Bli medlem i Unga Aktiesparare här
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 3 2026
Investerar du i aktier för pengarnas eller för känslans skull? Att kunna svara på den frågan är mycket mer betydelsefullt än du kanske tror, skriver Niklas Laninge, sparpsykolog på Opti.
Fråga en aktieintresserad person varför denne köper aktier och svaret kommer nästan alltid att handla om pengar. Gräver vi djupare är det sällan hela sanningen. Forskaren Meir Statman har ägnat en stor del av sin karriär åt att visa att vi får ut betydligt mer än så av våra investeringar.
Enligt honom ger en investering tre sorters utdelning. Den ekonomiska, alltså avkastningen. Den uttrycksfulla, alltså vad ditt innehav säger om vem du är. Och den känslomässiga: spänningen, stoltheten och känslan av att höra till. Den som köper en aktie i ett bolag som denne tror på köper en förhoppning om avkastning, men också en känsla av att vara påläst, modig och delaktig i något större.
Det är värt att stanna vid, för här gömmer sig den första psykologiska fällan. Vi tror att vi maximerar avkastning, samtidigt som vi i själva verket ofta maximerar känslor. Ju mer tid vi lägger på ett case, desto mer känns det som ”vårt case”. Ännu en tankefälla som gör det svårt att se nyktert på den analys man gör.
Att bemästra investeringspsykologi handlar med andra ord mindre om att lära sig fler nyckeltal och mer om att träna in ett par mer psykologiskt betonade färdigheter. Här är tre du borde fokusera med först.
Var ärlig med varför du äger något
Den första färdigheten är att skilja på de investeringar du gör för att maximera din avkastning och de investeringar som snarare handlar om Meir Statmans två andra syften. Samtliga tre syften får så klart finnas, men de bör bara inte förväxlas.
Ett enkelt knep är att dela upp sparandet. Låt huvuddelen vara tråkig, bred och långsiktig. Vig sedan en mindre del, det som ibland kallas lekhinken, åt de aktier du verkligen vill äga av nyfikenhet, övertygelse eller ren spelglädje. Då kan du följa din förhoppningsaktie med hela magen utan att ditt långsiktiga sparande hänger på samma känslostorm.
Jag vill hävda att alla privatsparare som lyckades få tilldelning av SpaceX-aktier i juni nog främst präglas av det Statman kallar för identitet och känsla. Det är helt enkelt väldigt kul att låta plånboken delta i framtiden, för områden som rymd och AI.
Oavsett bör du inför varje köp fråga dig: gör jag det här för att tjäna pengar, eller gör jag det också för att det är kul att vara en person som förstår sig på börsen?
Akta dig för A-kurseffekten
Jag brukar prata om något jag kallar A-kurseffekten. Vem har inte läst en grundkurs i ett ämne och plötsligt känt sig fullkomligt hög på sin egen, upplevt djupa, kunskap? På börsen kan den känslan bli dyr. Efter några lyckade affärer och ett par poddavsnitt känner sig många redo att ta större positioner och högre risk.
När A-kurseffekten börjar märkas är det läge att ta fram några relevanta jämförelsemått. S&P sammanställer år efter år hur aktivt förvaltade fonder klarar sig mot sitt jämförelseindex och siffrorna visar i regel samma sak: en stor majoritet av proffsen, de med analysavdelningar, datatillgång och heltidsfokus, lyckas inte slå index över tid.
Över tio år är det färre än en av sex amerikanska aktiefonder som klarar det. Om de som gör det här på heltid har så svårt bör den som handlar på kvällar och helger åtminstone bära med sig en nypa ödmjukhet inför sin egen edge. Intresse är en fantastisk drivkraft. Faran uppstår när det förväxlas med en förmåga att se in i framtiden.
Känn starkt – agera långsamt
Den sista färdigheten är den svåraste att bemästra. Vi människor ogillar förluster ungefär dubbelt så mycket som vi gillar lika stora vinster. När börsen faller vaknar därför en stark impuls att göra något, vad som helst, för att slippa obehaget.
Evolutionspsykologer påpekar att människans latenta handlingsorientering och vår känsliga radar för förluster sannolikt haft ett överlevnadsvärde. Som investerande varelse med lång sparhorisont ligger dessa drivkrafter oss ofta i fatet.
Morningstar mäter återkommande skillnaden mellan vad fonder avkastar och vad fondernas ägare faktiskt tjänar. Det senaste decenniet skiljer det ungefär 1,2 procentenheter per år. Det motsvarar omkring 15 procent av avkastningen.
Gapet uppstår exempelvis på grund av dålig tajming, som att vi köper när det känns tryggt och säljer när det gör ont. Hur du beter dig medan du äger något påverkar alltså ditt resultat lika mycket som vad du äger.
En skicklig investerare saknar inte känslor. Men personen har dock skapat regler, satt igång ett automatiskt sparande och har förutbestämda nivåer gällande när man exempelvis ska rebalansera. Sådana strukturer gör att känslorna inte får rösträtt i varje enskilt beslut.
Omvänd effekt
Avslutningsvis vill jag dela en tidlös sanning om pengar för dig som är just en ung aktiesparare: din största fördel stavas tid. Den som har 30 år framför sig har råd att rida ut svängningar som knäcker den som har tre år framför sig. Problemet är att tiden bara hjälper den som faktiskt stannar kvar.
Jag hade gärna avslutat med att säga något om att du också har tid nog att bygga upp den kompetens som krävs för att stå emot all psykologi jag nyss nämnt. Tyvärr har jag få exempel på personer som lyckats med detta.
Det är helt enkelt svårt att låta bli att vara människa – även på börsen.
Däremot ser jag en större ödmjukhet bland de som varit aktiva investerare under decennier. På många sätt en omvänd A-kurseffekt: ju mer man kan om ett ämne desto ödmjukare är man inför allt man inte kan.
Just detta är nog den bästa läxan för dig som gillar aktier: känn till din psykologis svagheter och försök undvika att drabbas av dem genom en plan, tydliga regler och helst av allt även ett brett passivt grundsparande.
Så nästa gång du lägger en order, ställ samma fråga som jag nämnde i början: investerar jag för pengarnas skull, eller för känslans? Båda svaren är tillåtna. Den som lär sig höra skillnaden har redan tränat upp börsens viktigaste muskel.
