”De ekonomiska klyftorna mellan generationerna och i samhället måste minska”, skriver Gustav Berghog, vd för jämförelsesajten Zmarta, och Henrik Johansson, vd för Unga Aktiesparare och skolinformationsprojektet Ung Privatekonomi.
Denna debattartikel framgår ursprungligen i Sydsvenskan.
Arbetslösheten bland unga är på väg upp och allt fler ansöker om skuldsanering hos Kronofogden. En färsk webbaserad undersökning som genomfördes av Ung Privatekonomi bland 2 286 gymnasieelever mellan 16–19 år i hela landet visar att 81,4 procent skulle vilja lära sig mer om privatekonomi i skolan. Det är en signal som måste tas på allvar.
Vi har respekt för att man inte bara kan klämma in nya ämnen i en redan pressad läroplan. Men skolan måste rusta eleverna för framtiden och därför uppmanar vi regeringen att ta bort slöjden i skolan och istället införa privatekonomi som ett eget ämne för alla elever från årskurs 6. Förr fanns det säkert goda skäl till att alla elever skulle lära sig att snickra och sy på skoltid, men dagens verklighet ser annorlunda ut.
Det finns flera argument för att införa privatekonomi som ett obligatoriskt skolämne. De senaste decennierna har många branscher avreglerats. Idag är det självklart att man fritt ska kunna välja vilket el- eller telebolag man vill vara kund hos. Människor styr också över var stora delar av deras pensionspengar ska placeras och hos vilket bolåneinstitut de lägger sina bolån.
Undersökningen bland gymnasisterna visar att intresset för att spara i aktier och fonder är stort. 69,2 procent vill komma igång och spara i aktier eller fonder, 16,7 procent gör det redan.
Det är hoppingivande att intresset för privatekonomi och sparande är så pass omfattande bland yngre personer. De behöver både kunskapen och kapitalet av främst tre orsaker:
1. De kommer att behöva låna betydligt mer än äldre personer. Det är svårt att få tag i en hyresrätt idag och det gör att många unga väljer att köpa en lägenhet. Men prisrallyt på bostäder har lett till att äldre människor har kunnat se sina hus och bostadsrätter öka i värde. Yngre måste därför räkna med att en stor del av deras inkomst kommer att gå till boendet. I förlängningen blir det därmed också viktigt att förstå hur man sparar pengar på elavtal, telefoni och försäkringar.
2. De behöver lära sig att spara istället för att ta dyra sms-lån. Idag väljer många unga snabba sms-lån istället för att spara och sedan köpa den där efterlängtade resan eller prylen. Lånen är lockande eftersom pengarna kommer fort, men har hög ränta och ska betalas tillbaka fort. Många som tar sms-lån hamnar hos Kronofogden för obetalda räkningar.
3. De behöver lära sig hur de ska spara i aktier och fonder. Av dem som väljer att spara gör många misstaget att lägga pengarna på ett sparkonto med låg ränta. Det leder till att de går miste om värdeutvecklingen på börsen och ränta-på-ränta-effekten, alltså att sparande kan öka i värde både av ränta på kapitalet och av ränta på tidigare utbetald ränta.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) behöver säkerställa att yngre människor kan fatta kunskapsbaserade beslut kring sin privatekonomi. Därför måste regeringen göra privatekonomi till ett eget ämne på schemat. I förlängningen handlar det om att Sverige behöver ha en väl fungerande finanssektor samtidigt som de ekonomiska klyftorna mellan generationerna och i samhället måste minska.
Skolan måste hänga med i tiden: ersätt slöjd med privatekonomi.
Gustav Berghog, vd för jämföreslesajten Zmarta.
Henrik Johansson, vd för Unga Aktiesparare och Ung Privatekonomi, ett skolinformationsprojekt som Aktiespararna, Fondbolagens Förening, NASDAQ OMX Stockholm, Svenska Fondhandlareföreningen och Unga Aktiesparare står bakom.
