Bli medlem i Unga Aktiesparare här
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 1 2026
Diskussionen om arv och genetik kontra miljöns påverkan på en individ är ständigt aktuell och i ropet. Vad är allra viktigast när det kommer till att bli framgångsrik på börsen? Elias Sundberg, läkarstudent som är känd som Unga Aktiesparares egen spardoktor, gör en utredning av saken.
Det viktigaste beslutet en investerare kommer ta i sin karriär är valet att över huvud taget investera sina pengar. Alla andra beslut därefter får anses sekundära eftersom en individs analysförmåga inte spelar någon roll om pengarna aldrig investeras.
I Sverige har vi sedan länge en kultur som främjar aktiesparande och tack vare det svenska pensionssystemet är i princip alla personer över 18 år investerare på börsen. Utöver det väljer också en stor del – sju av tio svenskar närmare bestämt – att frivilligt spara i fonder privat. För direkt aktiesparande är siffran strax under tre av tio.
Trots en lång tradition av marknadsdeltagande som nästan blivit en folksport finns det fortfarande de som aktivt väljer att inte investera sina pengar. Det brukar pratas om ekonomisk ojämlikhet. Frågan är bara vilka de bakomliggande faktorerna är? Beror det på bristande utbildning, socioekonomiska förhållanden eller rädsla att förlora pengar?
Det är en förklaringsmodell som inte nödvändigtvis är felaktig, men den blir allt för förenklad och saknar sammanhang om man inte samtidigt förstår hur människan fungerar och utvecklas. Jag tänkte därför försöka mig på att ge en annan förklaringsmodell kopplad varför vi väljer att investera så olika – och varför vissa väljer att helt avstå.
Så formas personligheten
Det är sedan länge fastställt att genetik driver en stor del av utvecklingen av vår personlighet. Miljön hemifrån – uppfostran, vilken skola du gått på eller var du är uppväxt – har i princip en obefintlig påverkan på de grundläggande temperamentsegenskaperna. Exempel på dessa är riskundvikande, social dominans och aggression.
Resultaten kom som en överraskning för hela vetenskapsvärlden efter att forskare under 1980-talet jämfört enäggstvillingar (som delar gener till 100 procent) som vuxit upp tillsammans respektive åtskilda. När de sedermera fann att tvillingarna som vuxit upp tillsammans inte var mer lika än de som vuxit upp åtskilda drogs slutsatsen, efter korrigering för många olika faktorer, att det främst är genetiken och de personliga erfarenheterna hos varje tvilling som driver utvecklingen av personlighet – inte uppfostran hemifrån.
Med den bakgrunden valde en grupp forskare att, med liknande metodik, undersöka förekomsten av investeringar, den relativa summan investerat, samt portföljvolatiliteten hos tvillingar. Det övergripande resultatet visade att knappt en tredjedel av variationen hos tvillingarna förklarades av genetik varav hemmiljöns påverkan, likt tidigare studier, var nära noll. Resterande 70 procent står för tvillingarnas personliga adaption till verkligheten, utanför hemmiljön, samt mätfel.
Därför spelar finansiell utbildning roll – ändå
Tidigare modeller inom finans belyser att variationen av deltagande på börsen beror på inträdesbarriärer så som förmögenhet, utbildning, riskvilja och tillit. Alla dessa egenskaper har visat sig ha en genetisk komponent. Det föranleder slutsatsen att deltagande på börsen i grund och botten har en stark genetisk koppling och inte bara kulturella förklaringar.
Forskarna kunde till och med visa att högre utbildning inte nödvändigtvis är korrelerat med högre deltagande på aktiemarknaden, utan att det mer troligt handlar om genetiska faktorer som predisponerar för deltagande i både högre utbildning och aktiesparande.
Värt att tillägga är dock att dessa slutsatser inte alls implicerar att ekonomisk utbildning är av ondo. Däremot måste medvetenheten finnas att effekten av sådana insatser förmodligen inte är så pass stor som den allmänna förhoppningen ger sken av. Det utbildning kan göra är framför allt att öka den allmänna finansiella kunskapen i samhället – inte förändra långsiktiga beteenden. Det är av fundamentalt värde för investerande. Det som i stället föreslås är att sänka tröskeln för deltagande på aktiemarknaden genom lägre avgifter, enklare produkter och automatiskt sparande. Mycket av det har vi redan och gör mycket av i Sverige.
Sådana insatser kommer inte att eliminera ojämlikheten. Men de kan åtminstone minska ojämlikheter orsakade av slumpmässig tillgång till kunskap. Det kommer att finnas ett genetiskt tak för vilka förändringar som är möjliga att göra, men det går absolut att göra något. Vilken effekt det kommer att få bör man vara mer försiktig med att uttala sig om innan man tar ut segern i förskott.
I slutändan är det här observationer med nyanserade resonemang och slutsatser av substans. Dock är just observationerna och funderingarna kring policyinförande välgrundade teorier – inte fakta. Det enda sättet att få reda på vilken effekt ekonomisk utbildning kan få är genom att testa att införa det. Någon måste våga ta första steget. Annars kommer vi att fundera oss till både vansinne och undergång.
Källor:
Fondbolagens förening. Så blev Sverige världsbäst på fondsparande.
Euroclear Sweden. Aktieägarstatistik Q3 2025.
Thomas J Bouchard et. al. Sources of Human Psychological Differences: The Minnesota Study of Twins Reared Apart. 1990.
Amir Barnea et. al. Nature or nurture: What determines investor behavior? 2010.
