Bli medlem i Unga Aktiesparare här
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 1 2026
Veckorna kring årsskiftet präglades av ett betydligt lugnare börsklimat än under stora delar av hösten. Efter en period med kraftiga kursrörelser, snabba sektorrotationer och ett nästan ensidigt fokus på AI-relaterade bolag har investerare börjat tänka mer selektivt, skriver Alice Ghilusca.
Det handlar inte längre om att jaga nästa hajp. I stället växer intresset för marknader där värderingarna är rimliga, riskerna mer överblickbara och förväntningarna lågt ställda. Här börjar Europa sticka ut. Med lägre inflation, stabilare räntor och en konsument som sakta återhämtar sig kan regionen gå från att vara ”bortglömd” till att bli ett av 2026 års mer intressanta case. Det som länge betraktats som en trög och undervärderad region börjar nu visa tecken på stabilisering – både ekonomiskt och på börsen.
Stabilare räntor ger börsen andrum
En av de viktigaste förändringarna är makroläget. Inflationen i euroområdet har fallit från runt 10 procent under energikrisen till nära 2-procentsmålet. Det har gjort att ECB (Europeiska centralbanken) kunnat bromsa räntehöjningarna och stabilisera styrräntan kring 3 procent. Historiskt har det gynnat europeiska bolag med stabila kassaflöden och starka balansräkningar.
Samtidigt är värderingarna betydligt lägre än i USA. MSCI Europe-indexet handlas kring 15–16 gånger vinsten, medan motsvarande för USA, till exempel S&P 500, ofta ligger runt 22–25 gånger. Det innebär att amerikanska aktier värderas högre relativt vinster jämfört med europeiska aktier. Det betyder att ribban för positiva överraskningar är lägre och att även måttlig tillväxt kan räcka för att kurserna ska stiga. Det syns redan i utvecklingen. Breda STOXX Europe 600 har nyligen noterat nya rekordnivåer efter en stabil uppgång under vintern. Ett tecken på att kapitalet sakta söker sig tillbaka till regionen.
Industrin driver nästa investeringsvåg
Europa har länge haft en stark industriell bas och just nu sker ett tydligt skifte. Företag tvingas investera i effektivisering, automation och energianpassning för att möta högre energipriser, brist på arbetskraft och skärpta klimatkrav. Det handlar inte om frivilliga expansionsprojekt, utan om nödvändiga moderniseringar för att förbli konkurrenskraftiga. Den typen av investeringar tenderar att fortsätta även när konjunkturen mattas av. Det skapar en mer stabil efterfrågan.
Satsningar på elnät, energilagring och elektrifiering märks särskilt tydligt. När transportsektorn, industrin och hushållen ställer om till el ökar behovet av robust infrastruktur kraftigt. Det gör energinät och transmissionslösningar till något av ryggraden i Europas omställning med relativt förutsägbara intäktsmodeller och ofta inflationsskyddade kassaflöden. För långsiktiga investerare kan det innebära exponering mot strukturell tillväxt snarare än kortsiktiga konjunktursvängningar.
Koppar och råvaror – en strukturell efterfrågan
Energiomställningen påverkar inte bara elnät och industri – utan också råvarumarknaden. Koppar har seglat upp som en nyckelmetall i elektrifieringen. Elbilar använder flera gånger mer koppar än traditionella bilar, och utbyggnaden av elnät och datacenter kräver stora mängder ledningsmaterial. Samtidigt har investeringarna i nya gruvor varit begränsade under många år. Något som skapat risk för underskott på utbudssidan. Det har bidragit till stigande priser och ökat intresse för råvarubolag.
Ett sätt att få bred exponering är exempelvis Global X Copper Miners ETF, som samlar flera av världens ledande kopparproducenter. Fonden steg kraftigt under december och fungerar för många investerare som ett etablerat tematiskt innehav snarare än som ett spekulativt tillväxtcase.
Men råvaruexponering handlar inte bara om metaller. Även jordbruksråvaror har fått ökad uppmärksamhet. Socker och vete är två exempel på marknader som påverkas av både klimat, geopolitik och globala konsumtionstrender. Extremväder, handelsrestriktioner och störningar i leveranskedjan kan snabbt pressa utbudet. Det har historiskt lett till kraftiga prisrörelser. Samtidigt är efterfrågan relativt stabil. Människor slutar inte äta eller konsumera baslivsmedel.
För investerare som vill få bred exponering mot råvarumarknaden utan att analysera enskilda gruv- eller jordbruksbolag har ETF:er blivit ett allt mer populärt verktyg. ETF:er kopplade till socker och vete kan fungera som ett komplement i portföljen. De tenderar att röra sig annorlunda än traditionella aktier och kan därmed bidra till riskspridning.
På den europeiska marknaden finns flera kostnadseffektiva alternativ som ofta lyfts fram av analytiker i samband med fondöversikter och ekonominyheter. Exempelvis erbjuder L&G All Commodities UCITS ETF en diversifierad korg av energi, metaller och jordbruksråvaror till en mycket låg avgift på runt 0,15 procent per år. UBS Bloomberg Commodity Index SF UCITS ETF följer ett brett globalt råvaruindex med liknande kostnadsnivå.
För sparare som föredrar ett mer etablerat alternativ finns även iShares Diversified Commodity Swap UCITS ETF, som ger exponering mot flera varusegment. Tillsammans gör dessa fonder det möjligt att investera i allt från koppar och energi till socker och vete i ett enda värdepapper. Det ger bättre riskspridning och en enklare väg in i råvarutrenden än att själv handla terminer eller enskilda bolag.
Riskerna kan vara inprisade
Europa är dock absolut ingen riskfri marknad. Den långsiktiga tillväxten är lägre än i USA, befolkningen åldras och politisk splittring kan skapa osäkerhet. Dessutom är regionen beroende av export. Det gör ekonomin känslig för inbromsningar i USA och Kina.
Men just därför är förväntningarna ofta låga. När marknaden redan är försiktig krävs oftast mindre positiva nyheter för att sentimentet ska förbättras.
