Det styr börsen 2026: ”Avgörande”

Bli medlem i Unga Aktiesparare här

Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 4 2025

Mycket talar för att börsåret 2026 kommer att styras mycket av fundamentala faktorer, skriver Alice Ghilusca.

Normalisering av ränteläget – svenskt och globalt perspektiv

Inflationen har successivt fallit tillbaka både i Sverige och globalt. Detta har skapat förutsättningar för ett mer stabilt ränteläge inför 2026 där centralbanken inte längre behöver agera i krisläge – utan i en mer normal konjunkturell miljö. I Sverige väntas räntor röra sig närmare utvecklingen i euroområdet. Det minskar volatilitet och underlättar värdering av framtida kassaflöden.

Globalt innebär ett mer förutsägbart räntespann att centralbanksbesked inte driver samma kortsiktiga marknadsreaktioner som de senaste åren. I stället återgår prissättningen i större grad till att baseras på bolagens vinstutveckling, marginalkvalitet och historisk avkastningsförmåga. Det är en av huvudorsakerna till att 2026 kan förväntas bli ett mer fundamental drivet börsår.

Sektorer med attraktiv positionering inför 2026

Inför 2026 framstår följande sektorområden relativt väl positionerade under en normaliserad ränteregim:

• telekom och digital infrastruktur.

• industri och automationsrelaterad utrustning.

• medicinteknik och prevention inom hälsa.

• stabila banker och finansiella tjänster med sund balansräkning.

• energi-infrastruktur och grid-relaterad teknologi.

Samtliga dessa områden delar två centrala egenskaper. Dels genererar de real ekonomisk avkastning utan att vara beroende av extrem expansion. Efterfrågan drivs inte heller av kortsiktiga humörsvängningar på marknaden, utan av långsiktiga strukturella trender i samhället och ekonomin.

Varför just dessa sektorer gynnas

Industri och automation bedöms få ökad efterfrågan i ett klimat där bolag globalt strävar efter att höja effektiviteten och förbättra marginaler efter flera års kostnadspress. I en miljö med normaliserade räntor blir dessa investeringar mer kalkylerbara för bolag med stabil kassaflödesbas.

Telekom och digital infrastruktur påverkas positivt av den kraftigt ökande databelastningen från AI, cloud och edge computing. Det här är inte en modetrend. Det är en strukturell efterfrågekurva. Kapacitetsutbyggnad och robust nätstruktur är därför ett långsiktigt fundamentalt investeringsområde.

Banker och finansiella tjänster kan gynnas av stabilare räntespann. Den extremt volatila ränteperioden 2022–2024 gjorde prissättning av risk komplicerad. 2026 kan bedöms bli mer förutsägbart vilket förbättrar möjligheten att upprätthålla uthållig räntenettointjäning. Banker med en mer konservativ och stabil balansräkning kan i det här klimatet få tillbaka en högre värderingspremie. Marknaden börjar återigen att betala mer för stabilitet och lägre risk.

Medicinteknik är intressant då sektorn erbjuder en mer förutsägbar efterfrågan än ren biotech och samtidigt gynnas av strukturella demografiska trender. Investerare som ofta värderar bolag som har stabila och hållbara kassaflöden över tid, alltså bolag som tjänar pengar mer jämnt och pålitligt, blir den här typen av sektor mer attraktiv. Marknaden prioriterar kvalitet framför hög risk.

Energi-infrastruktur är slutligen en sektor där geopolitiska risker, energisäkerhet och friendshoring driver långsiktig investeringsvilja oavsett kortsiktig konjunkturvariation. Det bedöms vara ett av få områden där kapital fortsätter allokeras även om den globala tillväxttakten temporärt dämpas.

Globala utmaningar och möjligheter

Det bör även framhållas att 2026 inte är utan risker. Flera analytiker varnar för att USA kan gå in i en mild recession under 2026, trots att den ekonomiska utvecklingen just nu uppvisar tillväxtindikatorer. USA:s arbetsmarknad uppvisar gradvis inbromsning, vilket kan påverka konjunkturen negativt. En sådan miljö bedöms dock inte nödvändigtvis behöva vara kraftigt negativ för långsiktiga investerare. Recessioner har även historiskt skapat goda möjligheter till attraktiva inträde till börsen i kvalitativa bolag.

Guld lyfts också som en potentiell ”hedge” mot ökande geopolitisk osäkerhet. Enligt Bank of America, vilket återges av Privata Affärer, kan guldpriset komma att stödjas av globala risknivåer och värderingar osäkerhet under kommande år. Det gör guld relevant som komponent i en långsiktigt diversifierad portföljstrategi.

Geopolitiken har kastat om spelplanen för metaller och råmaterial. I synnerhet för de så kallade kritiska metallerna som behövs för både militära system och ny teknik. Bland annat har Kina infört nya exportkontroller på sällsynta jordarts­metaller, vilket direkt påverkar världsmarknaden. Samtidigt pressas leveranskedjorna av väpnade konflikter och ökad efterfrågan på försvarsmateriel där metaller som tellur, krom och andra specialistmetaller ser prisuppgångar. Nästa år kan metallkonflikten fördjupas ytterligare.

Vi ser redan en ökad fragmentering där länder vill säkra egna resurser och minska beroendet av konkurrenters produktion. Det gör att länder grupperar sig med vänskapliga handelspartners och handlar mer inom egna allianser. Samtidigt fortsätter exportrestriktioner och nya regleringar från länder med stor kontroll över kritiska metaller. Det riskerar att driva upp priser och öka osäkerheten i leveranskedjorna.

Utöver dessa aspekter förstärker energiomställningen, militär återupprustning och grön teknik utvecklingen mot strukturellt högre efterfrågan på flera nyckelmetaller. Sammantaget kan metaller kommande år i allt högre grad ses som strategiska geopolitiska tillgångar. Det innebär ökad volatilitet men också möjligheter för aktörer som lyckas säkra tillgång, kapacitet och långsiktiga kontrakt.

För Sverige kan metallkriget få större påverkan än många inser. Svensk industri är starkt exportberoende och samtidigt beroende av importerade metaller för produktion inom fordon, maskiner, batteri, försvar och grön teknik. Om världens stora aktörer fortsätter att säkra resurser enbart inom egna allianser kan Sverige i praktiken pressas in i att välja tydligare strategiska handelspartners.

Det kan innebära högre priser, längre leveranstider och större behov av att bygga egna strategiska lager och avtal. Samtidigt kan Sveriges stora malm- och mineralresurser i norr bli betydligt mer strategiskt viktiga för EU. Det kan stärka Sveriges position i europeiska förhandlingar och attrahera mer kapital in i svensk gruvutbyggnad.

Avslutning

2026 kan bli ett avgörande år för investerare som arbetar systematiskt, långsiktigt och fundamentalt drivet. I en marknadsmiljö med mer normala räntor, tydligare avkastningskrav och lägre narrativdominans blir traditionell analys, värdering, kassaflödesbedömning och sektorförståelse åter centrala parametrar.

För yngre aktieplacerare innebär det här en möjlighet att bygga en investeringsstrategi utifrån mer stabila och normala marknadsförhållanden – i stället för att präglas av extrema perioder som historiskt inte speglat den långsiktiga verkligheten.

LÄS OCKSÅ: Då är du rik och trygg – på riktigt

MISSA INTE: Tunga insikter av stort värde: ”Kan bli lönsamma”