Bli medlem i Unga Aktiesparare här
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 4 2025
Den så kallade säkerhetsmarginalen är en nyckel till att lyckas som värdeinvesterare. Douglas Forsling förklarar vad idéen egentligen går ut på – och hur den bäst används för lyckade aktieköp.
Begreppet säkerhetsmarginal, eller Margin of Safety som Warren Buffett gjort världsberömt, är ett av de mest centrala inom värdeinvestering. Idéen populariserades av Seth Klarman i boken med samma namn – en bok som i dag kostar tusentals kronor eftersom den trycktes i begränsad upplaga och länge varit slutsåld.
Men även om boken är dyr är själva idén bakom den desto mer värdefull: att skydda sig mot det oförutsägbara genom att bygga in marginaler i sina beslut.
Tänk dig att du ska på ett möte klockan 18:00. Du vet att resan dit tar 21 minuter – i teorin. Men i praktiken kan mycket hända: trafik, förseningar, ett borttappat paraply. Därför går du inte hemifrån 17.39, utan redan 17.20. Du har då en säkerhetsmarginal på 19 minuter. Om allt går som planerat kommer du fram i god tid. Om något går snett har du fortfarande chans att hinna.
Precis samma logik gäller vid investeringar. Du vet inte exakt hur framtiden utvecklas, men du kan skapa utrymme för misstag genom att kräva en säkerhetsmarginal i dina antaganden, värderingar och köpbeslut.
Det här tankesättet har även fått genomslag i Sverige. Inte minst genom Kvalitetsaktiepodden, som ofta återkommer till vikten av att ha en säkerhetsmarginal med i investeringsbesluten.
Säkerhetsmarginal i priset
Låt oss börja med det enklaste sättet att tänka på säkerhetsmarginal: priset.
Anta att du tycker att bolaget UA är bäst AB är värt 11,50 kronor per aktie, men aktien handlas just nu för 10 kronor. Du ser alltså en uppsida på 1,50 kronor – motsvarande 15 procent. Men i det här exemplet har du ingen säkerhetsmarginal. Du antar att allt måste gå precis som planerat för att du ska få din avkastning.
För att bygga in en säkerhetsmarginal kanske du vill att det ska finnas ytterligare 15 procent till godo, ifall dina antaganden visar sig vara för optimistiska. Det betyder att du inte vill betala mer än 8,85 kronor (15 procent säkerhetsmarginal plus 15 procent förväntad avkastning = 30 procent total potential).
Genom att sänka ditt acceptabla inköpspris ökar du dina chanser att nå en bra avkastning även om verkligheten inte blir perfekt.
Säkerhetsmarginal i förväntningarna
Ett annat sätt att arbeta med säkerhetsmarginal är att vara konservativ i dina prognoser.
Anta att ett bolag förväntas tjäna 10 kronor per aktie, och att marknaden värderar det till 10 gånger vinsten. Det ger ett motiverat pris på 100 kronor. Men du vill inte utgå från att allt går som planerat – kanske blir vinstmarginalen lite lägre, eller tillväxten något svagare. Du räknar därför med 9,50 kronor i vinst per aktie i stället. Då blir det motiverade priset 95 kronor.
Det kan låta som en liten skillnad, men den illustrerar ett viktigt tankesätt. Genom att justera dina antaganden något nedåt – i stället för att räkna på det mest optimistiska scenariot – får du en buffert mot misstag.
Hur mycket du bör dra ned beror på bolagets utgångsläge. Om vinsten förväntas växa från 9 till 10 kronor per aktie innebär din justering att du halverar tillväxttakten, vilket är en ganska stor skillnad. Men om vinsten väntas öka från 5 till 10 kronor per aktie (en fördubbling) är en sänkning till 9,5 kronor bara en mindre försiktighetsåtgärd – och mer rimlig som säkerhetsmarginal.
Du kan också applicera säkerhetsmarginalen på omsättningstillväxt, vinstmarginal eller andra antaganden i din analys. Poängen är densamma: räkna med att något kan gå snett och se till att investeringen fortfarande är rimlig även om det händer.
Kombination eller selektiv tillämpning
Ibland kan du använda båda typerna av säkerhetsmarginal – både i pris och i prognoser. Andra gånger räcker det med en av dem.
Kvalitetsaktiepodden brukar till exempel leta efter kvalitativa bolag med låga förväntningar på sig. De kombinerar alltså hög kvalitet med låg värdering. Då får man både en viss trygghet i bolaget och en marginal i priset. Om avkastningen ändå ser attraktiv ut – då köper de. Men det kräver disciplin. Du måste hålla dig till dina principer, även när marknaden rusar eller när det känns som du “missar tåget”.
Om du däremot tittar på stora kvalitetsbolag som Amazon eller Alphabet blir det svårare. Deras kvalitet är obestridlig, men värderingarna är ofta höga. Försöker du bygga in både konservativa prognoser och ett stort prisavstånd kommer du sannolikt aldrig att köpa aktien.
För tillväxtbolag kan det därför vara klokare att fokusera på att justera ned förväntningarna något snarare än att vänta på en låg värdering som kanske aldrig kommer.
Så mycket säkerhet är lagom
Det kan låta som att ju större säkerhetsmarginal, desto bättre – men så är det inte. För mycket försiktighet har också ett pris. Aktiemarknaden handlar om att ta risk, och om du undviker all risk kommer du också att undvika möjligheter.
Risken i en investering kommer huvudsakligen från två håll: värderingen och bolagets kvalitet. De två hänger ofta ihop. Ett bolag av mycket hög kvalitet – stabila kassaflöden, konkurrensfördelar, skicklig ledning – handlas ofta till en högre värdering. Letar du bara efter extremt billiga aktier kommer du därför sannolikt att hitta bolag som är billiga av en anledning: de är svaga, cykliska eller har strukturella problem.
Det ideala är att hitta kvalitetsbolag i tillfällig motvind. Ett bolag med starka fundamenta men som just nu är ifrågasatt eller missförstått. Där finns ofta både säkerhetsmarginal i vinsten (för att marknaden räknar för lågt) och säkerhetsmarginal i värderingen (för att priset tillfälligt pressats ned).
Men här gäller det att vara vaksam. Alla “billiga kvalitetsbolag” är inte nödvändigtvis kvalitativa längre. Ibland handlar det om fallande stjärnor – bolag som en gång var ledande men som tappat sin konkurrensfördel. Säkerhetsmarginalen kan då visa sig vara en fälla snarare än ett skydd.
Slutsats
Säkerhetsmarginal handlar i grunden om ödmjukhet inför framtiden. Du vet aldrig exakt hur världen utvecklas, men du kan förbereda dig på att den inte blir perfekt. Genom att betala lite mindre än du tror någonting är värt, eller genom att räkna lite försiktigare än konsensus, bygger du in ett skydd mot misstag och oförutsedda händelser.
Det är därför “Margin of Safety” är ett av de mest tidlösa begreppen inom investering. Det tvingar dig att tänka långsiktigt, realistiskt och disciplinerat – och att inte låta optimism eller marknadsbrus styra dina beslut.
För som Warren Buffett en gång sa:
“The three most important words in investing are margin of safety.”
Den som verkligen förstår innebörden av de orden kommer inte bara sova bättre om natten – utan också att investera bättre över tid.
