Därför är stagflation en börsmardröm

Aktiespararnas analysansvarige Carl-Henrik Söderberg reder ut frågetecken kring vad ordet stagflation betyder och varför det plötsligt är ordet på allas läppar i spåren av Ukraina-kriget.

Den här artikeln framgår ursprungligen på Aktiespararnas webbplats.

Börsen fortsätter att skaka när Rysslands invasion av Ukraina fortskrider med utökade sanktioner från väst som följd.

”Dessvärre verkar det skicka den globala ekonomin i en mer stagflationistisk riktning”, säger Carl-Henrik Söderberg, som menar att vi nu ser prognoser för än högre inflation samtidigt som tillväxtprognoserna för ekonomin justeras nedåt.

Vi frågar Aktiespararnas analysansvarige vad han tror om läget just nu.

Hej Carl-Henrik, först och främst, vad betyder ordet stagflation och varför är alla så rädda för det?

– Det är den minst sagt jobbiga kombinationen av stagnerad tillväxt samtidigt som inflationen stiger, vilket kan tvinga centralbanker att behöva höja räntan när tillväxten är på väg ner. Med andra ord, tvärtom hur det borde vara. Vanligtvis får vi inflation och stigande räntor i en högkonjunktur. Alltså när den ekonomiska aktiviteten är hög och arbetslösheten låg. I sämre tider, under en lågkonjunktur är rollerna omvända och inflationen sjunker, säger Carl-Henrik.

– Stagflation är på många sätt det värsta ekonomiska stadie man kan befinna sig i. Se bara hur det såg ut när stagflationen greppade tag om världen under 70-talet. Det tog lång tid innan ekonomin, börsen och samhället repade sig, fortsätter han.

Varför pratas det stagflation just nu?

– För att vi helt enkelt just nu upplever en inflation som fortsätter stiga i en tid när allt fler börjar oroa sig för sämre ekonomisk tillväxt kommande år.

Carl-Henrik utvecklar:

– Flaskhalsar i produktionen och komponentbrist har tillsammans med kraftigt stigande priser på insatsvaror, såsom exempelvis olja, fått inflationen att stiga i snabb takt och inflationsförväntningarna stiger runt om i världen. Vi har sett det ett tag nu och trenden förstärks i och med kriget. Bolagen kompenserar för detta genom att höja priserna ut till slutkunden. Det märks snabbt ute i samhället där priserna i exempelvis matbutiker och bensinstationer stiger kraftigt.

Han fortsätter:

– Hushållens plånböcker urholkas som en konsekvens av detta och det smittar då av sig i hushållens inflationsförväntningar och resulterar sedan i att anställda kräver högre löner av sina arbetsgivare. Anställda vill helt enkelt bli kompenserade för att ha råd med den nya dyrare levnadsstandarden. Detta kallas för löneinflation.

LÄS OCKSÅ: Tiden är din bäste sparkompis

”Sämre ekonomiska utsikter”

– Samtidigt som detta sker ser vi att den ekonomiska tillväxten redan har uppvisat tecken på en viss avmattning, att konjunkturen är på väg att ”rulla över”, något som lär späs på än mer nu i och med kriget och efterföljande sanktioner.

Vad innebär detta för centralbankerna och deras politik?

– Det medför kort och gott att allt fler experter nu tror att centralbankerna inte kommer att kunna vara lika aggressiva med att strama åt penningpolitiken (höja räntan och minska stödköpen) som de kanske hade velat. Det kan alltså visa sig att centralbankernas ”fönster” för att få upp räntan, och på så sätt skapa sig själva förutsättningar att kunna stimulera ekonomin igen vid nästa nedgång, nu minskas.

Han fortsätter:

– Skulle centralbankerna inta en mer försiktig och avvaktande hållning, då hade det sannolikt tolkats som något positivt för aktiemarknaden, kanske för tillväxtaktier i synnerhet.

”Mardrömsscenario”

– Men risken är i allra högsta grad närvarande vad gäller ett motsatt scenario. Att inflationen alltjämt är alldeles för hög och risken snarare föreligger för stagflation, alltså hög inflation och nedåtgående tillväxt. Att från centralbankernas håll då försöka tämja inflationen i ett sånt klimat, det är ingen kul kombination och tankarna vandrar osökt till 70-talskrisen. Ett mardrömsscenario både ur ett börs- och samhällsperspektiv.

Han tillägger:

– Dessutom är det så att effekterna av kriget främst drabbar Europa och blir sedermera en viktigare fråga för den europeiska centralbanken (och Riksbanken) än exempelvis för den amerikanska dito, Fed. Och är det något vi oroar oss över så är det just vad Fed ska hitta på. Hur många gånger och hur mycket kommer de att höja räntan kommande åren.

Hur oroliga ska vi vara för stagflation ska bli en realitet?

– Än så länge är det lite tidigt att ropa att vargen är här men det finns absolut fog att vara lite orolig för ett sådant scenario och framförallt ska vi ha respekt för de möjliga konsekvenser som det skulle medföra. Vad som blir vitalt för den framtida utvecklingen är om inflationen kan lugna ner sig. Och för det krävs bättre utsikter vad gäller komponentbrist och skenande energipriser. Lugnar dessa två variabler ner sig innebär det mindre press på centralbankerna att tvingas agera tillväxthämmande.

Han avslutar:

– Just nu är det ytterst svårt att bedöma sannolikheter för detta, vilket såklart bidrar till den utbredda osäkerhet vi ser bland investerare och den dämpade riskaptit det medför. Det är sannolikt så att denna oro kommer att fortsätta att tynga börsen i närtid.

MISSA INTE: Låt dig inte skrämmas av börsbjörnen

Kickstarta din resa mot ekonomisk frihet idag

Lär dig investera med Unga Aktiesparare. Gå med i gemenskapen idag. Vi är världens största ungdomsförbund för aktieintresserade under 29 år som vill lära sig att spara smartare. Bli medlem eller prova kostnadsfritt idag!

Bli medlem