Bli medlem i Unga Aktiesparare här
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 1 2024
För över 100 år sedan lades grunden till det som i dag är Novo Nordisk – en global läkemedelsgigant som spelar en monumental roll i kampen mot diabetes. Novo Nordisk är Nordens största börsbolag och dominerar aktiemarknaden i Köpenhamn. Linus Skoglund berättar historien om revolutionerade forskningsframgångar, hur Novo och Nordisk blev ett och om vilken nytta behandlingsmetoderna har för miljontals människor världen över.
1921: Lösningen på ett världsproblem
Leonald Thompson är döende. Han är 14 år men väger bara 29 kilo. Anledningen är diabetes. Fram till 1921 var diabetes en dödsdom. Uppskattningsvis drabbades innan denna tid 0,5–2 procent av befolkningen av diabetes. Förväntad livslängd från att ha blivit diagnosticerad var högst ett år. Thompsons öde skulle dock avvika från hans föregångare. Frederick Banting och Charles Best upptäckte insulinet och Thompson blev den förste personen i världen att få insulin injicerat som behandling för diabetes typ 1.
Diabetes var ett enormt problem för den globala folkhälsan. Inom medicinområdet förstod man på 1800-talet vad diabetes innebar (trots att sjukdomen varit känd i tusentals år). Men de enda lösningarna var olika dieter som avlöste varandra, varav den ena var mindre framgångsrik än den andra. Upptäckten av insulinet på 1920-talet förändrade spelplanen dramatiskt.
När Leonald Thompson låg på sin dödsbädd blev han försöksperson för världens hittills första insulininjektion. Hans blodsocker sjönk dramatiskt, han blev piggare och fick sedan lämna sjukhuset.
Varför diabetes kräver behandling är för att sockerhalten hos diabetiker i blodet är för hög, på grund av att kroppen inte kan bryta ned glukos (socker) på rätt sätt. Vid typ 1-diabetes har kroppen helt slutat producera insulin. Utan insulin kan cellerna inte ta upp sockret från blodet, vilket gör att kroppen i stället förbränner kroppsfettet. Om cellerna i stället förbränner mycket fett bildas syror som kallas ketoner. För mycket ketoner kan leda till syraförgiftning. Det vill säga att pH-värdet sjunker och kroppen försuras. Det är livsfarligt och utan behandling är dödsrisken stor.
1923: Pionjärerna inom diabetesbehandling
Den danske nobelpristagaren August Krogh tog med sin fru Marie Krogh, som själv var diabetiker, till Kanada för att utforska behandlingen noggrannare. Där träffade de upphovsmännen till insulinet, Banting och Best, och fick godkänt att producera insulin själva hemma i Danmark. 1923 startade de företaget Nordisk Insulinlaboratorium och blev det första europeiska företaget att producera och sälja insulin som behandling mot diabetes. Det gör Novo Nordisk, som är Nordens största börsnoterade bolag, än i dag.
Efterfrågan var stor och Nordisk Insulinlaboratorium förlängde många liv. Det ledde till att bröderna Harald och Thorvald Pedersen, då anställda på Nordisk Insulinlaboratorium, startade konkurrenten Novo Terapeutisk Laboratorium. Affärsidén var densamma. Novo startade sitt eget diabetessjukhus precis som Nordisk gjort tidigare. Företagen konkurrerade sida vid sida fram till 1989. Då slogs de samman och blev det Novo Nordisk vi känner i dag. 1992 slogs även Novo och Nordisk diabetessjukhus samman och bildade Steno Diabetes Center som är verksamt än i dag.
Forskningen var avgörande
Precis som alla bestående företag gjort fortsatte bolaget satsa på utveckling för att hänga med i förändringen. 1946 utvecklades NPH (Neutral Protamine Hagedorn) – insulin som innebar att patienterna inte behövde lika många insulininjektioner. 1951 startade Novo en stiftelse, likt branschkollegan Nordisk gjort tidigare, för att investera i forskning och utveckling av diabetesbehandling.
Trots att man redan på 1920-talet upptäckte insulinet som en effektiv behandlingsmetod för diabetes finns det inget preventivt läkemedel eller behandling som minimerar risken att bli drabbad av sjukdomen. Antalet diabetiker ökade i samhället. Det ledde till en ökad efterfrågan på mer kunskap om behandlingsmetoderna mot sjukdomen.
På 60-talet blev det vedertaget bland forskare att det fanns flera olika typer av diabetes och det landade i slutsatsen att diabetes typ 2 var den mest förekommande. Resurser lades på att forska kring de olika diabetestyperna, och främst investerades det i att utveckla behandlingsmetoder för diabetes typ 2. Novo öppnade vid denna tid även en produktionsanläggning i danska Kalundborg som hjälpte bolaget att förse halva världens insulinbehov. Avkastningen använde bolaget till ytterligare forskning och utveckling. På 1970-talet tog bolaget fram sitt första tillväxthormon. Ett startskott för ett nytt viktigt segment för bolaget.
Dagens insulin formar sig
Då behovet var växande och ambitionerna från utomstående företag var stora fortsatte Novo att expandera inom diabetesbehandling samtidigt som bolaget blickade mot andra segment. På 1970-talet lyckades Novo rena insulinet ytterligare. Novo börsnoterades på Köpenhamnsbörsen. Efter den inhemska succén noterades bolaget sju år senare även på New York Stock Exchange.
När Banting och Best först upptäckte insulinet som behandlingsmetod för diabetes extraherade man insulin från bukspottkörtlarna på djur. De första insulinerna utvanns ur nötkreatur och grisar. På 1980-talet skedde stora framsteg inom diabetesområdet och dagens behandlingsmetoder började ta form.
1978 kom det första syntetiska insulinet, vilket innebar att forskarna lärde sig tillverka ”mänskligt” insulin. Insulinets DNA-kod knäcktes av Frederick Sanger 1955. Han belönades senare med ett nobelpris. Detta möjliggjorde tillverkning av insulin på konstgjord väg och 1982 marknadsförde Novo ett mänskligt ”renare” insulin. Det nya mänskliga insulinet var identiskt med det insulin som våra kroppar själva producerar.
Insulinpumpar för självbehandling utvecklades på 1960-talet. Men det dröjde till 1980-talet innan dessa blev tillgängliga världen över. 1980 kom den första ”mini-insulinpumpen”. 1985 lanserade Novo ”NovoPen” – en diabetespenna som var mer diskret och lätthanterlig. Något som underlättade för diabetiker att sköta sina egna insulindoser i vardagen.
1989: Novo och Nordisk blir Novo Nordisk
Fram till 1989 var Novo och Nordisk stora konkurrenter. Bolagen bedrevs enbart ett par kilometer från varandra, verkade på samma marknad, hade samma kunder och forskade inom samma områden. Argumenten för en fusion mellan företagen fanns. 1989 lades stridsyxan ned och kronan på verket blev Novo Nordisk. Innan dess hade bolagen redan sammanslagit sina respektive forskningsanläggningar till en. Med fusionen föddes en veritabel jätte och företaget blev direkt världsledande inom insulinproduktion. I dag hjälper bolaget miljontals diabetiker dagligen. Bolagets marknadsvärde är större än hela Danmarks BNP.
Novo Nordisk har gått från att vara pionjärer inom diabetesbehandling till att bli en global gigant. Upptäckten av insulinet på 1920-talet var banbrytande och banade väg för företagets framgångar. Innovation och forskning har varit kärnan i Novo Nordisks verksamhet – från NPH på 1940-talet till syntetiskt insulin på 1980-talet. Företaget har breddat sig till andra terapeutiska områden som tillväxthormonterapi och fetmabehandling.
Fokus på olika typer av diabetes, särskilt typ 2, ledde till forskning och utveckling av nya behandlingsalternativ. Fusionen med Nordisk 1989 stärkte företagets position som världsledande inom insulinproduktion. Novo Nordisk är inte bara en framstående tillverkare av insulin, utan har också spelat en viktig roll i att öka medvetenheten om diabetes och främja hållbara lösningar.
Med en imponerande marknadsnärvaro och fortsatt engagemang för forskning och utveckling står Novo Nordisk som en symbol för innovativt ledarskap och en ovärderlig partner i kampen mot diabetes. Företagets framgångar har gett hopp och liv åt miljontals människor världen över som lever med diabetes. Med visionärt ledarskap och en dedikation för människors välbefinnande fortsätter Novo Nordisk att forma framtiden inom medicinsk vetenskap och hälsa.
