Schweiz- nej till EU!

Trots starka influenser från grannländerna och med en placering i Europas mitt röstade Schweiz nej till ett EU-inträde och ställer sig alltjämt kritiskt till EU-medlemskap. Hur lyckas de plocka ut russinen ur kakan och samtidigt behålla sin självständighet? Stock Magazine reder ut det viktigaste i relationen mellan Schweiz och EU.

Landet Schweiz sägs ha bildats den 1 augusti 1291, i samband med att kantonerna Schwyz, Unterwalden och Uri slöt ett förbund. Idag består landet av totalt 26 kantoner och har fyra officiella språk. Schweiz är en förbundsstat med utbrett självstyre i kantonerna. Kanton beskrivs enklast som en blandning av svenska kommuner och landsting. Inom landet förekommer ofta folkinitiativ, vilket innebär att medborgare kan initiera beslutande folkomröstning genom att skicka in listor med tillräckligt många namnunderskrifter på. Under 2018 röstades det bland annat om motsvarigheten till Radiotjänst skulle avskaffas samt om det ska vara tillåtet att kapa hornen på kor. Det här systemet gör Schweiz till ett av de länder i världen med flest folkomröstningar, cirka fyra stycken varje år.

 

En stark ekonomi är också ett av landets kännetecken. Sysselsättningen är hög och arbetslösheten låg – genomsnittet för år 2008 till 2018 är endast 3,4 procent- och den inhemska valutan franc verkar aldrig tappa i styrka. Till de stora schweiziska bolagen hör bland annat Glencore, Nestlé, Novartis och Roche, vilka alla har en stor betydelse för landets välgång. 

 

Schweiz roll i Europa, och framförallt Centraleuropa, går inte att förbise. Redan 1960 var Schweiz inställda på att handeln skulle vara och förbli en viktig nyckel i landets utveckling och anslöt sig till EFTA-förbundet. EFTA står för Europeiska Frihandelssammanslutningen, vilken har som syfte att skapa fri handel av industriprodukter mellan de dåvarande medlemsländerna Danmark, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Sverige och Österrike.  Sammanslutningen existerar än idag, men har i praktiken ersatts av EU- eller EES-avtal. Som en förlängning av den här sammanslutningen beslutade den schweiziska regeringen under början av 1992 att omförhandla EES-avtalet och kort därefter att ansöka om EU-medlemskap. 

 

Jonathan Haroun, schweizare med jobb inom läkemedelsindustrin, minns tillbaka: 

– Det var diskussioner överallt. Det främsta argumentet för att gå med var att inte låta Schweiz bli isolerat. Motargumenten handlade om att förbli självständiga och inte behöva tumma på välståndet. 

Det blev dock inte mer än förhandlingar, då hela processen avbröts efter en folkinitierad omröstning 6 december samma år mot ett EU-inträde. 

 

Giorgios Cester, politisk aktiv inom Schweizeriche Volkspartei (höger-konservativt, cirka 30 procent av folkets röster), säger:

– Hela partiet var negativt inställda till ett EU-medlemskap främst på grund av decentralisering av beslutsfattande, men också på grund av risken för minskad självständighet.  Omröstningen var dock jämn, då nej-sidan vann med endast 50,3 procent. 

 

Jonathan Haroun igen: 

– Franska Schweiz var övervägande ja-sägare medan majoriteten av nej-rösterna kom från den tyska delen. 

 

Även om beslutet togs 1992 dröjde det ända tills juli 2016 innan landet helt drog tillbaka sin EU-ansökan. Trots nej-sägandet har Schweiz lyckats förhandla till sig ett antal förmåner genom bilaterala avtal med EU gällande bland annat fri rörlighet för personer, öppen arbetsmarknad, forskningsavtal och offentliga upphandlingar. Genom dessa avtal måste Schweiz i praktiken följa EU-direktiv, men eftersom landet inte ingått EES-avtalet finns det högre flexibilitet att kunna avstå vissa direktiv. Schweiz agerande gentemot EU har fått viss kritik genom åren. 

Under 2012 tappade EU:s ministerråd tålamodet gällande Schweiz tendens att bara anamma det bästa. De menade att allt fler ändringar och selektioner utav avtal skulle urholka relationerna, inte bara mellan EU och Schweiz, utan också mellan EU och EES-länderna. Ett exempel var när Schweiz i början på 2014 röstade igenom ett beslut om att begränsa invandringen.

 

Giorgios Cester igen: 

– Det här är en lokal fråga som måste behandlas internt där information om antal öppna arbetsplatser, resurser för mottagande och så vidare är som bäst. Det är inte rimligt att det beslutas av en kommission i Bryssel. 

 

EU-kommissionen mottog dock beslutet med stor besvikelse eftersom de inte har velat kompromissa med EES-länderna och Schweiz om just fri rörlighet av personer. 

 

Under slutet av 2018 initierades ännu en EU-omröstning, som i skrivandet stund ännu inte fått ett slutgiltigt svar. Kortfattat handlar det om EU:s krav på Schweiz att till exempel förenkla reglementet för personer med kortfristiga anställningar i Schweiz och bosättning i EU. Fördelen, enligt EU, är minskad byråkrati och en mer öppen arbetsmarknad. Nackdelen, menar Schweiz, är ytterligare en kontroll från EU:s sida som bidrar till lägre inhemsk konkurrenskraft.

Jonathan Haroun kommenterar: 

– Schweiziska löner är baserade på de schweiziska levnadskostnaderna. All konkurrens från EU är baserad på deras villkor, lön kontra levnadskostnad, vilket är ojämn konkurrens. För att undvika detta bör EU-företagen som verkar i Schweiz bli regelbundet kontrollerade för att säkerställa att de betalar löner motsvarande de schweiziska. Lönedumping skapar risken att schweizare får lägre betalt framöver. 

 

Giorgios Cester är inne på samma spår: 

– EU vill göra allt för sina medborgare, men glömmer bort att de även tillhör egna länder. EU bör inte sätta sig över vad en nation har för inhemska lagar, framför allt inte när det påverkar arbetsmarknaden. 

 

På frågan hur den optimala relationen mellan Schweiz och EU skulle se ut verkar de båda schweizarna ganska överens. 

– Att Schweiz förblir självständiga och stärker sin självständighet. De ska anta ännu färre direktiv. EU ska finnas som partner vid utomeuropeiska beslut men ska inte besluta över Schweiz, säger Giorgios Cester. 

 

Jonathan Haroun stämmer in: 

– Mindre klåfingrighet och färre men ordentliga gemensamma beslut på global nivå vore det optimala.   

Kickstarta din resa mot ekonomisk frihet idag

Lär dig investera med Unga Aktiesparare. Gå med i gemenskapen idag. Vi är världens största ungdomsförbund för aktieintresserade under 29 år som vill lära sig att spara smartare. Bli medlem eller prova kostnadsfritt idag!

Bli medlem