Bli medlem i Unga Aktiesparare här
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 4 2025
Ett halvt decennium har passerat. Jonas Olavi, CIO och fondförvaltare på Alpcot, summerar de fem första åren av 2020-talet på aktiemarknaden och blickar fram emot vad som kan komma att styra den andra delen av decenniet.
2020 var sista året i Donald Trumps första ämbetsperiod och året började bra fram till i slutet av februari. Då såg covid-19 dagens ljus. Det fick börserna att falla handlöst eftersom det inte fanns något botemedel och man inte visste hur snabb spridningen skulle komma att bli. Från den 21 februari till den 16 mars föll Stockholmsbörsen med 32 procent som mest, för att därefter inleda en formidabel återhämtning när centralbankerna vaknade till och paniksänkte räntorna för att stimulera ekonomin. Börsen steg med hela 50 procent från botten och året slutade med en uppgång på 6 procent.
Under 2021 inleddes en konjunkturell återhämtning när vaccinen började administreras efter en rekordsnabb framtagning. Eftersom den globala ekonomin totalkollapsade så innebar de massiva stimulanserna att återhämtningen blev rekordstark. Nyvalde amerikanske presidenten Joe Biden initierade ett antal stimulanspaket. Alla dessa stimulanser i USA, och på andra håll, ledde till en av de kraftigaste inflationsbrasorna i modern tid. Mot slutet av året började centralbankerna höja räntorna.
Det fick börserna att falla kraftigt under 2022. När konjunkturen faller och det till och med landar i recession mår sällan börserna bra. Att Ryssland inledde en invasion av Ukraina var också ett sänke för börssentimentet. Till slut var pessimismen så djup att minsta lilla förbättring tolkades positivt. De negativa nyheterna blev mindre negativa. Inflationen såg ut att toppa ur, vilket ökade förhoppningar om en räntetopp. Många hedgefonder låg korta i marknaden och började stänga sina positioner.
Den goda börstrenden fortsatte sedan in i 2023. Inflationen bedarrade och räntorna började falla tillbaka. Mångas blickar riktades mot de amerikanska techjättarna. De så kallade “Magnificent 7” (Apple, Alphabet, Amazon, Meta, NVIDIA, Microsoft och Tesla) rusade på börserna. Kina öppnade äntligen upp efter de drakoniska covidrestriktionerna och ett hopp tändes om en ordentlig comeback för den kinesiska ekonomin och för dess börser. Något som dock blev kortvarigt.
Under 2024 blev det allt tydligare att det skulle bli mjuklandningar i flera ekonomier, vilket också fick centralbankerna att mjukna och inleda sänkningar. Denna relativa optimism underbyggde börsuppgångarna och särskilt starkt gick techbolagen. Under hösten blev det allt mer uppenbart att Donald Trump kunde vinna presidentvalet. Det marknaderna hoppades på var att det skulle bli en liknande ämbetsperiod som under Trumps första. Men det skulle visa sig att de hade ordentligt fel.
2025 inleddes starkt på börserna. Donald Trump installerades och rivstartade sin ämbetsperiod med att skriva på ett stort antal presidentordrar och att hota alla sina handelspartners med kommande tullar. Den 1 april presenterades löjeväckande höga tullar och börserna föll ytterligare.
Under Donald Trumps första ämbetsperiod togs börsutvecklingen som ett kvitto på hans förda politik. Eftersom han spelade tuff under hela våren misströstade investerarna, men redan efter en vecka beslöt sig presidenten att han skulle skjuta upp införandet av tullar under en begränsad period så att det kundes föra förhandlingar under ordnade former.
Den 8 april blev botten i den djupa börsrekyl som tullkaoset ledde till. Samma dag som Donald Trump installerades presenterade ett kinesiskt bolag, DeepSeek, en billigt framställd chattbot. Det slog ned som en bomb på marknaderna. Frågorna var många. Men få svar fanns eftersom techbolagen ännu inte hade rapporterat – och inte kunde gå i svaromål tätt inpå sina rapporter. Det här var startskottet på nedgången som bottnade på ovan nämnd dag.
Blir aldrig tråkigt
Som det går att förstå av ovan genomgång av första halvan av decenniet är det svårt att sia om framtiden. Få av händelserna gick att förutse, men ett antal lärdomar kan man göra. Marknaderna svänger alltid mer än konjunkturbilden motiverar. Att sprida riskerna och att inte ta för stora enskilda risker är det viktigaste – utöver att alltid vara exponerad mot aktiemarknaden. Den trista klyschan “att ha is i magen och att inte fatta beslut under hög stress” höll för tidens tand även denna gång.
De faktorer som är viktigast att hålla koll på är riktningen, snarare än nivån, för konjunkturen och inflationen. Dessa båda faktorer avslöjar hur man ska ställa sig till vilken typ av aktier, branscher och länder som kan vara av intresse att investera i.
Att handla med, och inte emot, centralbankerna är också mycket viktigt eftersom deras agerande förstärker eller försvagar konjunkturen och därmed inflationen. Att handla med vinstprognoserna, men inte emot, ökar också dina chanser att uppnå en god avkastning över tid.
Utifrån nu gällande konjunkturbedömning bör utsikterna för aktier se goda ut ett–två år framöver. Därefter går det att föreställa sig att centralbankerna börjar höja räntorna igen och att vi kommer in i en avkylningsperiod. Men med tanke på hur de första fem åren sett ut är det förnuftigt att inta en ödmjuk inställning inför prognosmakandets träffsäkerhet. Tråkigt kommer det däremot inte att bli.
