Bli medlem i Unga Aktiesparare här
97 procent av svenskarna mellan 16–25 år använde sociala medier dagligen 2024, enligt en rapport från Internetstiftelsen. För många personer har dessa plattformar blivit en del av vardagen där det går att hålla sig uppdaterad, finna inspiration och hålla kontakt med bekanta. Men bakom de oändliga flödena bestående av hauls, trender och nya skönhetsprodukter döljer sig något problematiskt som alldeles för få pratar om – nämligen ekonomiska risker, skriver Ung Privatekonomis Tove Lundmark.
Sociala medier som Tik Tok, Instagram och Snapchat har blivit forum för reklam där köpuppmaningar ofta presenteras som personliga tips från influencers. Det suddar ut gränsen mellan genuint innehåll och marknadsföring. När jag som föreläsare på Ung Privatekonomi möter gymnasieelever är det flera som har svårt att släppa sin mobiltelefon under föreläsningen när lärarna inte samlat in dem.
Många unga menar att de känner ett behov att följa trender. Det är någonting som utnyttjas kommersiellt av företag som använder influencers som reklampelare. Det kan handla om att köpa kläder i speciella mönster eller färger, för ni köpte väl kläder i höstens färg brunt? I grund och botten handlar det trots allt inte alltid om att anamma en viss stil utan att visa upp en identitet. Det upplevs viktigt för en del. Speciellt i tonåren där många lyfter sociala medier är en källa till inspiration. En av dem är 15-åriga Elsa Wiberg från Uddevalla.
– Det mesta jag köper har jag sett på sociala medier innan, förklarar hon för mig.
Elsa Wibergs erfarenhet är långt ifrån unik. En studie från 2023, ledd av Terhi-Anna Wilska som är professor i sociologi vid Jyväskylä universitet, visar på ett tydligt samband mellan låg självreglering, mobilberoende och shoppingberoende hos personer mellan 18 och 29 år. Det innebär att det här beroendet kan ha stora konsekvenser på privatekonomin, som i sin tur är relaterad till den psykiska hälsan. Både Terhi-Anna Wilska och andra forskare som bidragit till studien är eniga om att unga behöver utökade kunskaper i ekonomi för att kunna fatta kloka och sunda ekonomiska beslut.
Oavsett vilka ekonomiska färdigheter en person har är det uppenbart att vi befinner oss i en ekonomiskt utmanande tid. Det lockar till snabba lösningar. De senaste tre åren har präglats av höga räntor och hög inflation som naturligtvis orsakat högre levnadskostnader. Just det gör det svårare att hänga med i det livsstilsideal som visas på sociala medier. Utöver det exponeras vi regelbundet till “köp nu, betala sen-lösningar”. Det här i kombination med den låga ekonomiska kunskap som många har kan skapa stora problem. Det har på senare år blivit allt enklare att skuldsätta sig. Att betala senare är trots allt bara ett knapptryck bort.
Tråkigt samband
När vi på Ung Privatekonomi är ute i skolorna blir det uppenbart att ungas kunskaper i ekonomi är varierande. Generellt sett är de tyvärr alltför låga, vilket även forskning kan påvisa. Henrik Levinsson, universitetslektor i psykologi vid Lunds universitet, belyser vikten av att besitta financial literacy.
För att undersöka det har han tillsammans med andra forskare genomfört en enkätstudie där deltagarna, som var mellan 18–29 år, besvarade tre grundläggande frågor om privatekonomi. De handlade om ränta, inflation och riskspridning. Endast 20 procent av deltagarna svarade rätt på alla. Dessutom var det bara en tredjedel som kunde besvara frågan om inflation korrekt.
Trots att det är känt sedan tidigare att unga ofta har begränsade ekonomiska färdigheter var resultatet oroande. Henrik Levinsson kunde, tillsammans med de andra forskarna, konstatera att det fanns starka samband mellan låg kunskap om ekonomi och psykisk ohälsa.
Å andra sidan har sociala medier även haft en positiv inverkan på ungas syn på ekonomi och konsumtion. Plattformarna har blivit en plats där allt fler delar med sig av ekonomiska tips, råd och erfarenheter. Det kan handla om hur man sparar pengar, planerar sin budget eller undviker onödiga köp. Genom korta videor och inlägg görs privatekonomi mer tillgängligt och begripligt. Något som tidigare upplevts som både tråkigt och svårt för en del.
Samtidigt har sociala medier bidragit till att förändra konsumtionsmönster där trender som second hand-shopping och hållbara köpval lyfts fram som ekonomiskt smarta alternativ. Unga inspirerar varandra till att tänka mer långsiktigt, ifrågasätta impulsköp och hitta kreativa sätt att spara pengar på utan att ge avkall på stil eller livsstil. På så sätt har sociala medier inte bara blivit en plats för konsumtion – utan också ett verktyg för att öka den ekonomiska medvetenheten och stärka ungas kunskap om privatekonomi.
Sammanfattningsvis är kombinationen mellan låg ekonomisk kunskap och hög skärmtid hos ungdomar i Sverige oroande. Timmarna som för många spenderas på sociala medier kan förvisso vara givande, men är i många fall ett hot mot individens privatekonomi.
