2019-03-05

"EU ska inte märkas i vardagen!"

Trots sin relativt unga ålder räknas Christofer Fjellner som en räv i EU-parlamentet. Frågor om frihandel, snusets rättigheter och Storbritanniens utträde ligger honom varmt om hjärtat i ett EU han menar blivit alltmer demokratiskt.

Stål, bilar, Harley-Davidson, sirap… 

Debatten om olika former av tullar liksom den om ett globalt handelskrig har blossat upp i takt med Donald Trumps frekventa tweetande. För Christofer Fjellner är det dock frågor som dagligen funnits på hans agenda sedan han blev invald i EU-parlamentet för Moderaterna 2004. Han har haft ett finger med i spelet i flera avtal, som bland annat inneburit bättre handel med exempelvis Filippinerna, Sri Lanka, Burma och Ghana.

 

UNDER SINA FEMTON år som EU-parlamentariker är det ökat antal medlemsländer som Christofer Fjellner upplever vara den största förändringen. Länder som Estland, Litauen, Kroatien och Rumänien är bara några av de nya medlemmar som välkomnats in i den europeiska värmen. Christofer Fjellner menar att det tidigare mest handlade om att Frankrike eller Tyskland skulle få bestämma. Till valet i maj har han valt att inte ställa upp för omval. 

En högaktuell fråga just nu är den om Brexit. Storbritanniens utträde har väckt mycket känslor hos Enköpingssonen.

 

– Det är som en slitsam skilsmässa, men det som är svårt är att ingen kan flytta. Storbritannien och EU står kvar rent geografiskt vilket försvårar allt. I teorin borde det vara den enklaste förhandlingen, men problemet är att britterna själva inte vet exakt vad vill ha för avtal vilket drar ut på förhandlingarna. De som röstade nej gjorde det eftersom de ville ha något annat, men ingen vet egentligen vad.

 

Självbestämmande viktigt

När Sverige gick med i EU 1995 var ett av villkoren att försäljningen av snus, som är förbjudet i resterande medlemsländer, skulle få fortsätta. Christofer Fjellner som själv är snusare och vid intervjutillfället har en dosa av Swedish Match-ägda Göteborgs Rapé är kritisk. Bolaget fick förra året avslag från EU-domstolen att sälja snus till andra länder. Det har även funnits direktiv från EU:s sida hur försäljning och varningstexten på dosorna ska se ut. Lika kritisk är han till EU:s bestämmelser om den ständigt infekterade frågan om vargjakt och skogsavverkning.

– Man ska först ha klart för sig att snus inte är morötter, men det är nyttigare än rökning. Ponera att vi skulle förbjuda rödvin eller vodka, hur hade vissa av medlemsländerna reagerat då? EU menar sig ha rätten att bestämma hur vi paketerar och säljer snus i Sverige, det är fel. EU ska inte märkas i vardagen på ett negativt sätt. Det är just dessa bestämmelser om inhemska angelägenheter som snus och vargjakt folk blir förbannade över. 

 

En av få positiva till euron

Christofer Fjellner är positiv till att Sverige går med i euro-samarbetet och var positiv redan vid omröstningen 2003, då nej-sidan vann klart med 56 procent av rösterna. Det främsta skälet till att gå med enligt honom är att Sverige annars tappar konkurrenskraft och politiskt inflytande inom EU-samarbetet. Ett medlemskap i euron innebär att EU:s Centralbank (ECB) för penningpolitiken istället för Sveriges Riksbank. 

Men var inte finanskrisen 2008 och problemen därefter ett tydligt exempel på fördelar av att inte ingå i euro-samarbetet?

– Finanskrisen påverkade oss alla. Länder likt Sverige har inte tagit stora kostnader och drabbas inte hårdast. Tyskland och Finland är och var med i euro-samarbetet vid krisen, men de betalade inte ett jättestort pris utan klarade sig ganska bra. Dessutom är det ju positivt att euroländerna redan gått igenom ett stålbad och visat att samarbetet håller. 

 

CHRISTOFER FJELLNER RESONERAR vidare om euro-samarbetet:

– Grekland är ett bra exempel på ett land som egentligen inte ska vara med, men det har ju visat sig i efterhand att de fuskat med siffrorna. I nuläget är det dessutom nästan inga euro-länder som lever upp till EU:s stabilitetspakt och målet att inte ha budgetunderskott. Sverige gör det i nuläget och den dagen alla följer reglerna – then we talking!

 

Stabilitetspakten är kort beskrivet olika bestämmelser för att medlemsländernas ekonomi ska skötas rätt. Det innefattar främst att budgetunderskottet ska maximalt hållas under tre procent av BNP och statsskulden ska vara under 60 procent av BNP. 

» Visa artiklar i samma kategori