20 år sedan IT-kraschen

Coronaviruset framfart har skakat om världens börser och kan komma att påverka världsekonomin under lång tid framöver. För 20 år sedan var det också väldigt turbulent på börsen, men då av en helt annan anledning, it-kraschen.

Bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com förknippas alla med den svenska It-bubblan. Under åren 1996 till 2000 dominerade många nya it-företag näringslivet, liksom spararnas intresse. Det var några år med extrema kursuppgångar, stark framtidstro och eufori. Stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret, men för de flesta gick pengarna upp i rök. ”Dotcom-bolagen” mötte ofta samma öde, försäljning eller konkurs.  

 

Tron på ”den nya ekonomin” 

I mitten av 90-talet kommersialiserades internet och blev tillgängligt för allmänheten – så länge man ägde en dator. Möjligheterna detta medförde var otroliga, inte minst för entreprenörer och andra lyckosökare. I efterhand kan man säga att it-yran snarare var en spekulationsbubbla än något som berodde på tekniken i sig, och förklaras bäst med marknadspsykologi. En övertro på teknikens betydelse ledde till förväntningar om en ny typ av ekonomi. Det är ett ganska vagt begrepp som betecknar att bland annat teknikutveckling och globalisering framtvingar en snabbare produktivitetsökning. När webbläsaren Netscape noterades i USA år 1996 brukar man säga att it-bubblan startade.   

 

Intresset från media  

Det mediala intresset under denna tid spelade en stor roll i spekulationerna och därmed skapandet av bubblan. På kort tid dök det upp många nytänkande it-bolag som alla skulle revolutionera något. Många bolag kunde sakna både fullständiga affärsplaner och stabila intäkter, men ändå noteras till miljardvärderingar. För analytikerna var bolagens intjäningsförmåga inte lika relevant som den förväntade tillväxten, som ofta sågs som mycket hög. Möjligheterna med internet var svåröverblickade, men man var övertygad om att de skulle få stor framtida betydelse. Medierna var i många fall inte lika kritiska som de är idag, och lyfte ibland fram de mest orealistiska idéerna. Affärslogiken innebar ofta att affärsidén skulle förverkligas så snabbt som möjligt för att vara först ut och den alla känner till. En svensk med stjärnstatus var Johan Staёl von Holstein vars it-konsultföretag Icon Medialab hade ett börsvärde på som mest 18 miljarder kronor och 1500 anställda, för att några år senare gå i konkurs. Andra affischnamn var Kajsa Leander (Bokus, Boo.com) och Jonas ”Bredbandsjesus” Birgersson (Framfab, Bredbandsbolaget). Dessa människor höjdes till skyarna men hade också skapat något väldigt stort på kort tid, åtminstone i börsvärde. Enligt EFN sägs det att under toppåret 1999 skapades det en ny miljonär i Silicon Valley varje minut. Att få lön i form av aktieoptioner var nämligen vanligt, men det slutade i de flesta fall i förödelse.   

 

6 mars 2000  

Detta datum anges ofta som startdatumet för it-kraschen. Mellan åren 1996 och 2000 hade Nasdaq-index rusat med 700 procent. Men efter en längre tid av stigande bolagsvärderingar började fler och fler bli skeptiska till it-bolagen. På två år sjönk Nasdaq med 60 procent och många it-bolag försvann. Människor förlorade sina jobb och besparingar. Sedan Ericson-aktiens topp på 832,11 kr i mars 2000 har aktien fallit cirka 90 procent. Samtidigt klarade sig verkstad, skog och textilindustri ganska helskinnade genom raset. Verkstadsbolaget Atlas Copcos aktie har till exempel ökat i värde med över 700 procent fram till idag.   

 

Arvet lever vidare i dagens tech-industri

Många av dagens entreprenörer anser att it-bubblan förde något bra med sig, medan en del till och med tycker att det aldrig existerade någon bubbla. I Christian Albinssons bok ”Bubblan som aldrig sprack” (Timbro, 2020) menar Jacob de Geer, medgrundare till iZettle, att åren runt millennieskiftet fick många runtomkring att börja drömma, och det lade i sin tur grunden för en digital revolution och en internetsektor som annars inte skulle ha tagit form. Å andra sidan har de Geer sagt till magasinet King att ”Techvärlden gick käpprätt åt helvete” i samband med kraschen år 2000, och entreprenören och investeraren Jane Walerud (Klarna, LensWay m.fl.) har sagt till Breakit att ”Vi är inte smartare nu”.  

 

Sparprofilen Claes Hemberg skriver på sin blogg med samma namn, att det skulle komma att krävas mycket mer och ta längre tid för att utveckla en ”ny ekonomi”. Varken tekniken, produkterna eller kunderna var mogna då. Till exempel ville det svenska företaget Spray göra det Alibaba och Amazon lyckats med idag. Många av idéerna från it-yran var nytänkande, men att tänka rätt var svårare enligt Hemberg. Det skulle bland annat krävas såväl smartphones som 4G-nät.   

 

Om många sparare övertygas, och fortsätter övertyga varandra, kan det mesta tyckas rimligt. Precis som under guldåren runt millennieskiftet. Idag är definitionen av ett techbolag ganska diffus. De flesta företag har en digital plattform eller integrerad teknik i sin affärsmodell. Techsektorn är i varje fall här för att stanna, och historisk avkastning är som alltid ingen garanti för framtida avkastning – så förstå vad du köper och sprid riskerna!

Kickstarta din resa mot ekonomisk frihet idag

Lär dig investera med Unga Aktiesparare. Gå med i gemenskapen idag. Vi är världens största ungdomsförbund för aktieintresserade under 29 år som vill lära sig att spara smartare. Bli medlem eller prova kostnadsfritt idag!

Bli medlem