Det sägs att det är omöjligt att spå in i framtiden. Förmodligen stämmer det att ingen kan säga säkert hur morgondagen kommer att se ut. Men det finns vissa indikationer som kan vägleda oss i hur den ekonomiska morgondagen kan tyckas te sig. Genom att ställa dagens siffror mot vad historisk data föreslår kan vi i alla fall få en form av hum om vad som är att vänta om vi kollar på det som skett tidigare.
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 3 2022
En indikator som är intressant att använda för den som vill spå morgondagens konjunktur är den så kallade “avkastningskurvan”, mest känd som engelskans “Yield curve”.
När det talas om “Yield curves” är det oftast de amerikanska statsobligationerna “10-Year Treasury yield” och “2-Year Treasury note” som jämförs. Avkastningskurvan kartlägger räntor vid en given tidpunkt där statsobligationerna har samma kreditvärdighet men olika förfallodatum.
Kurvan är ett mått som visar ett grafiskt samband mellan räntespreaden (differensen) för en 10-årig och en 2-årig statsobligation. Genom att porträttera kurserna grafiskt skapas en överblicksbild som sedan kan användas för att tolka investerares inställning till risk vid tidpunkten.
Avkastningskurvor har i regel tre lutningar. De blir brantare, planar ut eller inverterar. Men vad innebär de olika lutningarna?
LÄS ÄVEN: Ränteöverraskning – slag mot ungas ekonomi: “Våga fortsätta spara”
Blir avkastningskurvan brantare ökar gapet mellan de korta och långa räntorna vilket brukar anses vara positivt. Det är normalläget och innebär att långsiktiga investeringar har högre ränta än kortsiktiga. I sin tur går det att säga att investerare förväntar sig en högre avkastning när de binder sitt kapital på lång sikt.
När avkastningskurvan planar ut krymper gapet mellan korta och långa räntor vilket gör många investerare oroliga då det ökar risken för en inventerad avkastningskurva. Det anses vara ett dåligt tecken för ekonomin. När avkastningskurvan är inverterad är avkastningen för korta räntor högre än för de långa. I de fallen är riskbenägenheten hos investerarna på lång sikt låg.
En inverterad avkastningskurva har historiskt sett haft en extremt hög träffsäkerhet i att signalera en kommande lågkonjunktur. I media hörs det därför oftast just när kurvan är inverterad då det är ett tecken på oroligheter i ekonomin.
Sedan 1975 har den 2-åriga räntan på en amerikansk statsobligation varit högre än den 10-åriga totalt sju gånger. I hela sex av de sju gångerna har en recession följt vilket de gråmarkerade fälten i grafen här nedan indikerar. I snitt har en lågkonjunktur kommit cirka 19 månader efter att avkastningskurvan inverterats.
Under 2022 års första sju månader har den 2-åriga räntan varit högre än den 10-åriga tre gånger. Första gången var i mars och den senaste i början av juli.
Om teorin för avkastningskurvan håller även denna gång skulle vi kunna förvänta oss en lågkonjunktur någonstans i slutet av 2023. Förhoppningsvis är det inte så utvecklingen blir, utan att ekonomin lyckas återhämta sig och växer sig starkare till dess. Men det kan bara tiden utvisa.
MISSA INTE: Guld är pengar: ”Unika egenskaper”
