Bli medlem i Unga Aktiesparare här
Det blåser stormvindar både i och runt Europa. Krig i Ukraina, ett USA som drar sig undan och interna splittringar på kontinenten. Författaren och Rysslandsexperten Martin Kragh sätter saker i ett historiskt perspektiv – och ser även nya möjligheter framåt. “Jag tror att Europa som helhet kan komma stärkt ur det här”, säger han.
Den 24 februari 2022 vaknade Europa upp till en tillvaro som förändrats i grunden. Ryssland hade inlett en fullskalig invasion av Ukraina och krigstillstånd rådde på kontinenten.
Martin Kragh, forskare med inriktning på rysk och östeuropeisk ekonomi, politik och historia och biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier, har följt utvecklingen på nära håll.
Han har även skrivit två uppmärksammade böcker, “Det fallna imperiet: Ryssland och väst under Vladimir Putin och “Historiens återkomst” 2022 respektive 2025, och för Stock Magazine lägger han ut texten om att kunna greppa historien för att förstå sin samtid.
– Auktoritära ledares önskan om att bygga imperier har i hundratals år varit en drivkraft till konflikter. “Historiens återkomst” är en förlängning av min första bok där jag placerar konflikter i en bredare historisk kontext. Det är viktigt att kunna ta ett steg tillbaka, sätta saker i större och längre perspektiv och inte bara läsa in utvecklingen i det nyhetsflöde som är just för stunden, säger Martin Kragh.
Det kan vara enkelt att koppla krig och konflikter till att dessa “endast” består av militära mål, alltså att på eller ett annat sätt nå en önskad förändring, till exempel att flytta en gräns eller kraftigt försvaga en annan part, på ett militärt sätt genom väpnade styrkor och väpnat våld.
Men det finns även en term som kallas för geoekonomi. Den är viktig att känna till, inte minst som ekonomi- och aktieintresserad, eftersom den grundar sig i att länder kan försöka nå sina ekonomiska mål i en konflikt genom att införa handelshinder, tullar och sanktioner mot en annan part. Någonting som verkligen känns igen i samtiden.
– Det är bara en annan sida av en konflikt. Det kanske inte alltid är det perspektivet som lyfts fram först, men det följer efter och är oerhört viktigt. USA och Kina ser verkligen handel som ett politiskt maktinstrument. Det går att se en ökande klyfta i hur olika länder agerar. Vissa vill se fördjupade integrationer och utbyten genom handel och andra drar sig inåt för att gynna sina egna politiska syften.
Martin Kragh nämner de återupplivade samtalen om handelsavtal mellan EU och Latinamerika och Kanada som ett exempel.
– På längre sikt kan det ju få stora konsekvenser för världshandeln och rita om den ekonomiska kartan.
Turbulent miljö
Sedan Donald Trumps andra sejour i Vita huset inleddes har tonläget mot Europa höjts kraftigt. Men att intresset för Europa varit på nedgång i USA är ingen nyhet, betonar Martin Kragh.
– Redan under Barack Obamas presidenttid började USA lägga om sin strategi mot ett större säkerhetsmässigt fokus på Asien. Sedan tänkte USA lämna Europa redan 2014, men efter Rysslands annektering av Krim förstärkte de i stället sin närvaro på kontinenten till viss del.
Martin Kragh konstaterar att det funnits en stark transatlantisk länk, bland annat genom Nato som startades 1949, sedan 1945. Han räknar med att denna kommer att fortsätta försvagas oavsett vem som är president och att Europa inte kommer att kunna räkna lika mycket med USA framöver.
– Sedan accelererar Trump klyftan mellan USA och Europa på sätt som kan upplevas orelaterade till det upplevda behovet av att fokusera på mer på inte minst situationen i Kina och Taiwan. Det kunde USA ha gjort utan att införa tullar mot EU och europeiska länder och hota Danmark om Grönland. Det är Trumps egna politiska innovationer.
Martin Kragh utgår från att det kommer att fortsätta att vara extra turbulent och svängigt i relationen mellan Europa och USA så länge som Donald Trump är president.
– Europa måste bli mer självförsörjande och kan inte räkna med lika mycket stöd vare sig militärt eller rent underrättelsemässigt från USA. Om Trump fortsätter att komma med hot mot sina allierade kan vi räkna med att det här tempot kommer att skruvas upp ytterligare. Europa behöver vara väldigt lyhört för signaler som kommer från Washington.
Det enda land som anser sig kunna tjäna på det rysk-ukrainska kriget, nästan oavsett hur det går, är Kina. Ryssland trodde sig kunna ta över Ukraina snabbt och smidigt och då kunde Peking och Moskva krokat arm och bjudit på en ännu hårdare retorik och större motstånd mot den så kallade västledda ordningen.
– Nu har Ryssland, som haft enorma förluster i människoliv och även ekonomiskt, blivit mer beroende av Kina. Det är något som Kina drar nytta av. De kan köpa rysk energi billigare än tidigare och ta över varuhandel på industriområdet. Men det är absolut ingenting som sker altruistiskt. Ryssland får betala för varenda mutter och komponent som importeras från Kina. Det är verkligen ingen allians som går att likna med stödet som Ukraina får från Europa och tidigare fick från USA.
Även om såväl europeiska länder som USA infört ekonomiska sanktioner mot Ryssland efter den fullskaliga invasionen tycks det ryska systemet vara mycket mer överlevnadsdugligt än vad många trodde nu när kriget pågått i fyra år.
– Det beror på att länder som Kina och Indien inte stängt handeln med Ryssland och att länder som Armenien, Kazakstan och Georgien fortsatt ingår i Rysslands affärshubb. Dessutom finns skuggflottan som fortsätter att exportera rysk olja.
Hur orolig är du för att kriget sprider sig vidare i Europa?
– För närvarande är den ryska militären i synnerhet och även underrättelse- och säkerhetstjänst väldigt fokuserade på Ukraina. Landet absorberar mycket av de ryska förmågorna. Om kriget skulle sluta och Ryssland kan rikta om sina resurser kan de utöva ytterligare press mot väst. Men just nu har västvärlden en annorlunda situation på grund av Ukrainas motståndskraft.
Martin Kragh betonar samtidigt att hybridkrigsföring och påverkansoperationer fortsätter från ryskt håll. Rent makroekonomiskt har Rysslands ekonomi klarat sig bättre än väntat så långt.
– På lång sikt är det däremot humankapital och innovationer som driver teknisk tillväxt. Där har Ryssland underminerat sin position kraftigt de senaste decennierna och inte minst de senaste åren. Förtrycket är högre än någonsin och det sitter tusentals politiska fångar i ryska fängelser, säger Martin Kragh, och tillägger:
– Efter 25 år med Vladimir Putin som president är landet fortsatt helt beroende av olja och gas. Världen går mot fossilfri energi. Ryssland har en väldigt svag ställning i världsekonomin, men landet har tillräckligt mycket resurser för att hålla nuvarande system under armarna och även kunna upprätthålla kriget i Ukraina under överskådlig tid. Vad som händer bortom nästa ett och ett halvt till två åren är svårt att spekulera i.
Ständiga utmaningar
Martin Kragh är tydlig med att Europa alltid behövt hantera kriser och konflikter och att samarbetet länderna emellan nästan alltid stärkts under tuffare perioder.
– Man lyckades koordinera sig väldigt väl på EU-nivå både under finanskrisen 2008 och vid covid-pandemin. Det har även gjorts i samband med stödet till Ukraina. I stället för att använda de ryska frysta centralbankstillgångarna togs det ett gemensamt lån. Både förhandlingar om handelsavtal med Mercosur (tullunionen som består av Argentina, Brasilien, Paraguay, Uruguay och Venezuela) och Indien är också exempel på hur ledarna blir mer proaktiva under påtryckningar.
Martin Kragh understryker dock att EU är en federation av många olika länder med olika viljor och annorlunda perspektiv.
– Länder som Sverige, Polen och Tyskland tycker att det är mycket mer viktigt att prata om det som sker i Ukraina än vad italienare och spanjorer ofta gör. Där har de fokus på andra frågor, såsom migration i medelhavsområdet och oron för ett nytt IS-kalifat i Sahel-regionen. Det är viktigt att kunna jämka mellan olika perspektiv och fördela resurser klokt.
Inhemsk problematik, höga statsskulder och svaga regeringar är vanligt förekommande och leder inte sällan till tröghet i EU:s system.
– Politiska låsningar är inte ovanliga och det kan göra det svårt att genomföra reformer och investeringar. Det finns en risk att Europa kommer att sikta högt, men kanske bara når målen till halvvägs. Det kanske kan räcka.
Martin Kragh ser framför sig hur EU skulle kunna förenkla gemensamma regelverk och lägga grunden för en mer fungerande frihandel i regionen. USA är mer enhetligt och har lättare att genomföra innovationer inom teknikområden som kan rullas ut brett, för att beskriva någonting att sträva efter.
– Forskning, gynnsamma företagsklimat och välfungerande kapitalmarknader är viktiga. Där ligger Sverige väldigt bra till och vi har massvis av svenska bolag som står väldigt starkt i konkurrensen rent globalt.
Ovisst läge
Martin Kragh anser att mycket av retoriken som kommer från Washington, Moskva och Peking grundar sig i att makt är rätt. Det som kan sätta gränser är möjligtvis moral – inte lagstiftning.
– Primitivt tänkande kring makt och politik verkar tyvärr vara förhärskande. Vi såg under 1900-talet första hälft att konfrontation och maktpolitik sällan leder till varaktig fred. Det kan bli verklighet genom samarbete, multinationalism och genom organisationer som FN, WHO och IMF. Nu verkar många ledare i de stora nationerna vara okunniga eller så bryr de sig bara inte. Det är en källa till instabilitet.
Hur kriget i Ukraina kommer att utvecklas är svårt att spekulera i. Om Ryssland slutar som total vinnare finns det en stor risk att landet blir ännu mer hotfullt på det militära området. Men bara för att ett fredsavtal signeras och kanonerna tillfälligt tystnar innebär det inte att allt är frid och fröjd. Snarare tvärtom.
– Då blir det en “smutsig fred”. Det kan innebära en ny fas i konflikten bara. Vi kommer att ha problematik med gränsfrågor, miljontals människor som har fördrivits från sina hem och en stor ekonomisk återuppbyggnad. Hundratusentals skadade och döda soldater och civila ukrainare. Det här ger ärrbildningar som kommer att finnas kvar i årtionden.
Martin Kragh gör en parallell till första världskriget.
– I värsta fall kan en “smutsig fred” elda på nya framtida konflikter. Första världskriget löste aldrig ut motsättningarna som fanns i Europa och kulminerade till sist i det andra världskriget. Det storskaliga kriget i Ukraina är en av vår tids stora tragedier.
Vad gör dig ändå hoppfull för Europa?
– Som helhet är Europa en kontinent som är inriktad mot samarbete, fred och välstånd. Vi har haft fred i vår del av världen under en lång period. Det är viktigt att komma ihåg och att värdesätta. Vi ska ta ansvar för folkrätten och stå upp för Ukrainas frihet och suveränitet. Om Europa kan samla sig och stötta Ukraina under kriget men även efter det finns det stora möjligheter att komma starkare ur det här, säger Martin Kragh.
