Bli medlem i Unga Aktiesparare här
Fondsparande är stekhett i Sverige. Men placerarna gör två fel som står dem dyrt – och som egentligen är lätta att undvika, skriver Dagens industris analytiker Robert Andersson.
Svenskarna är verkligen förtjusta i att spara i fonder. Sju av tio människor runt om i vårt avlånga land investerar pengar i fonder utanför premiepensionssystemet och den totala fondförmögenheten uppgick vid slutet av 2025 till 8 355 miljarder kronor. Det motsvarar hela 800 000 kronor per person.
Så långt ser mycket väldigt bra ut. Men placerarna gör också några riktiga generalfel som påverkar avkastningen mycket negativt, skriver Robert Andersson, som arbetar som analytiker på Dagens industri.
Här är missarna
Robert Andersson, som tidigare varit bland annat utbildningsansvarig för Unga Aktiesparare, lyfter fram att fel tajmning och mindre lyckade fondval har lett fram till att svenska fondsparare gått miste om 1 000 miljarder kronor i avkastning den senaste 15-årsperioden.
”Fondspararna tenderar att köpa aktiefonder när marknaden har gått starkt, och att sälja när marknaden har gått svagt. Vi köper alltså på toppen och säljer på botten – vi har riktig taskig tajmning”, skriver han.
Robert Andersson konstaterar att flera studier på ämnet att tajma marknaden har gjorts. Svaret blir mer eller mindre alltid detsamma: Det är nästintill omöjligt för gemene man att lyckas med konststycket.
Lätt sak att göra
Lösningen på problemet är i grund och botten väldigt enkel. Det handlar om att månadsspara och på så sätt alltid vara med i marknaden.
”Om genomsnittssvensken hade fördelat sitt nettosparande de senaste 15 åren med ett lika stort belopp varje månad hade portföljen i dag varit hela 28 procent större. Enbart baserat på de belopp som har nettosparats i aktiefonder de senaste 15 åren, hade det gett spararna över 240 miljarder kronor mer på fondkontot”.
Svenskarnas fondinvesteringar har utvecklats klart sämre än börsen i sin helhet under tidsperioden som använts för jämförelsen.
”Skillnaden mot indexfonderna har i snitt varit 1,4 procent per år, vilket kanske inte låter särskilt mycket men sett över hela tidsperioden hade denna skillnad gett 81 procentenheter högre avkastning. Det motsvarar hela 750 miljarder kronor”, skriver Robert Andersson, och tillägger:
”Att fondsparande är en god och viktig svensk tradition är tydligt. Men genom att sluta lita på magkänslan och i stället månadsspara samt löpande utvärdera sitt fondsparande finns det 1.000 miljarder att hämta för de svenska spararna. Det är kapital väl värt att arbeta för”.
