Denna artikel framgår ursprungligen i Stock Magazine nummer 2 2025
Bli medlem i Unga Aktiesparare här
Gaming är så mycket mer än bara utveckling av enskilda spel. Det är ett ekosystem som sätter enorma avtryck världen över. För att lyckas som bolag och skapa störst aktieägarvärde gäller det att bli framgångsrikt såväl lokalt som globalt – och vara riktigt skicklig på att både generera och använda sitt kapital på bästa sätt, skriver Douglas Forsling.
Gaming är i dag världens största underhållningsform. Den har passerat både film och musik – tillsammans. Marknaden är värd över 184 miljarder dollar. För många känns det kanske oväntat. Men för en gamer som jag själv är det snarare självklart. Spel är inte bara underhållning. Det är en social och interaktiv del av vardagen. Vissa bygger hela sitt liv kring ett spel – och i dag kan du både tjäna pengar på att spela och få en publik som följer dig via Twitch eller Youtube.
Parallellt med spelens uppgång har även spelbolagen på börsen blivit ”big business”, som man säger hemma i Dalarna. I Sverige har vi till och med en SVT-serie som heter Det svenska spelundret. Det är väl värd en titt. Svenska bolag har gjort stora förvärv, men trenden är global. Kulmen kom kanske när Microsoft köpte upp Activision Blizzard för 69 miljarder dollar.
Som i alla branscher finns det både bra och dåliga bolag. Men inom gaming blir skillnaderna extra tydliga. Ett bra spel kan komma från vilken källare som helst. Men att bygga ett stabilt, lönsamt bolag kräver betydligt mer. För att förstå vad som särskiljer ett starkt gamingbolag behöver vi börja med grunderna.
Varumärket – nyckeln till långsiktig framgång
Starka varumärken är grunden för många av branschens mest lönsamma bolag. Tänk Pokémon, Grand Theft Auto, FIFA (numera EA Sports FC), World of Warcraft eller Call of Duty. Dessa varumärken säljer miljontals exemplar även om spelen får mediokert mottagande. Varför? För att de bygger på lojalitet, igenkänning – och en historia av leverans.
Men ett starkt varumärke är inte bara ett resultat av ett lyckat spel. Det kräver en tydlig strategi, en välskött IP och förmågan att skapa upprepad framgång. Bolag som lyckas med detta har ofta interna strukturer och team som stöttar långsiktig utveckling, både tekniskt och kommersiellt.
Community – spelare som bygger varumärket
Det kanske mest underskattade kännetecknet för ett riktigt bra gamingbolag är communityn. Spel som Fortnite, Roblox eller League of Legends lever långt bortom sin första release. Det är inte bara gameplay som räknas. Det är upplevelsen runt omkring. Events, turneringar, samarbeten, skapandeverktyg: allt detta förlänger spelets livslängd och bygger relationer.
Ett svenskt exempel är Embracer Group, som byggt sin strategi på att förvärva studios och IP:n för att skapa synergier mellan spel, teknik och community. Men när ett bolag växer snabbt utan integration, riskerar det att tappa fokus – vilket Embracer också fick erfara genom stora nedskärningar och omstruktureringar.
Plattformar och distribution – makten att nå spelaren
Var ett bolag säljer sina spel är avgörande. PC, konsol, mobil och streaming har alla olika logik. Mobilspel har enorm räckvidd men kräver ofta höga marknadsföringsbudgetar. Konsolspel är mer kapitalintensiva men ger ofta högre engagemang. Cloud gaming växer, men är ännu inte moget.
Därför är det särskilt intressant med bolag som kontrollerar sin egen distribution. Valve, via Steam, är ett skolboksexempel. Likaså Microsoft med Xbox Game Pass eller Tencent med sina plattformar i Asien. De tjänar pengar inte bara på sina egna titlar – utan på allt som rör sig genom deras ekosystem. Det är som att både driva restaurangen och hyra ut borden till andra kockar.
Affärsmodell – engångsintäkt eller återkommande pengar?
Hur ett bolag tjänar pengar är kanske viktigare än hur många spel de säljer. Många moderna bolag kombinerar engångsköp med löpande intäkter från exempelvis DLC:s, kosmetiska föremål och abonnemang. Grand Theft Auto V har fortsatt generera intäkter över ett decennium tack vare GTA Online. Riot Games bygger hela sin ekonomi på frivilliga kosmetiska köp i spel som är gratis att spela.
Men balansgången är svår. När spelare känner sig utnyttjade kan ett varumärke snabbt förlora sin status. De bästa bolagen jobbar nära sina spelare, testar ny monetarisering stegvis och anpassar sig efter feedback.
Kulturell förståelse – spel är globala, men kultur är lokal
Ett framgångsrikt spel måste förstå sina användare. Inte bara tekniskt, utan även kulturellt. Ett spel som slår i USA kan floppa i Asien och tvärtom. Här sticker Tencent ut som en aktör med förmåga att balansera lokala preferenser med global skala. Bolaget navigerar skickligt mellan västerländska och kinesiska marknader.
Samma logik gäller kommunikation. I en bransch där rykten och sociala medier kan röra börsvärdet på en timme är tydlig och transparent kommunikation avgörande. Bolag som är proaktiva och lyhörda har en enorm fördel.
Vad gör ett dåligt gamingbolag?
Ett dåligt gamingbolag är inte nödvändigtvis ett som släpper ett dåligt spel – även om det förstås inte hjälper. Det är ofta bolag utan en långsiktig plan, som satsar för stort på en enda titel, bränner kapital för snabbt eller tappar kontakten med sina användare. Många mindre bolag försöker kopiera andras succéer. Utan att tillföra något nytt.
Ett annat vanligt problem är svag balansräkning. Spelutveckling är dyrt och tar tid. Utan tillräcklig finansiell uthållighet kan bolag tvingas lansera ofärdiga spel. Det är något som sällan slutar väl.
Vad särskiljer vinnarna?
- Starka IP:n. Igenkänning, lojalitet och långsiktig lönsamhet.
- Engagerade communities. Spelare som stannar kvar och bygger vidare.
- Distributionskraft. Kontroll över var och hur spelen säljs.
- Skalbar affärsmodell. Intäkter både vid lansering och över tid.
- Kulturell känsla. Anpassning efter lokala marknader och trender.
- Finansiell disciplin. Uthållighet och fokus på hållbar tillväxt.
I slutändan är ett starkt gamingbolag ett sådant som förstår att spel inte bara handlar om kod – utan om kultur, känsla och relationer. För oss som investerare gäller det att se igenom hypen och försöka förstå vad som faktiskt byggs under ytan. Där, i den tysta strukturen bakom kulisserna, formas de verkliga vinnarna.
