Bli medlem i Unga Aktiesparare här
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 3 2026
Aktiefonder sätter agendan och två olika typer inom kategorin dominerar. Johanna Englundh, redaktör på Morningstar, kollar in hur de typiska fondportföljerna ser ut bland placerare i Sverige.
Fondsparandet har aldrig varit större i Sverige, med sju av tio som har ett privat fondsparande och en fondförmögenhet som är på en rekordhög nivå. Men hur ser egentligen den genomsnittliga svenska fondportföljen ut?
Trots det enorma fondutbudet finns tydliga mönster i hur svenska sparare placerar sina pengar. Om man ser till hur fondförmögenheten är fördelad ligger mest pengar i globalfonder följt av Sverigefonder, kompletterat med en mindre andel teknik-, USA- eller tillväxtmarknadsfonder.
Strategin har flera fördelar. Den ger en bred geografisk spridning samtidigt som investeraren behåller en naturlig exponering mot den svenska marknaden.
Men den innebär också vissa risker som många kanske inte tänker på.
Aktiefonder dominerar sparandet
Den svenska fondmarknaden domineras tydligt av aktiefonder. Av fondförmögenheten finns närmare 63 procent investerat i aktiefonder, medan räntefonder står för omkring 16 procent och blandfonder för drygt 21 procent.
Det säger en hel del om svenska sparares riskvilja. Historiskt har aktier varit den tillgång som gett högst avkastning över långa tidsperioder, men också den som svänger mest.
För den som sparar långsiktigt, exempelvis till pensionen, är det därför inte särskilt förvånande att aktiefonder dominerar. Att svenskar har en hög andel placerat i aktiefonder har också lönat sig på lång sikt då fondförmögenheten växt med hjälp av ränta-på-ränta-effekten.
Globalfond och Sverigefond utgör ofta grunden
Bland aktiefonderna är det två kategorier som sticker ut. Globala aktiefonder är den största fondkategorin och står för nästan 23 procent av allt kapital som finns investerat i aktiefonder. Strax därefter kommer Sverigefonder med drygt 22 procent.
Det innebär att en mycket stor del av svenska fondsparare i praktiken bygger sin portfölj kring två byggstenar:
• en global aktiefond.
• en Sverigefond.
Den kombinationen är logisk. Globalfonden ger exponering mot tusentals bolag världen över och innehåller ofta stora amerikanska teknikbolag som Microsoft, Nvidia och Apple. Sverigefonden kompletterar med svenska kvalitetsbolag inom exempelvis industri,- verkstad,- bank- och läkemedel.
Många sparare väljer sedan att komplettera med mindre innehav i exempelvis teknikfonder, USA-fonder eller tillväxtmarknadsfonder.
Varför sparar svenskar på detta sätt?
Det finns flera troliga förklaringar till att fondförmögenheten är fördelad på detta sätt i Sverige. Den första är riskspridning. Genom att investera globalt blir man mindre beroende av utvecklingen i ett enskilt land och många sparare har rekommenderats att investera i globalfonder för att sprida sina risker.
Den andra är den så kallade hemmaplansbiasen. Många investerare känner sig helt enkelt tryggare med att äga svenska bolag som de känner igen från vardagen eller följer i medierna.
Sverige har dessutom en ovanligt stark aktiemarknad sett till landets storlek, med många internationellt konkurrenskraftiga bolag inom industri, finans och medicinteknik. Det gör att många investerare troligtvis även tar ett aktivt beslut att behålla en större andel Sverige än vad Sveriges vikt i världsindex egentligen motiverar.
Hur global är en globalfond egentligen?
Även om en globalfond och en Sverigefond ger en betydligt bättre riskspridning än att endast investera på Stockholmsbörsen finns det några fallgropar att vara medveten om. Den första är att många tror att de är mer diversifierade än vad de faktiskt är.
En global indexfond domineras ofta av amerikanska storbolag, där de största teknikföretagen utgör en betydande del av innehaven. Om man sedan köper en ren teknikfond eller en USA-fond ökar exponeringen mot samma bolag ytterligare.
Samma sak gäller Sverige. Har man både en Sverigefond och en svensk småbolagsfond blir exponeringen mot den svenska ekonomin större än många kanske inser.
En annan risk är att många väljer fonder utifrån historisk avkastning. Bara för att en fond har gått bäst de senaste fem åren betyder det inte att den kommer att fortsätta göra det framöver. Det är minst lika viktigt att förstå vad fonden faktiskt investerar i och vilken roll den ska spela i den egna portföljen.
En portfölj som passar många – inte alla
Med detta sagt finns det ingen fondportfölj som passar alla sparare. Den klassiska kombinationen med en globalfond och en Sverigefond är däremot en bra utgångspunkt för många långsiktiga sparare. Den ger en bred exponering mot världens aktiemarknader samtidigt som investeraren får ta del av utvecklingen i svenska kvalitetsbolag.
Därefter handlar det framför allt om att anpassa portföljen efter den egna riskviljan och sparhorisonten. Den som sparar till pensionen om 30 år kan ofta ta betydligt högre risk än den som planerar att använda pengarna inom några år.
