I en tid av ekonomisk oro och turbulens är det viktigt att förstå varför den svenska kronan har tappat i värde gentemot större världsvalutor som euro och dollar. Här är några viktiga faktorer att tänka på.
BLI MEDLEM I UNGA AKTIESPARARE HÄR
1. Utländskt rykte: Marknaden styr priset för valutor, och om ett lands valuta anses vara stark och pålitlig, blir utländska investerare mer benägna att investera i den. Tyvärr har den svenska kronan fått ett rykte om sig som svag och opålitlig, vilket har avskräckt utländska valutahandlare från att investera i den. Många tror att Sverige står inför en potentiell fastighets- och bankkris, och föredrar därför att investera i större och mer stabila valutor i stället för kronan.
2. Rörliga räntor: Sverige är ett räntekänsligt land, och eftersom många hushåll har höga bolån, påverkas deras ekonomi kraftigt av räntehöjningar.
3. Hög arbetslöshet: Jämfört med resten av Europa har Sverige en hög arbetslöshet. Denna statistik påverkar förtroendet för den svenska ekonomin och dess stabilitet, vilket i sin tur påverkar valutans rykte.
4. Låg styrränta: Riksbanken har under en längre tid hållit styrräntan låg, och ibland till och med negativ. Detta har minskat incitamenten för bankerna att hålla kapital i svenska kronor, vilket har resulterat i kapitalflykt.
5. Hög inflation: Riksbanken använder styrräntan för att reglera inflationen, och en hög inflation kan påverka valutakursen negativt. När inflationen är på väg upp höjer Riksbanken styrräntan för att strama åt konsumtionen i samhället. Räntan sänks sedan i takt med att inflationen går ner för att främja belåning och konsumtion. Detta är en oändlig cykel av justeringar för att hålla inflationen runt det eftersträvade 2%-målet.
Under pandemin var Riksbankens prognoser inte i linje med den snabbt stigande inflationen, vilket ledde till snabba räntehöjningar.
LÄS MER: Bristen ett bevis – skrikande behov av privatekonomi i skolan: ”Alla ska få lära sig”
Statistik (för den som vill förkovra sig)
Under sommaren 2022 höjde Riksbanken räntan med 50 enheter från 0,25-0,75%, därefter med 100 procentenheter i september 0,75-1,75%, följt av ytterligare en höjning i november till 2,5%. Dessa helprocenthöjningar avviker från normen om 0,25% och visar på braska åtgärder från Riksbankens sida i strävan att få ner inflationen. I september 2023 låg styrräntan på 4% vilket slår hårt mot konsumenter och företag som numera sitter på dyrare lån och högre kostnader.
Utvecklingen har skett så fort och Riksbankens prognoser och ränteanpassningar har inte hunnit med den hastigt stigande inflationen. Många påstår att den höga ränteläget beror på en försent påbörjad räntejustering och bristande prognoser, men händelser i omvärlden samt på hemmaplan har skapat en oväntad ekonomisk utveckling vars effekter är svåra att prognostisera.
En kombination av en mindre valuta (än euron och dollarn) samt Riksbankens kraftiga ränteanpassningar har resulterat i att den svenska inflationen snittar högre än stora delar av resterande Europa. Detta spär på kronans svaga internationella rykte.
Sverige: -0,39-1,2% (2020), 1,-4% (2021), 4-12 (2022), 12-7,4% (2023 fram till augusti).
EU: 0-1% (2020), 1-5% (2021), 5-11% (2022), 11-5,2% (2023 fram till augusti).
Källa: inflation.eu, Eurostat
Vem påverkas av en svag krona?
Positiva effekter:
Exportindustrin gynnas då deras produkter blir mer attraktiva för utländska köpare.
Negativa effekter:
Inhemsk handel som är beroende av import förlorar, då höjda priser på grund av dyrare importvaror kan avskräcka kunder och minska försäljning.
Privatpersoner påverkas mest, eftersom hög inflation och en svag krona minskar köpkraften, gör lån dyrare, ökar kostnaderna för resor till länder med andra valutor och höjer priser på nödvändiga inköp.
Det är intressant att se hur ett instabilt ekonomiskt läge påverkar vår privata ekonomi och den svenska valutan. Vi hoppas att detta ger dig en bättre förståelse för situationen.
MISSA INTE: Ungas stora börsfördel: ”Dra nytta av tiden”
