Det finns företag som betyder mycket för sina hemorter. Sedan finns det bolag som betyder allt. Frågan är om någon ort i Sverige är lika förknippad med ett börsnoterat företag som Sandviken är med Sandvik. Anledningen är att de bokstavligen delar samma historia och föddes med samma spadtag. Utan Sandvik – inget Sandviken.
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 3 2022
Konsul Göran Fredrik Göransson var en svensk företagsledare född 1819. Under sin livstid lyckades Göransson bygga upp två livsverk som lever och frodas än i dag 200 år senare, industrikoncernen Sandvik AB och staden Sandviken.
Göran Fredrik Göransson växte upp i en grossistfamilj och entreprenörsmiljö. Efter studier i Gävle tillbringade han flera år utomlands i bland annat England, USA och Frankrike. Sverige var vid tidpunkten ett land under förändring då industrialiseringen påbörjades – 100 år efter att England inlett sin process. Det fanns därför stora fördelar med att se vad andra länder gjort rätt i denna övergång. Göran Fredrik Göransson förstod tidigt värdet av att satsa på den nya tekniken och han kom senare att bli en grundpelare i det som skulle bli industrilandet Sverige.
1862: Sandvik(en) föds
I mitten av 1800-talet accelererade industrialiseringen i Sverige. Nya tiden innebar fler ångmaskiner, tåg (som Atlas Copco bland annat byggde), ångmaskiner och ångfartyg. För att klara av industrialiseringen förstod Göran Fredrik Göransson att det skulle uppstå ett skriande behov av järn och stål. 1862 grundade han Sandvik, som vid tidpunkten hette Högbo Stål och Jernverks AB.
Samma år grundades också Sandviken. Platsen valdes dels för att Göran Fredrik Göransson ägde marken. Men det var även nära till gruvorna runt Storsjön, vilket innebar att Storsjön kunde användas som transportled. Det var nära till skogen där träkål hämtades. Det fanns möjlighet att gräva kanal och få vattenkraft. Inte minst fanns järnvägen där. I och med det strategiska valet av plats blev Göran Fredrik Göransson den första stora industriledaren som lokaliserade ett företag till en järnväg.
Valet av plats gav dock nya utmaningar. Alla element fanns där i form av transportvägar, närhet till energi och råvaror. Företag byggs dock inte av naturen, utan av människor – och det fanns det endast ett fåtal av i Sandviken. Göran Fredrik Göransson anställde personal från hela Sverige. Han hittade folk på bruken i Värmland, Dalsland, Uppland, Västmanland och Dalarna. Det fanns inget samhälle på orten – utan industriledaren fick bygga ett. Företagsutveckling och samhällsutveckling gick hand i hand för honom.
Samhälls- och företagsutveckling går hand i hand
Göran Fredrik Göransson lät bygga bostäder till sin personal på orten. Alla familjer skulle ha rum, kök, egen ingång och del av trädgård. Tack vare sin affärsskicklighet växte Sandvik fort. Bostäder hann inte byggas i samma tempo som antalet anställda ökade. Därför beslutades det att bygga ”ettor” och sedermera tvåvåningshus. De anställda hade tagit med sig sina familjer, så en skola byggdes på orten. 1882 byggdes en läkarbostad som kom att bli till Sandvikens första sjukstuga. Medicinskåpet i läkarbostaden kom senare att utvecklas, knoppas av och bli apotek där det fanns gratis medicin för de anställda och deras familjer.
En annan omfattande samhällsinvestering var upprättandet av Jernvallens idrottsanläggning i Sandviken som stod klar på 1930-talet i sann ”Göransson-anda”. Arenan var vid sin tidpunkt en av de största och mest moderna idrottsanläggningarna i hela Europa. När Sverige tog silver i fotbolls-VM 1958 spelades två av turneringens matcher på Jernvallen, som nyttjas av Sandvikens invånare än i dag.
Bessemer-metoden
En av Göran Fredrik Göranssons tidiga affärsmässiga fullträffar var den lyckade implementeringen av Bessemer-metoden. 1857, fem år innan Sandviks grundande, var han i England för att köpa en ångmaskin. Han blev då uppkallad till Henry Bessemer som uppfunnit en ny metod för stålframställning. Efter flertaliga experiment utvecklades metoden, och i syfte att införa den i större industriell skala grundade Göran Fredrik Göransson 1862 Sandvik.
Företaget låg rätt i tiden och fortsatte under 1800-talet sin inriktning med att ge skjuts åt den svenska industrialiseringen. Bolaget tillverkade propelleraxlar till ångfartyg, hjulen till järnvägen och borrstål för bergborrning, som var företagets produktlinje i flera år.
På 1890-talet började medarbetarna tala om en ny stålframställningsprocess som hade börjat skörda framgångar i Sverige, Martin-metoden, som sedan kom att användas brett i Sandvik. År 1900 dog Göran Fredrik Göransson och hans son blev ny styrelseledamot. 1901 börsnoterades Sandvik. Det innebär att företaget i år firar 121 år på Stockholmsbörsen.
Konsul Göran Fredrik Göransson. Foto: Sandvik.
LÄS OCKSÅ: Rätt tillverkning ger vinnarläge
Kris = möjlighet
Åren som följde efter Göran Fredrik Göranssons död präglades av flera kriser och utmaningar. Sandvik klarade sig genom alla dessa tack vare anpassning och lösningsorientering. Storstrejken i Sverige 1909 följdes av lockout. Fem år senare startade första världskriget. Andra produkter började efterfrågas och Sandvik tvingades vara snabbfotat.
Bolaget gick över till en produktlinje som i större utsträckning bestod av material för flygplan, kullager och vapenmekanismer. Med krig kommer nästan alltid inflation, som Sandvik överlevde genom prishöjningar. Frapperande är att Sandvik fram till 1921 enbart redovisat förlust vid ett enda tillfälle.
Som bekant bröt ett nytt världskrig ut och varade från 1939 till 1945. Sandvik överlevde genom att inrikta sig på den svenska marknaden. Under kriget fortsatte företaget med produktutveckling och förberedde ett stort investeringsprogram för tiden som skulle komma efter kriget. 1943, 81 år efter det historiska spadtaget i Sandviken, så blev Sandviken även en stad.
1958: Slut på en era, och början på en ny
Fram till 1958 hade Göransson-familjen haft det dominerande ägarskapet av Sandvik. I samband med en nyemission blev i stället familjen Stenbeck största ägare. Åren som följde bestod av stora investeringar. Dels i tillverkningsenheter men även i forskning. Företaget accelererade sin internationella expansion vilket gjorde att 1964 översteg siffran 12 000 anställda i koncernen.
Fyra år senare omsatte bolaget för första gången över en miljard kronor. Sandvikens väg mot ett globalt industrikonglomerat var ett faktum. Kuriosa är att företaget i dag har över 6 000 anställda enbart i hemorten Sandviken. 41 procent av omsättningen hämtas från affärsområdet ”Gruvor” i början av augusti 2022. Samtidigt förbereds en avknoppning av affärsområdet för tillverkning av rostfria stål, speciallegeringar, titan och andra material med hög prestanda under namnet ”Alleima”.
Sandvik och samhället
Alla företag som överlevt ett sekel har alltid en sak gemensamt – förändring. Nya strategier utvecklas, nya produktlinjer tas fram och nytt ledarskap omfamnas. En faktor som dock brukar genomsyras över långa tidsperioder är kärnan i företagets värderingar.
Ta Ikeas sparsamhet eller Löfbergs hållbarhetsarbete som exempel. För Sandviks del heter det samhällsutveckling. Den första skolan i Sandviken tillkom på 1870-talet på initiativ av Göran Fredrik Göransson. Än i dag har Sandvik en egen gymnasieskola i Sandviken (Göranssonska Skolan). Den garanterar bland annat sommarjobb på Sandvik, som är kommunens överlägset största arbetsgivare.
2014 hyllades Göran Fredrik Göransson som Sveriges genom tiderna tredje främsta entreprenör, framför ikoner som Clas Ohlsson (Clas Ohlsson), Ivar Kreuger (Kreugerkoncernen), och Alfred Nobel (uppfinnare av dynamiten). Etta på listan var Ingvar Kamprad (Ikea). Om omröstningen däremot skulle gällt en enskild individs betydelse för en stad vore det svårt att argumentera för att Göran Fredriksson Göransson inte är fanbärare inom kategorin.
MISSA INTE: Metaller från Närke värda miljarder
