2022-07-12

En apotekares läkemedelsjätte

Astra Zeneca är Sveriges tolfte största företag sett till omsättning. Bolaget ger dagligen arbete åt 7 400 svenska personer och inte minst förser det miljontals människor med läkemedel. Under 2021 investerades cirka 60 miljarder kronor på forskning och samma år distribuerade företaget 2,5 miljarder vaccindoser till över 180 länder. Trots denna makalösa distribution stod affärsområdet ”Covid & Övrigt” enbart för 17 procent av företagets totala omsättning samma år – något som säger en hel del om Astra Zenecas storlek.
Astra Zeneca har gjort en enorm resa till det enorma världsbolags stora kostym som bärs i dag. Foto: Astra Zeneca.

Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 2 2022

Fabrikstillverkning av läkemedel kan i dag kännas lika självklart som kranvatten och kollektivtrafik. Men innan Astras grundande år 1913 var det olagligt med fabrikstillverkning av läkemedel. Tidigare hade apoteken monopol på läkemedelstillverkningen i Sverige. I början av 1900-talet dominerades den svenska marknaden av fabrikstillverkade mediciner signerade utländska bolag. 1913 var året då startskottet för en förändring av den svenska läkemedelsbranschen skedde. 

Svenska aktiebolag tilläts fabrikstillverka läkemedel och samma år grundades AB Astra efter ett initiativ av Adolf Rising då 400 doktorer och apotekare gick samman. Bolagets grundande skedde i Södertälje, en stad som Astra Zeneca verkar i än i dag. 4 800 medarbetare sysselsätts i Södertälje, alldeles utanför Stockholm, och 40 procent av bolagets läkemedel tillverkas där. 

No Wallenberg – no party

Tack vare Sveriges ickedeltagande i första världskriget var de första åren lyckosamma och gick enligt plan. Efter första världskriget blev det däremot tuffare finansiellt. Vid en studie av företag som verkat i över 100 år hittar man alltid exempel på när bolaget stått vid ruinens brant. Astra är inget undantag. Astra köptes 1917 upp av Svensk Färgämnesindustri, ASF, där grundaren Adolf Rising var en del av nysatsningen. 

Planen var att skapa en gigantisk kemikoncern mätt även i internationella mått. 1918 slutade kriget. Tyska industrin, som var en gigant vid den tiden, återhämtade sig fort och Svensk Färgämnesindustri kunde inte stå emot konkurrensen och de sjunkande världsmarknadspriserna. 1920 tvingades ASF likvidera bolaget som då gjort stora förluster. 

Nästan lika ofta som det går att notera att de flesta storföretag någon gång stått vid ruinens brant rent finansiellt går det också notera att en wallenbergare stått där redo att köpa. Allra först räddades dock Astra av statliga Vin & Spritcentralen (som 2008 såldes till Pernod Ricard, som är en av Europas största sprittillverkare). Det räddade livet på Astra, trots att bolaget vid tidpunkten kippade efter luft. 

1925 togs initiativet att köpa Astra från Vin & Spritcentralen av Erik Kistner. Ett konsortium bestående av sex personer, däribland Jacob Wallenberg, köpte företaget för en krona och övertog därmed även företagets skulder. Familjen Wallenberg kan därmed snart fira 100-årsjubileum som ägare av Astra Zeneca. Wallenbergfamiljens investmentbolag Investor är i dag en av Astra Zenecas största ägare. 

MISSA INTE: “Guldålder för läkemedelsutveckling”

Astra Zenecas aktie är inte bara listad på Stockholmsbörsen – utan även i London och i New York. Foto: Astra Zeneca.

Forskning som affärsmodell

Astras affärsmodell utgörs av en sådan som behöver marknaden och kapitalismen. Förenklat går den ut på att företaget investerar miljarder kronor i forskning utan en faktisk intäkt i ryggen. När bolaget kunnat påvisa att ett läkemedel är verksamt kan det börja sälja det på marknaden. Befolkningen får då ta del av läkemedel som haft goda påvisande effekter efter noggranna forskningsstudier. Människor kan då bli friskare av Astras läkemedel medan Astras investerande aktieägare får avkastning på sina pengar. 

Milstolpar

Astra har sedan grundandet 1913 gett liv åt flertalet läkemedel som förhindrat död och sjukdom bland världens befolkning. Ett exempel som alla kan relatera till är det nutida covid-19-vaccinet. Enligt Astra Zeneca bedöms det att vaccinet ”Vaxzevria” har förebyggt 50 miljoner covid-19-fall, sparat plats åt fem miljoner sjukhussängar och räddat en miljon människors liv. 

Den första milstolpen av internationell betydelse var ”Xylocain” som lanserades 1948 efter att Astra fem år tidigare köpt rättigheterna till ”Lidokain”, en form av lokalbedövning, för 15 000 kronor. Bland annat behandlades USA:s dåvarande president Dwight D. Eisenhower framgångsrikt med Xylocain för sina hjärtproblem. 

Försäljningen av Xylocain möjliggjorde nya forskningssatsningar. Bland annat framgångssagorna Seloken och Losec. Seloken används än i dag mot högt blodtryck och för att förebygga kärlkrampsbesvär. Seloken utvecklades i Mölndal, strax utanför Göteborg, av Hässle AB som ingick i Astrakoncernen. Hässle AB flyttade på 70-talet in i nya lokaler i Mölndal – som nu 2022, 50 år senare, fortfarande nyttjas av Astra Zeneca. 

En milstolpe för stor för att inte nämna är lanseradet av just Losec 1988. Losec används mot magsår och var på 90-talet världens mest sålda läkemedel. 

AB Astra blir Astra Zeneca

AB Astra har en lång börshistorik. 1955 noterades företaget på Stockholmsbörsen och 1997 i New York. 1999 gick Astra ihop med den brittiska läkemedelsjätten Zeneca vilket bildade ”Astra Zeneca”. I och med fusionen blev det ett av världens största läkemedelsföretag. 

Astra Zeneca hade en tuff start på 2000-talet. Företaget radade upp bakslag i forskningsverksamheten och aktiekursen sjönk. Ledningen fokuserade mer på återköp av aktier än att investera i forskning. 2013 tog Astra Zeneca ett omtag med en ny vd när Pascal Soriot tillträdde. 

Fransmannen hade en medicinsk bakgrund och tog AstraZeneca tillbaka till grunderna. Han beslutade att öka företagets R&D (forsknings- och utvecklingskostnader) till 27 procent från tidigare 15 procent av intäkterna. 

Under Pascal Soriots ledning har bolaget stärkt sin position på världsmarknaden genom förvärv och ökade investeringar i forskningsverksamheten. Sedan tillträdet som koncernchef har Astra Zenecas aktiekurs på svenska börsen gått från 290 kronor till en bit över 1 250 kronor.

Astra Zenecas aktie är förutom i Sverige också noterad på både London Stock Exchange och på Nasdaq i New York. 

Mycket har hänt under Pascal Soriots vd-ledning. Foto: Astra Zeneca.

Kuriosa

Efter att Erik Kistner (initiativtagare till att köpa Astra av statliga Vin & Spritcentralen) gått bort ärvde hans dåvarande hustru Sally tillgångarna. Sally var i början av 80-talet en av Sveriges mest förmögna personer. Samma dag som Sally Kistner gick bort värderades hennes Astra-aktier till 311 miljoner kronor. Marknaden förstod att hennes dödsbo skulle tvingas till omedelbar utförsäljning av Astra-aktier för att kunna betala dåtidens höga arvs- och realisationsvinstskatter. 

Den slutliga skattesatsen efter utförsäljningen landade på 90 procent efter att både arvs- och kapitalvinstskatten var betalad. Efter att marknaden sålt av en stor mängd Astra-aktier var dödsboets tillgångar värda 230 miljoner. Däremot skulle dödsboet skatta 249 miljoner kronor och dödsboet var i stället värt minus 19 miljoner kronor. Dödsboet tvingades i konkurs och samma år beslutade flera förmögna individer att flytta från Sveriges för att hindra deras företag att bli tvångsförsäljt vid en huvudägares frånfälle. Fredrik Lundberg var en av personerna som valde att flytta till Schweiz efter händelsen vid Sally Kistners död. 

LÄS ÄVEN: Rätt medicin för fondportföljen

Fakta

Produktförsäljning:

36 procent cancer.

38 procent biomedicin.

8 procent sällsynta sjukdomar.

17 procent covid och andra mediciner.

Geografi (försäljning)

33 procent Utvecklingsmarknader.

33 procent Nordamerika.

21 procent Europa.

13 procent Övriga länder.

Största center för forskning- och utveckling.

Cambridge, Storbritannien. 

Gaithersburg, USA

Göteborg.

Faktaruta

Omsättning: 37 miljarder dollar.

Börsvärde: 4 000 000 MSEK.

Anställda: 83 100.

Antal länder: 100.

Fotnot: Informationen hämtad 26 april 2022.