Den ofta förbisedda kreditmarknaden hamnade i rampljuset i mars i år när kurserna på flera räntefonder vände brant nedåt och några fondbolag valde att stänga handeln i fonderna. Coronakrisen
hade nu även tagit sig in på kreditmarknaden, utöver dess redan allvarliga påverkan på realekonomin och aktiemarknaden. Men vad var det egentligen som hände när fonderna stängde och var och
varannan tidningsrubrik plötsligt handlade om kreditmarknaden?
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 3 2020
Kreditmarknaden är en hörnsten i vårt samhälle och alla påverkas av den, privatpersoner, företag samt banker, vilket gör att den bara måste fungera! Om den inte fungerar så kan bolagen inte finansiera sig och riskerar därmed att gå i konkurs. Av just den anledningen är centralbankerna runt om i världen väldigt måna om att stimulera när likviditeten i kreditmarknaden torkar. Man kan alltså inte riktigt påstå att man bara är intresserad aktiemarknaden och därför inte bry sig om kreditmarknaden. De hänger ihop!
Vad var det då som hände i början av året, när kreditmarknaden helt plötsligt dominerade nyhetsrubrikerna? Räntefonder, som tidigare setts som näst intill riskfria och till och med lite tråkiga, visade plötsligt en annan sida.
Ägarna på den svenska obligationsmarknaden domineras av fonder, det är alltså likartade aktörer som agerar vilket leder till att flöden går ofta åt samma håll, alltså att det kan bli många säljare samtidigt. Det var just högt säljtryck och uttorkad likviditet på obligationsmarknaden som tvingade flera företagsobligationsfonder att stänga för uttag under turbulensen.
Coronakrisen, börskraschen och den allt sämre samhällsekonomin ledde till att många ville ta ut sina pengar ur räntefonderna. Enligt Dagens industri minskade det förvaltade kapitalet på företagsobligationsmarknaden med över 40 miljarder på en månad. När det skedde blev fondförvaltare tvungna att sälja innehav för att kunna möta utflödet. Problemet var bara att likviditeten i företagsobligationsmarknaden var låg och detta leder potentiellt till två problem. Dels får innehav säljas till låga/ dåliga priser, dels säljs främst de innehav där likviditeten är bättre vilket i första hand är de bättre obligationerna medan de sämre obligationerna ligger kvar i fonderna. För att hjälpa till att stabilisera marknaden kommer Riksbanken från och med september att köpa företagsobligationer och på så vis bidra med likviditet och därmed lugna situationen.
Som investerare blir man påverkad genom att man helt enkelt inte kan sälja sina innehav i dessa fonder när man önskar under den period då de är stängda. Speciellt påverkad blir man om man till exempel vill byta i sin PPM eller ta ut likvider för att köpa in sig på aktiemarknaden och missar eventuell uppgång, vilket blir en kostnad i sig.
En konsekvens av den låga likviditeten i marknaden har blivit att prissättningen på obligationerna styrs av stora utflöden ur marknaden snarare än av kvaliteten på de underliggande bolagen. Det kan även finnas en risk att situationen förvärras om kreditbetygen på obligationerna försämras eftersom visas fonder då kan tvingas sälja för att hålla sig inom sin fonds reglerade risknivå.
Om man vill komplettera sin portfölj med en fond med låg risk är det viktigt att titta på vad fonden består av. Innehåller den företagsobligationer så bör man titta på om det är bolag med investment grade eller high yield för att kunna bedöma risken för likviditetsbrist. De riskmått som används för fonder idag mäter bara historisk volatilitet och är inte anpassade för företagsobligationsfonder – det säger ingenting om framtiden och ingenting om risken för att de underliggande obligationerna inte kommer kunna omsättas. Risken kan alltså se ut att vara lägre än vad den egentligen är och lågriskfonder bör därför inte riktigt ses som ett alternativ till vanligt sparkonto.
FAKTA
Obligation
En obligation är ett lån som antingen kan utfärdas av staten eller av ett företag. Staten eller företaget betalar sedan ränta till den som innehar obligationen, precis som om de hade lånat pengar av en bank. När obligationen förfaller blir lånet återbetalt och innehavaren får som utgångspunkt tillbaka 100% av sin investering.
Likviditet
I det här sammanhanget syftar likviditet till hur lätt en kredit kan omsättas, alltså hur enkelt den kan växlas mot pengar. Om likviditeten är god är det lätt att få sålt eller köpt krediter, om likviditeten är låg blir det tvärtom.
Den svenska företagsobligationsmarknadens särdrag
Den svenska företagsobligationsmarknaden är relativt liten. Det finns få utländska aktörer på marknaden eftersom det handlar om ganska små volymer och finns en växelkurs att ta hänsyn till. Detta gör att det inte riktigt är värt besväret för många aktörer att ta sig in på marknaden vilket bidrar till sämre likviditet i handeln. Andra utmärkande drag för just den svenska företagsobligationsmarknaden är att en liten andel bolag har kreditbetyg och att obligationerna har en kortare löptid jämfört med motsvarade obligationer i andra länder.
Filmtips – The big short.
Filmen handlar om några personer i USA som upptäcker bristerna i den amerikanska bostadslånemarknaden och ser finanskrisen komma. De bestämmer sig därför för att blanka bostadsmarknaden och alltså spekulera på att den skulle krascha. Filmen beskriver hur kreditmarknaden i USA fungerade och problemen med s.k. “subprime loans” på ett bra sätt.
