2019-10-15

Finland- likt men olikt!

Få länder har en sådan god relation till Sverige som Finland, såväl politiskt som ekonomiskt. Under nästan 700 år tillhörde Finland Sverige och sen deras självständighet 1917 har utbytet fortsatt. Vissa skillnader kan ändå ses i ledarskapet, sparandet och samarbetet med EU.
Foto Shutterstock.

Den i många fall gemensamma kulturen och grundvärderingarna har skapat goda förutsättningar för företag att expandera till den andra marknaden. Enligt Business Sweden är cirka en fjärdedel av 3 500 utländska dotterbolag i Finland svenska.

 

– Det som gör den politiska relationen med Sverige speciell är att här sker oftast en direkt dialog ministrarna emellan, säger Sveriges ambassadör Anders Ahnlid och nämner också låg korruption och gemensamma grundvärderingar som nyckelfaktorer.

 

Även om det finns många likheter nämner han även några punkter där länderna skiljer sig åt, bland annat när det kommer till internationella handelsrelationer.

 

– Finland är inte lika beroende av Storbritannien som Sverige är.

 

Kulturcentrumet Hanaholmen är beläget strax utanför Helsingfors och är ett bra exempel på ländernas goda förhållanden. Centrumet byggdes som en gåva från Finland till Sverige, som tack för hjälpen under andra världskriget. Arbetet går främst ut på att inom samhällets alla områden förbättra gränsöverskridande samverkan genom kurser, evenemang och projekt. Några exempel är Hana Academy som förenar ländernas högskolor och Framtidsforumet där näringslivsfrågor står i fokus. I Framtidsforumet har exempelvis företrädare från börsbolagen Stora Enso, Investor och Kone deltagit. Hanaholmens vd sedan nästan 15 år, Gunvor Kronman, menar att även om Sveriges och Finlands grundvärderingar är lika så finns vissa skillnader i företagsvärlden.

 

– En stor skillnad om man ser företagsmässigt är att svenskar alltid tänker globalt direkt. I Finland vill man etablera och utveckla först innan expansion sker till utlandet, medan det mer sitter i svenskarnas dna att tänka globalt direkt.

 

Ser du några personlighetsskillnader kulturellt?

– Ja men det är ganska marginellt. Svenskar är generellt lite mer artiga, där ett nej sägs lite mer indirekt. Vi finländare är lite mer tydliga i vår kommunikation. Men jag ser ingen direkt skillnad i ledarskap, säger Gunvor.

 

Den europeiska valutan stor skillnad

Då båda länderna är sedan 1990-talet medlemmar i Europeiska unionen och därmed minst sagt starkt påverkade av hur hela EU-samarbetet går. Finland valde 2002 att ingå i EMU-samarbetet och därmed ha euro som valuta. Förutom att valutan ändrades från mark, är det Europeiska Centralbanken (ECB) och inte den inhemska riksbanken som arbetar för att hålla priserna på en stabil nivå och behålla valutans köpkraft. 

– Bytet till euron har gjort oss gott. Det har inneburit att vi blivit mindre flexibla i våra beslut eftersom det bestäms mer centralt. Finland är en liten, öppen ekonomi och är en naturlig del av Europas marknad, säger direktionsmedlemmen Tuomas Välimäki vid Finlands centralbank.

 

Enligt honom klarade sig Finland bra under finanskrisen 2008, trots att många av övriga Euro-länder drabbades hårt och lider av sviter från krisen än idag. För att förbereda sig för kommande kriser är både Finland och EU betydligt bättre rustade. Bland dessa förberedelser syns till exempel bättre publika finanser och stabilare banker. Samtidigt medger han att det återstår att se hur bra det egentligen håller när nästa kris väl står för dörren. 

 

Finlands framtida utmaningar gällande den inhemska ekonomin och för att hålla landsfinanserna intakta är desamma som i Sverige: en åldrande befolkning samtidigt som barnafödandet inte håller samma takt. När sanktionerna mot Ryssland infördes 2014, vid deras annektering av Krim, drabbades Finland hårt då de är en stor exportör av speciellt livsmedel till Ryssland. Tuomas vill dock tona ner just den händelsen och menar att oljepriset har större effekt än sanktionerna.

 

Sparkulturen

Martin Paasi, sparekonom på Nordnets finska avdelning, håller med om att införandet av euron har gynnat landets ekonomi. Likt sparekonomer i Sverige är Martins uppgift att företräda spararna och bejaka dess intressen.  Tillsammans med kollegan Miikka Luukkonen driver han podcasten ”Rahapodi” där de pratar om börsen och ekonomi i stort. Podcasten är ett uppskattat inslag för de finska invånarna och 2017 blev Rahapodi framröstad som landets bästa podcast. Han berättar att den finska sparkulturen förändrats de senaste åren. Trösklarna för sparande har sänkts avsevärt i takt med samhällets digitalisering genom appar och internet. Även minimibeloppet för att investera i fonder har sänkts till 150 kronor vilket gör det möjligt för väldigt många med en inkomst att kunna månadsspara. Glädjande nyheter för nästa år är att det införs ett nytt konto för aktie- och fondhandel som kan liknas vid det svenska investeringssparkontot. 

 

– Sparandet i Finland är inte längre en klassfråga utan det är snarare en attityds- och kostnadsfråga.

 

Samtidigt riktar han kritik mot den attityd som funnits från statens sida och dess spelmonopol. Martin menar att dess marknadsföring och kulturen som vuxit fram resulterat i att det enda accepterade sättet att bli rik är genom att vinna på lotto eller genom att vara framgångsrik idrottsstjärna. 

 

– Monopolet ska förhindra att vi spelar för mycket, men det hade varit bättre om det lärts ut att man kan bli rik genom att spara långsiktigt istället.

» Visa artiklar i samma kategori