppbyggd, den vill anstränga sig så lite som möjligt. Att förstå ett bolag och göra sina egna analyser är svårt – och det tar tid. Därför är det så mycket lättare att få ”pengar” serverade på ett silverfat. Personen som istället förstår att avkastning inte är en mänsklig rättighet – och faktiskt gör sina analyser – kommer på sikt att skapa sig en större avkastning och bli mindre beroende av andra aktörer. När det kommer till förutsägelser säger Warren Buffett: “Forecasts may tell you a great deal about the forecaster; they tell you nothing about the future”. Detta är således varför framgångsrika investerare lägger fokus på sina egna analyser och inte på andras.

» Visa artiklar i samma kategori