2019-05-29

Fastighetskrisen som skakade Sverige!

I början av 90-talet drabbades Sverige av en finansiell kris som förändrade hela landets ekonomiska system i grunden. Huspriserna rasade, räntorna rusade i höjden och många företag gick i konkurs. Från att ha haft rekordlåga arbetslöshetsnivåer förlorade över en halv miljon svenskar jobbet. Är händelserna endast historia eller ser vi det upprepas igen?
Foto Adrian Leopoldsson & Shutterstock

Vad hände?

För många kom krisen som en chock, efter att ha haft nästan tio år av oavbruten uppgång blev folk optimistiska och såg ljust på framtiden vilket innebar att allt fler investerade sina sparpengar på börsen för att ta del av uppgången. Fastighetspriserna ökade kraftigt och faktorer som hög inflation och avdragsrätt för räntor gjorde att realräntorna i princip var negativa. Detta lockade allt fler svenskar att teckna nya eller utöka redan befintliga bolån för att kunna finansiera ytterligare konsumtion. 

Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar och specialiserad på bostadsmarknaden ger oss en förklaring på vad som egentligen hände:

– Det var en rad olika saker som sammanföll till att skapa en av de allvarligaste ekonomiska kriserna som Sverige upplevt och det är svårt att peka på en enskild orsak. När skattereglerna ändrades och inflationen sjönk började människor konsumera allt mindre och spara mer vilket ledde till problem för företagen. Och när fastighetspriserna började sjunka fick bankerna så småningom en situation där både företags- och privatkunder hade lån som översteg fastighetsvärdena. Kreditförlusterna ökade och bankerna fick problem.

 

Husägarna slogs även väldigt hårt av de stora räntehöjningarna som till stor del berodde på att vi då i Sverige hade en fast växelkurs. När budgetunderskottet skenade iväg, arbetslösheten växte och finansmarknaden blev skakig började spekulationerna om att kronan kommer behöva devalveras. Riksbanken ville undvika en devalvering för att kunna bevara förtroendet för den svenska kronan. Genom att höja räntan ville de locka investerare och företag att behålla eller köpa mer svenska kronor och på så vis hålla uppe kronans värde och undvika devalvering. 

– Riksbanken blev tillslut tvungen att försvara kronkursen genom att höja marginalräntan, den ränta bankerna fick låna till, till 500 procent vilket bland annat resulterade i kraftigt stigande bolåneräntor. 

Riksbankens agerande ledde till att tremånadersräntan uppgick till rekordhöga 24 procent i september 1992. En räntehöjning som självklart slog hårt mot husägarna då huspriserna för småhus för permanent boende samma år sjönk med 9,2 procent och ytterligare 11,2 procent nästkommande år. Priserna för hyreshus sjönk samtidigt med 13,2 procent respektive 14,1 procent. 

 

Vad blev effekterna?

Effekterna blev många och omfattande och det drabbade både landet som stort och svenskarnas privatekonomi. Emma förklarar: 

– Hela Sveriges ekonomi drabbades hårt och politikerna var tvungna att enas om både skattehöjningar och stora besparingar för att leda landet ur krisen. Men för de som förlorade jobbet, hade bolån eller var tvungna att sälja en bostad med förlust blev det förstås en personlig katastrof. Många statliga miljarder fick betalas ut i stöd till de banker som var illa ute, men det gjorde till slut att bankerna klarade sig ganska bra ur krisen.

Hon förklarar att vi kan se effekter av krisen än idag när det gäller Riksbankens sätt att arbeta. Man tvingades att överge den fasta växelkursen och istället låta den flyta och vi har en självständig riksbank som arbetar för att hålla nere inflationen snarare än arbetslösheten. 

– En låg och stabil inflation ger bättre förutsättningar för privatpersoner och företag att fatta ekonomiska beslut än den fluktuerande och mycket högre inflation som rådde under 70- och 80-talen.   

 

 

Kan liknande kris inträffa igen?

Diskussioner kring att en potentiell bostadsbubbla håller på att byggas upp igen är något som skapat oro hos många, men behöver vi vara oroliga? 

Emma förklarar att det är olika orsaker som ligger bakom de historiska ekonomiska kriserna som har drabbat oss och som kommer att drabba oss. 

– Det enda man egentligen vet om ekonomiska kriser är att de kommer men inte när och av vilken orsak. Många vill idag dra paralleller till 90-talet eftersom bostadspriserna ökat kraftigt, men vi får inte glömma att mycket också är annorlunda idag. Det spekulativa inslaget i bostads- och fastighetsmarknaden är exempelvis minimalt och bankerna gör och har gjort gedigna kreditprövningar av de som lånar pengar. Idag finns det också tydliga ramverk för statsbudgeten med t ex överskottsmål och utgiftstak. De offentliga finanserna var inte alls i lika gott skick då som nu.

 

Precis som Emma säger är det mycket som är annorlunda i bostadsmarknaden idag och man har aktivt arbetat för att minska riskerna. År 2010 införde finansinspektionen det så kallade bolånetaket, vilket innebär att man endast kan låna 85 procent av köpesumman, och år 2018 skärptes amorteringskraven. Bankerna kollar även på din skuldkvot och hur du klarar av potentiella räntehöjningar.  Förändringarna ställer alltså högre krav på din ekonomi för att få lov att ta ett bolån, och det förväntas även att du mer effektivt kan betala av dina skulder genom större och för de flesta obligatoriska amorteringar. 

» Visa artiklar i samma kategori