Handelsbanken Hälsovård är upp över 100 procent de senaste fem åren. Genom att dra nytta av innovation, nya tekniker och större trender i samhället ser Astrid Samuelsson goda möjligheter till en fortsatt fin avkastning. “Det finns flera drivkrafter”, säger förvaltaren.
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 2 2022
Handelsbanken Hälsovård är en bred fond som spelar på flera olika drivkrafter och trender inom området som bär samma namn.
– Det går att fånga in väldigt, väldigt mycket. Läkemedel, bioteknik, medicinteknik, vårdbolag och bolag som säljer laboratorieutrustning. Vi kan äga både små och stora bolag som befinner sig i helt olika faser av sin resa. Det finns inte så många begränsningar, säger Astrid Samuelsson.
Astrid Samuelsson berättar att olika typer av bredare samhällstrender, bland dem demografi och en åldrande befolkning, gör att hälsovård är ständigt aktuellt och bara växer sig större i styrka.
– Det är också en innovationsdriven sektor och det är alltid mycket nytt som händer. Det går att lösa massvis av problem i dag som inte gick att lösa för 10–20 år sedan. Det finns helt nya kunskaper, tekniker och verktyg som går att använda nu. Sedan skapar digitaliseringen även stora möjligheter. Det skulle kunna gå att säga att det råder en form av guldålder för läkemedelsutveckling.
Astrid Samuelsson utvecklar sina tankar kring begreppet “guldålder” genom att hänvisa till de vaccin som tagits fram med hjälp av så kallad mNRA-teknik av bland andra Moderna och Pfizer-Biontech.
– Det här är ett konkret exempel på vad nya verktyg och teknologier kan bidra till. Tekniken gjorde att det gick mycket fortare att utveckla ett vaccin än vad det gjort vid tidigare pandemier. Tekniken hade aldrig använts kommersiellt tidigare.
Astrid Samuelsson konstaterar dock samtidigt att det finns många andra, svåra sjukdomar som det fortsatt inte går att ta fram vaccin mot trots att idoga försök gjorts i flera decennier.
– SARS-CoV-2 är ett virus som det fanns mycket kunskap om och som lämpade sig för mNRA-tekniken.
Astrid Samuelsson framhåller att det finns omkring 60–70 bolag i Handelsbanken Hälsovård Tema och att grundinställningen är att innehaven ska finnas med i portföljen över ett långt tidsperspektiv.
– Jag vill hitta de tydliga drivkrafterna och de riktigt stora medicinska behoven. Det blir en väldigt stor tyngdpunkt på innovation. Det är mycket som händer inom både cancer, diabetes och sällsynta sjukdomar. Digitalisering kommer också hjälpa till att ta fram nya läkemedel framöver. Jag är intresserad av allt som innebär ett steg framåt och där det finns stora medicinska behov.
Astrid Samuelsson understryker att hon är noggrann med att skaffa sig riskspridning och att hon har bolag som rör sig inom olika segment inom sektorn och är på helt olika stadier i sin utveckling.
– Men visst finns det en lite större tyngd i de större, mer mogna bolagen. Jag har för avsikt att äga bolagen så länge det går bra och att det känns som om de gör rätt saker. Om jag ska sälja en aktie handlar det inte sällan om att caset har ändrats. Det skulle kunna handla om ett mindre bioteknikbolag där en studie inte gick som förväntat. Eller så har jag helt enkelt hittat något ännu mer intressant bolag som jag vill satsa på.
Fonden blir inte alltför påverkad av oroliga tider i omvärlden?
– Hälsovårdssektorn har absolut defensiva kvaliteter. Sjukvård behövs i alla lägen. Om man ser till turbulensen nu under våren har stora medicin- och läkemedelsbolag klarat sig bra och i vissa fall till och med stigit på börsen, säger Astrid Samuelsson, och tillägger:
– Efterfrågedelen är inga problem. Men det som kan ske är att tillväxtbolag värderas om och får se sina multiplar komma ned. Det har absolut gått att se att de dyra tillväxtbolagen har fått se sina multiplar minska på senare tid.
MISSA INTE: Undvik beska aktiepiller
Triss i favoriter
Omkring två tredjedelar av fonden utgörs av amerikanska innehav.
– Det finns mycket att ösa ur på både läkemedels- och medicintekniksidan. Den inhemska hälsoindustrin är väldigt stor. USA är ett förgrundsland och det finns stora sjukhus och sjukhusförsäkringsbolag som ingen annanstans i världen. Det är bra förspänt i USA med innovativa bolag och fina möjligheter att finansiera sig.
Astrid Samuelsson slår ett extra slag för danska läkemedelsjätten Novo Nordisk.
– De har en väldigt lång historik inom diabetes och står väldigt stabilt. Det som är allra mest intressant just nu är däremot arbetet de gör på ett angränsande område. Det handlar om fetma som är en helt outvecklad marknad. Det är många som lider av det och det finns både en stor översjuklighet och ökad dödlighet.
USA-baserade Eli Lilly lyfts också fram.
– De jobbar med samma sak som Novo Nordisk. Eli Lilly är samtidigt inte lika fokuserat och mer brett. De har haft framgång med att ta fram nya produkter inom många områden och är också en form av pionjär som ligger långt fram inom Alzheimers sjukdom.
Cirka 5 procent av innehållet i Handelsbanken Hälsovård hämtas från Sverige. Astrid Samuelsson gillar hälsovårdsklimatet i landet och ger en extra tumme upp till Calliditas Therapeutics.
– Biotekniksektorn har haft en ganska tuff period och det är inte enbart ett svenskt fenomen. Calliditas är ett intressant bolag. Det tar lång tid att utveckla läkemedel, men bolaget är redan i hamn med ett sådant mot en rätt så sällsynt njursjukdom och har börjat att sälja det. Det går fortfarande inte riktigt att veta hur den tidiga lanseringen kommer gå, men det finns en stor potential på sikt med tanke på att det finns många patienter och få bra behandlingar i dag.
Astrid Samuelsson betonar att det är viktigt för en intresserad investerare att förstå vad bolag inom hälsovårdssektorn verkligen tillför.
– De löser problem som finns och underlättar medicinska behov. Många sjukdomar som inte botas i dag kommer förhoppningsvis att kunna behandlas på bättre sätt framöver.
Vad finns det för risker som det gäller att känna till?
– De finns så klart på både sektor- och bolagsnivå. Risken har alltid varit störst i biotechsektorn. Sedan är det viktigt att tänka på konkurrensen och att ha koll på vad myndigheterna gör. Det är ju staten eller någon annan som betalar och inte sällan dyker diskussioner om prisreformer upp. Den blir nog aktuell i mellanårsvalet i USA som hålls i höst igen, säger Astrid Samuelsson.
SE ÄVEN: Rätt medicin för fondportföljen
