2019-03-05

Välkommen till EU- den europeiska gemenskapen!

Europeiska Unionen har varit ett återkommande samtalsämne sedan Brexitomröstningen 2016. Det har pratats om fördelar och nackdelar med att vara med i EU och om Sverige kanske borde välja samma väg. Vad innebär det egentligen att vi är medlemmar i EU, vilka fördelar får du som privatperson och vilka är kostnaderna?

EU:s historia

År 1952, efter två omskakande världskrig, bestämde sig sex länder i Europa för att bilda kol- och stålunionen. Genom att skapa ett samarbete mellan länderna, baserat på handel och fri rörlighet hoppades man skapa en varaktig fred. Idag består EU av 28 medlemsländer, men tappar ett vid Storbritanniens utträde. 

 

Med syftet att samordna medlemsländernas ekonomiska politik infördes den ekonomiska och monetära unionen, EMU, år 1999 och den gemensamma valutan euro var en del av detta. Europas Centralbank, ECB, är en del av EMU. De arbetar tillsammans med centralbankerna i medlemsländer som har euro för att nå låg inflation och stabila priser.  Euron började användas år 2002 och idag är det 19 länder som har valutan. Sverige röstade nej till införandet av euro år 2003. 

Varför EU?

Efter en folkomröstning valde Sverige att gå med i EU år 1995. Tre av fyra svenskar är positiva till EU-medlemskapet visar Sifo:s undersökning från sepember 2018. Samtidigt hävdar meningsmotståndare att ”Swexit” är ett bra val, eftersom medlemskapet kostar mer än det smakar. Sophia Bengtsson, EU-expert på Svenskt Näringsliv, har tydliga svar på vad vi tjänar på medlemskapet:

Vi är en del av den europeiska inre marknaden.

– Svenska företag får omedelbar tillgång till över 500 miljoner konsumenter, istället för enbart 10 miljoner svenskar. På den inre marknaden följer alla produkter och tjänster samma regler, vilket innebär att det kan och får säljas på samma sätt i Borlänge som i Berlin, i Piteå som i Paris. 

 

Vi får ekonomiska bidrag.

– Sverige får varje år mellan 10–15 miljarder i olika EU-stöd. Bland annat lantbruksstöd, regionalstöd och stöd för jobb och tillväxtprojekt. 

 

Vi får ta del av frihandelsavtalen.

– EU har frihandelsavtal med 60 andra viktiga ekonomier. Sedan vi gick med i EU har vi överlåtit åt EU att förhandla handelsavtal åt oss och för andra länder är det mycket mer attraktivt att ingå avtal med hela EU än att förhandla enbart med Sverige. 

 

Vi kan jobba och bosätta oss i andra EU-länder.

– Genom att vi är en del i den fria marknaden kan svenskar utan problem jobba och bosätta sig i andra EU-länder. Svenskar kan även delta i Erasmus och därmed studera vid annat europeiskt universitet utan kostnad. 

 

De oundvikliga nackdelarna

En av de största nackdelarna, som ibland även kan ses som en fördel, är att vi överlåter en del av bestämmanderätten till EU:s institutioner: kommissionen, rådet och Europaparlamentet. Sophia Bengtsson förklarar:

 

– Man har gjort bedömningen att vissa frågor är för stora och komplexa för att lösas av enskilda länder och att man är starkare som union än som ensamt land. Men principiellt innebär det att Sverige i vissa frågor inte kan ta beslut på egen hand och att vi förbinder oss att inte gå emot EU-linjen i dessa. 

 

Avgifterna är också en av nackdelarna. Sverige betalar mer till EU än vad vi får tillbaka i form av EU-stöd. Vi är till och med det land som betalar mest om man tittar på nettoavgiften, det vill säga medlemsavgiften minus EU-stöd. Om man däremot jämför medlemsavgiften med statskassan är Sverige det land som betalar minst. Samtidigt är det svårt att mäta vinsterna i form av siffror då en stor del av vinsten med att vara med i EU är tillgången till den fria rörligheten på den inre marknaden. 

 

Hur påverkas vi av Brexit?

 –  Sverige påverkas mycket eftersom Storbritannien är en viktig handelspartner för Sverige. Våra ekonomier är tätt sammankopplade och många svenska företag har Storbritannien som en stor marknad för både import och export, framförallt vad gäller tjänstesektorn. 

» Visa artiklar i samma kategori