Elena Lovén. Foto: Swedbank Robur.

Fyndar billiga aktier i turbulensen: “Det är en fördel”

Bli medlem i Unga Aktiesparare här

Stark underliggande tillväxt, demografiska vindar i ryggen och innovativa bolag. Plus låga värderingar. Mycket talar för Östeuropas aktiemarknader framöver. Men det gäller att vara beredd på tvära politiska kast, snabba förändringar och i värsta fall utökade militära konflikter. Swedbank Robur Emerging Europe-förvaltaren Elena Lovén-Ståhl har sin plan klar för att navigera rätt i regionen. “Jag vet vad jag ska titta efter för att hitta riktigt bra aktier”, säger hon.

Ryssland blev oinvesteringsbart efter den fullskaliga invasionen av Ukraina den 24 februari 2022. Swedbank Roburs Östeuropafond kom då att stöpas om i två och sedan drygt två och ett halvt år tillbaka basar Elena Lovén-Ståhl över Swedbank Robur Emerging Europe. Fonden investerar i tillväxtmarknader i östra Europa, exklusive Ryssland och Belarus.

– Ryssland utgjorde 55 procent av de europeiska tillväxtmarknaderna tidigare. Det gick att undra hur det skulle gå när landet försvann som investeringsobjekt. Men regionen står väldigt stabilt på egna ben. Den underliggande tillväxten är högre än i EU och det finns flera trender som ger extra stöd, säger Elena Lovén-Ståhl.

Polen sätter tonen

Drygt 35 procent av fondens förvaltade kapital återfinns i Polen. Den polska ekonomin är den klart starkaste i regionen och landet går att beskriva som “Östeuropas tillväxtmotor”.

– Polen är den sjätte snabbast växande ekonomin i hela EU mätt i BNP. Landet har en befolkning på 40 miljoner människor och en stark medelklass som växer. Det finns en strukturell tillväxt och efterfrågan på varor och tjänster. Demografin får en skjuts av att det har kommit miljontals människor från Ukraina efter Rysslands invasion och många av dem kommer att bli kvar.

Den polska ekonomin gynnas också av många miljarder euro som allokerats till inte minst projekt kopplade till klimatomställning och som kommer att fortsätta att komma in fram till utgången av 2026. Dessutom väntas ISK-konton likt i Sverige lanseras i Polen under nästa år. Något som kommer att bidra till både ökat kapitalinflöde och sparande i landet.

– Det går att se att fler förvaltare har fått upp ögonen för landet och Polen gynnas av pengaflöden som flyttats från USA till Europa. Den polska ekonomin och börsen domineras av bank- och finansbolag som gått väldigt bra i år. Men man ska inte glömma bort de många innovativa och entreprenörsdrivna bolag som finns i landet.

I den negativa vågskålen går historiken, närheten till och spänningarna runt Ryssland att hitta. En upptrappning som leder till en utökad militär konflikt går inte att utesluta.

Marknaden blev även tagen på sängen när Karol Nawrocki och hans konservativa parti “Lag och rättvisa” vann valet nyligen.

– Dessutom ska det nu införas en bankskatt i Polen. Politisk turbulens är någonting som man får vara väldigt ödmjuk inför och verkligen ha med sig i beaktning. Det går att se i de flesta länder i regionen från tid till annan. Det svänger fort. Men det avspeglar sig också ofta i värderingarna på börserna och skapar möjligheter för mig som förvaltare. Det kan bli väldigt lönsamt att se bortom bruset och gräva och analysera vidare i jakten på riktigt bra bolag.

Lugnare i förbättrat Grekland

Polen må vara det klart största landet rent ekonomiskt i såväl Östeuropa som det väger tyngst i Elena Lovéns fond. Men hon lyfter blicken och investerar över hela regionen. En femtedel av Swedbank Robur Emerging Europe finns i Grekland respektive Turkiet och runt 11 procent i Ungern.

Elena Lovén har även möjlighet att investera 20 procent av fondens tillgångar i bolag från andra länder som har minst 30 procent av sina tillgångar, produktion, vinst eller omsättning i Östeuropa.

– Det skapar en bra mix och ger mig större möjlighet att få olika sorts exponering. Genom att investera i vissa banker som har verksamhet i till exempel Bulgarien, Kazakstan eller Uzbekistan kan jag köpa in mig i deras ekonomier trots att det inte finns några bolag som är hemmahörande i just de länderna i fonden, säger Elena Lovén-Ståhl, och tillägger:

– Jag letar ofta efter lite mindre bolag. Gärna underleverantörer. I både Polen och Turkiet är till exempel hälsovård väldigt populärt. Det finns ett stort intresse för träning och det sunda livet. Därför är både gymkedjor och diagnostikbolag intressanta och aktuella. Hälsosegmenten växer väldigt fort.

Det finns väldigt många banker i portföljen?

– Det är så som det ser ut i Östeuropa. Bank utgör cirka 60 procent av jämförelseindexet. Man började med privatisering av banker för att få fart på ekonomierna i länderna betydligt senare. Men jag är snarare lite underviktad i banker. Det har kostat för mig i år eftersom bank- och finanssektorn har gått så starkt.

Den grekiska börsen har gått klart bäst i Europa under 2025. Något som grundar sig i den starka utveckling för bankerna som är de klart största inslagen på aktiemarknaden. Som grupp har bankerna lyft med 100 procent.

– De största bankerna är likvida, växer stabilt och har ofta direktavkastningar på 10 procent och höga utdelningar. Tidigare handlades grekiska banker till ett P/B (price/book) på 0,5. Nu är de inte lika billiga längre, men jag tror fortfarande att det är bra att äga dem.

Grekland tvingades till flera riktiga stålbad i samband med eurokrisen under det tidiga 2010-talet. Elena Lovén-Ståhl anser att landet nu har kommit ut på andra sidan med en betydligt stabilare politisk grund, en växande ekonomi och en befolkning som är långtifrån lika skuldsatt som tidigare.

– Grekland var inne i en djup finansiell kris. Uppfattningen om att landet fortsatt är väldigt sargat tycks fortfarande leva kvar trots att det var över tio år sedan nu. Den grekiska börsen är väldigt bankkoncentrerad. Samtidigt som bankerna mår betydligt bättre har de utländska aktörerna också lämnat marknaden. Det gör att de inhemska bankerna kan festa på hela kakan själva.

Elena Lovén-Ståhl lyfter också fram att Grekland går att se som lite av en “safe haven”. Landet befinner sig rätt så långt ifrån kriget i Ukraina och pressas inte av ett politiskt kaos likt Turkiet gör. Dessutom har Grekland frigjort sig från beroendet av rysk energi, har en god position i den gröna omställningen och har även en relativt liten handel med USA som kan påverkas av tullar.

– Energikonglomeratet Metlen är ett bolag som vi har i vår portfölj. Sedan är jag lite förundrad över hur så många förvaltare har missat de grekiska bankerna när de har hittat så många av de polska.

Risk för turkiskt dubbelfel

Turkiet utgör runt 25 procent av jämförelseindex för europeiska tillväxtmarknader. Elena Lovén-Ståhl beskriver landets ekonomiska situation som oerhört komplex. Demografin, med en ung, ofta ordentligt utbildad befolkning, det geografiska läget som en form av nyckel mellan Europa och Asien och välskötta bolag som är antingen familjeägda eller återfinns i entreprenörers ägo regi är positiva inslag.

President Recep Tayyip Erdogans hårda tag mot oppositionspolikter med startade utredningar och i vissa fall förbud för att medverka i val och ett allt större eget grepp om makten lägger dock en våt filt över marknaden. Han tvekar heller inte att blanda sig i både ekonomisk- och centralbankspolitik.

Det skadar det inflationshärjade landet, pressar den turkiske konsumenten och höjer den generella riskpremien.

– Det är klart att jag är bekymrad över det. Om jag vore en global förvaltare hade jag kunnat undvika Turkiet. Men sett till hur viktigt landet är bland tillväxtmarknaderna går det inte att stå utanför. Under 2025 har Istanbulbörsen varit svag, men åren innan avkastade den överlägset bäst och ligger fortfarande i topp mätt över en lite längre tid. Det är väldigt lätt att göra ett slags dubbelfel i Turkiet, att sälja på botten och sedan i stället köpa tillbaka på toppen. Helt plötsligt blir det Turkiets år och då är det inte bra att missa det.

Elena Lovén-Ståhl konstaterar att utvecklingen i den turkiska ekonomin hänger väldigt mycket på Recep Tayyip Erdogans agerande.

– Jag försöker att titta på bolag som har bra balansräkningar, redovisar underliggande kassaflöden och som verkar i rätt nischer. Det finns många spännande bolag på Istanbulbörsen inom allt från bil- till infrastruktur- och sjukvårdsindustrin. Landet ligger långt fram när det kommer till digitalisering. Dessutom är det lätt att glömma bort att det också finns flera bolag som har merparten av sin försäljning utomlands, i dollar och euro, och som inte är lika beroende av hur liran (den turkiska valutan) går.

Fyra intressanta aktier

Elena Lovén-Ståhl lyfter sedan fram fyra aktier i fonden som hon anser vara extra värda att hålla närmare koll på.

Först ut är den polska duon Allegro och Inpost.

– Allegro går att se som Polens svar på Amazon och Inpost kan liknas med Instabox. De finns inte bara i Polen, utan har verksamheter i bland annat Spanien, Frankrike och Storbritannien. Bolagen har skalbara affärsmodeller och konkurrerar med varandra på vissa sätt. Det finns bra värden i både Allegro och Inpost.

Ett slag slås även för grekiska Theon International, som dock är noterat på den nederländska börsen. Det är ett försvarsbolag som levererar skyddsglasögon som ska fungera oavsett tid på dygnet och även har “thermal vision”. Det betyder att glasögonen till exempel kan göra det möjligt att se om någon står bakom en stängd dörr med hjälp av infraljus.

– Theon säljer över hela världen. Det är ett småbolag som växer väldigt snabbt och är bra på att göra smarta förvärv. Jag ser en långsiktig strukturell tillväxt framför mig och kan se hur Theon blir en del av en konsolidering i någon form. Bolaget kan bli uppköpt.

Avslutningsvis får turkiska Astor International tummen upp.

– Det är ett case på elektrifieringstrenden. Astor levererar kablar som ska användas till det och har en stor försäljning i hela Europa. Det är ett välskött och väldigt spännande bolag, säger Elena Lovén-Ståhl.

Swedbank Robur Emerging Europe är upp omkring 70 procent sedan start. Förvaltningsavgiften ligger på 1,42 procent.

FAKTA

Tio största innehaven i Swedbank Robur Emerging Europe (mätt i procentuell andel av totalt förvaltat kapital):

OTP Bank (Ungern): 9,21.
PKO Bank (Polen): 7,95.
Piraeus Financial Holdings (Grekland): 5,49.
Eurobank Ergasias Services and Holdings (Grekland): 5,01.
Bank Polska Kasa Opieki (Polen): 4,45.
Alpha Bank (Grekland): 4,23.
LPP (Polen): 3,76.
Metlen Energy & Metals (Grekland): 3,6.
Bim Birlesik Magazalar (Turkiet): 3,19.
Jumbo (Grekland): 2,19.

Fotnot: Information hämtad från Avanza den 15 oktober 2025.

LÄS OCKSÅ: Faran med indexfonder: ”Inte riskfri avkastning”

MISSA INTE: Kapitalmarknad i världstopp: ”Stockholm är starkare än någonsin”