Bli medlem i Unga Aktiesparare här
Tjänstepensionen är inte längre ett komplement. Det är en av de viktigaste delarna av vår framtida pension. Den allmänna pensionen räcker helt enkelt inte till för att trygga en rimlig levnadsstandard och dess betydelse minskar för varje år som går. Ändå står många unga utan tjänstepension under de första och mest avgörande åren i arbetslivet. Så kan vi inte ha det, skriver Emma Hedman, verksamhetschef på Ung Privatekonomi.
Enligt en rapport från SPP om pensionstrender i år är 65 procent av unga vuxna oroliga för att pensionen inte kommer att räcka till. Samtidigt är det bara en av fem mellan 18 och 30 år som pensionssparar på egen hand. När arbetsgivare dessutom ofta väntar tills den anställde fyllt 25 år innan tjänstepensionen sätts in snuvas unga på värdefulla av sparande.
Det är inte bara en detalj i ett avtal. Det är en systematisk förlust för unga. Och det är ett dubbelt svek. Att arbetsgivare inte tar sitt ansvar, men också att systemet och kollektivavtalen tillåter att unga exkluderas från en av de viktigaste delarna av pensionen.
Förlorade åren kostar mest
Försvararna av dagens system menar ofta att det inte gör så mycket eftersom pensionen ändå är långt bort. Men det är precis tvärtom. För varje år utan tjänstepension går unga miste om tiotusentals kronor som annars hade hunnit växa i decennier tack vare ränta-på-ränta-effekten.
Ett konkret exempel: en månadslön på 25 000 kronor innebär ungefär 1 200 kronor i tjänstepensionsavsättning. Fem års utebliven tjänstepension motsvarar över 70 000 kronor i missade inbetalningar. Räknar man dessutom in avkastning kan det handla om flera hundratusen kronor som saknas när pensionen en dag ska betalas ut.
Själv hoppas jag att min tjänstepension, inklusive avkastning, når 100 000 kronor innan jag fyller 25 år om drygt ett år. Mina arbetsgivare Unga Aktiesparare och Ung Privatekonomi erbjuder nämligen tjänstepension oavsett ålder och anställningsform.
Det gör enorm skillnad. Om pengarna får ligga och växa med en avkastning på 7 procent per år från att jag är 25 till jag är 65 så kan det innebära nästan 1,5 miljoner kronor extra i pension. Av det är nästan 1,4 miljoner kronor ren avkastning.
Om jag förlänger tidshorisonten ytterligare till 70 års ålder handlar det om drygt 2,1 miljoner kronor, varav nästan 2 miljoner kronor är avkastning. Det är alltså vad vi berövar unga på när arbetsgivare inte betalar in tjänstepension från dag ett. Hur kan det vara rimligt?
Pensionsreform för framtiden
Det räcker inte att lappa och laga för dem som snart går i pension. Vi måste bygga ett pensionssystem som är rättvist, långsiktigt och hållbart – både för individen och för samhället
Det handlar om att våga tänka bortom nästa mandatperiod och ge unga samma möjligheter som äldre generationer har haft.
Två centrala förslag som kan göra verklig skillnad
Tjänstepension från första arbetsdagen
Arbetsgivare måste sluta se pensionsavsättningen som ett frivilligt tillägg och i stället betrakta den som en självklar del av lönen – från den allra första arbetsdagen. Det är en investering i sina medarbetare och i framtidens samhälle. Varje månad utan tjänstepension innebär tusentals kronor som går förlorade i avkastning. Att exkludera unga från det är inte bara kortsiktigt – det är direkt orättvist.
En större fonderad del i premiepensionen
Den fonderade delen av pensionen placeras på marknaden och ger historiskt sett högre avkastning än de delar som är beroende av framtida skatteinbetalningar. Genom att utöka den fonderade delen kan vi låta pengarna växa mer effektivt och samtidigt minska belastningen på framtida generationer. Det är inte rimligt att skjuta problemen framför oss. Vi måste skapa ett system som bygger på kapitaltillväxt – inte endast på hoppet om att morgondagens skattebetalare ska bära bördan.
Ett första steg kan vara att öka den fonderade delen med 1 procentenhet och därefter successivt höja den över tid. På så sätt kan omställningen ske i en rimlig takt utan att det blir en orimlig ekonomisk börda för vare sig staten eller individerna. En mer gradvis förstärkning av den fonderade delen är både ekonomiskt realistisk och långsiktigt hållbar.
Bygg ett pensionssystem som håller
Pensionssystemet står redan under press. Att fortsätta ducka frågan är inget annat än ett svek mot kommande generationer. Att ge unga rätt till tjänstepension från dag ett och att stärka den fonderade delen i premiepensionen är inte små justeringar. Det är två grundläggande reformer som kan avgöra skillnaden mellan trygghet och oro som pensionär.
Frågan vi måste ställa oss är enkel: vill vi bygga ett pensionssystem som håller i längden – eller ska vi fortsätta att beröva unga deras chans till en värdig pension?
