Bli medlem i Unga Aktiesparare här
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 2 2026
Stockholmsbörsens skogsbolag har ett par tuffa år i färskt minne. Nu talar flera faktorer för att aktierna kan gå bättre tider till mötes. “Hur du ska investera i sektorn beror på vilken risknivå du är villig att ta”, säger Oskar Lindström, analytiker på Danske Bank.
Sverige är väldigt förknippat med skogsindustri. Den är en av landets absolut viktigaste basnäringar och står för runt 2–3 procent av Sveriges sammanlagda BNP och runt 12 procent av den totala exporten. Industrin sysselsätter omkring 100 000 svenskar.
– 2022 var fantastiskt. Då tjänade bolagen hur mycket pengar som helst. Det berodde till stor del på att gaspriserna i Europa steg kraftigt på grund av energichocken som kom i anslutning till Rysslands invasion av Ukraina. De svenska bolagen är integrerade producenter och i princip självförsörjande på energi med hjälp av restprodukter från den ved som de använder i sina bruk. Bolagen i Kontinentaleuropa, som ofta är de främsta konkurrenterna, är oftast inte integrerade. De har ingen egen massaproduktion och behöver inte bara köpa in massan eller returfibrerna, utan även energi. När priset på energi stiger, som det gjorde 2022, stiger kostnaderna för kontinentaleuropeiska pappersproducenter relativt de svenska, säger Oskar Lindström, analytiker på Danske Bank, och tillägger:
– Man kan uttrycka det som att kostnadskurvan blir brantare. Det blir en större skillnad i kostnadsnivå bland producenterna. I ett sådant läge ökar vinsten för de producenter som befinner sig längst ned på kostnadskurvan, de som har de lägsta kostnaderna.
Sedan 2022 har dock lyckan vänt. Svagare konjunktur, fallande energipriser och en dessutom starkare krona ställd mot dollarn har gjort att kostnaderna för de svenska skogsbolagen gått i fel riktning relativt de för konkurrenterna mer söderut i Europa.
Det är något som har pressat aktierna inom sektorn på Stockholmsbörsen. Sedan starten av 2023 är SCA:s respektive Holmens aktier ned omkring 25 procent, svensk-finländska Stora Ensos 32 procent och Billeruds börsvärde har halverats.
– Allt blev mycket sämre under 2023. Sedan fanns det förhoppningar om 2024. Det såg bättre ut fram till OS i augusti, men sedan tappade marknaden igen. 2025 såg det bättre ut fram tills dess att Donald Trump annonserade sina tullar. Då föll marknaden på nytt. Under 2026 såg det också lovande ut fram tills att oroligheterna i och runt Iran eskalerade. Det är så här det har varit de senaste åren.
Dra full nytta av råvaran
I grund och botten har de svenska skogsbolagen robusta affärsmodeller. Att de har sin skog runtomkring sig och kan köpa ved till sina bruk i området är en stor styrka. Bolagen tillverkar både papper och kartong och får ut fibrer och energi på egen hand och har en hög grad av vertikal integration. Balansräkningarna är generellt starka och stabila.
– Bolagen är lokalt förankrade och mestadels fokuserade på den europeiska marknaden. De kontinentaleuropeiska bolagen har inte samma typ av integration och förlitar sig på att köpa massa, returfibrer och energi från andra aktörer. Det gör att de svenska bolagen inte är lika känsliga för energiprischocker. Nu ser vi att det har varit problem med varuförsörjningskedjor och logistik och att globaliseringen fortsätter att utmanas mer och mer.
Flera av de svenska bolagen har även gjort stora investeringar de senaste åren. Bland annat har SCA har investerat i ett massabruk och Billerud i en kartongmaskin.
– Nu är den vågen över och alla håller hårt i plånboken.
Oskar Lindström jämför skogsindustri med att driva ett slags slakteri. I Sverige är träden dyra men långsamt växande. Därför är det viktigt att förädla träden maximalt.
– Om industrin ska vara konkurrenskraftig har vi inte råd att låta någon del av trädet gå till spillo. Den tjocka delen av stammen är den mest värdefulla. Det är lite som filén på en köttbit, kan man säga, och av den görs sågade trävaror. Av kantbitarna och sågspånen som blir över från sågverket görs pappersmassa. Det är som köttfärsen, om man ska fortsätta med liknelsen. Det som blir över använder man vanligtvis för som bränsle för energi. Du vill kunna förädla de här tre benen maximalt för att skapa så mycket värde som möjligt från skogen.
Sett ur ett längre perspektiv finns även förhoppningar och tankar om att kunna förädla energibiten och göra ännu fler värdefulla energiprodukter. SCA:s totala energiproduktion, som utgörs av pellets, grön el och olja, motsvarar den som skapas i ett mindre kärnkraftverk.
– Det kan skapa fjärrvärme till en stad. Det kan även gå att omvandla restprodukterna till bränsle eller drivmedel.
Ha koll på förutsättningarna
Flera gånger om har hoppet om en vändning för skogssektorn grusats de senaste tre åren. Nu finns det dock en hel del som tyder på att bättre tider kan vara att vänta – även om det är en försiktig vändning. Oskar Lindström konstaterar att kostnaderna för den största insatsvaran, ved, är på väg ned och att energipriser ser ut att stiga. Det är något som gör att kostnadskurvan, relativt sett, återigen lutar åt de svenska bolagens fördel.
– Det tycks som om första kvartalet i år kan ha varit då vi sett botten. Valutan verkar i alla fall ha slutat att stärkas. Det borde kunna ske underliggande resultatförbättringar framöver och flera bolag signalerar om att efterfrågan, i alla fall i vissa segment och geografier, har börjat att se bättre ut på sistone. Det gör att aktierna borde kunna följa med.
Inom vissa segment blir det större prishöjningar än inom andra. Oskar Lindström tar SCA:s förväntade höjning om 100 euro per ton på kraftlinerpapper som ett exempel.
– Det handlar om långsiktiga priser. 60 euro gick igenom först och sedan ytterligare 60 euro under första kvartalet. SCA säger ungefär 1 miljon ton kraftlinerpapper per år. 60 plus 60 blir 120, med lite rabatter, säg omkring 1 000 kronor per ton. Det här ger SCA cirka 1 miljard kronor i ökad vinst. Det blir en stor effekt när priserna går upp.
För den som vill köpa skogsaktier är det viktigt att kolla närmare på hur bolagen är uppbyggda och vilken typ av papper och slutmarknad som är det som det är mest inriktat på. På kort sikt spelar utvecklingen i massapriserna en stor roll.
Oskar Lindström betonar att skogssektorn spelar en ganska liten roll på Stockholmsbörsen rent indexmässigt. Bolagen har dock skilda riskprofiler.
– SCA och Holmen är de aktier som passar för den som inte vill ha ont i magen. Bolagen har mycket skog som skapar stabilitet. Bolag med mindre skog, som Billerud och Stora Enso, tenderar att vara mer cykliska. Om du köper aktier i de bolagen är det mer av ett spel på konjunkturcykeln.
Hur ser värderingarna i skogssektorn ut rent generellt?
– Det är rätt så låga multiplar. Det beror mycket på att det kan vara svårt att veta vad en normaliserad intjäning ska vara. SCA och Holmen rapporterar bokfört värde på skogen (sett till tre års rullande genomsnitt på transaktioner i regionen där de har sina innehav). Både SCA och Holmen handlas till rätt rejäla rabatter sett till vad marknaden sätter för värde på aktierna kontra antagandet om värdet på skogen.
