Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 2 2023
Tillgångsslaget aktier trivs inte ypperligt i ett marknadsklimat med högre räntor. För att trygga sin portfölj kan det vara en god idé att investera en viss summa i en eller ett par räntefonder. “Dagens nivåer är attraktiva”, säger Sofie Areskoug, assisterande förvaltare på Spiltan Fonder.
Räntor och inflation har båda skjutit i höjden och den allmänna världsekonomin ser onekligen ut att vara på väg in i en tuffare period.
Få kan ha missat att det har varit en svår och svängig resa på börsen på sistone. Pengar med ett kortsiktigt mål ska helst inte utsättas för den risk som i alla fall verkligen finns under kortare tidsspektrum på aktiemarknaden.
Om du ändå vill få kunna få en avkastning på ditt kapital, som slår den ränta som finns på vanliga bankkonton, kan en investering i en räntefond vara en intressant sak.
– Fördelen är att man får ett sparande till lägre risk än aktier. Samtidigt finns en bra potential där fondernas löpande avkastning uppgår till cirka 8 respektive 9 procent. Det är inte en garanterad ränta framåt utan en ögonblicksbild av vad fonden teoretiskt kan ge i avkastning det kommande året – efter avgifter, säger Sofie Areskoug, assisterande förvaltare på Spiltan Fonder med fokus på räntefonder, och tillägger:
– En annan fördel med räntefonder är att det som privatperson är svårt att bygga en egen obligationsportfölj då det kräver ett stort kapital. Då ger räntefonder en möjlighet att få exponering mot denna typ av investeringar.
Sofie Areskoug arbetar dagligen med Spiltan Räntefond Sverige och Spiltan Högräntefond. Fonderna investerar huvudsakligen i svenska företagsobligationer. Högräntefonden tar dock en lite högre risk än vad Räntefond Sverige gör. Därmed finns det även potential till en högre avkastning i den förstnämnda fonden.
– Det som skiljer fonderna åt är att Räntefond Sverige har en större andel av bolag med högre kreditvärdighet än högräntefonden med bättre förutsättningar i ett tuffare klimat. En annan skillnad är att högräntefonden har en längre kreditlöptid än Räntefond Sverige, 1,7 respektive 1,3 år.
SE ÄVEN: Hitta fonderna som passar dig
Större möjligheter
Eftersom den riskfria räntan uppgår till strax över 3 procent får investerare nu återigen betalt för obligationer. I kombination med en ökad riskpremie innebär det att den långa tiden med billig finansiering är förbi. I dag betalar företag dyrt för sin finansiering på kreditmarknaden.
– I och med den omställning vi ser från tillväxt till lönsamhet kommer även obligationsmarknaden att krympa i takt med att obligationer går till förfall och delvis refinansieras med nytt eget kapital och avyttringar. Bankerna spelar en viktig roll i att stötta vid refinansieringar. Men det blir en fråga om bankernas riskaptit där goda relationer till banken blir ännu viktigare.
Generellt går det att säga att räntefonder tappar i värde när räntor stiger. Exakt vilken påverkan det blir beror på hur lång duration (längd) fonden har, enligt Sofie Areskoug.
– Med en hög andel rörliga lån kan detta tapp hämtas upp relativt snabbt igen. På samma sätt sker det omvända när räntorna sänks. Våra räntefonders låga duration på sju och åtta månader gör att räntehöjningar får mindre effekt på fondernas avkastning. Indirekt påverkas fonderna i stället av portföljbolagens ökade finansieringskostnader och minskande marginaler.
Det är mycket viktigt att göra en ordentlig bolagsanalys och att välja bolag som har goda möjligheter att anpassa sig till de nya förutsättningarna och som har kapacitet att föra över sina kostnader till kund.
– I vår analys lägger vi stor vikt vid att det ska finnas en långsiktigt hållbar affärsmodell, starka kassaflöden, kapitalstarka ägare och en rimligt stark balansräkning.
LÄS OCKSÅ: Bli en fena på fondanalys
Hur är det att jobba med att förvalta en räntefond?
– Det är ett spännande och aktuellt arbete där fokus för oss ligger på “bottom up-förvaltning”. Det innebär att vi fokuserar på kreditrisk där bolagsanalys är en stor del av arbetet. Som investerare måste vi ständigt hålla örat mot rälsen i det snabbt förändrade ränteklimat vi nu ser. Det är viktigt för oss att hålla en tät kontakt med våra portföljbolag för att kunna fatta välinformerade investeringsbeslut samt för uppföljning av dessa.
Vad är viktigt att känna till som intresserad investerare?
– En löpande avkastning på cirka 8 respektive cirka 9 procent är historiskt högt. Men då ska man komma ihåg att bara 3 procent av dessa kommer från den Stibor-rörelse vi sett under året. Den är ett resultat av Riksbankens räntehöjningar. Resterande är kupongbetalningar och en ökning i riskpremien. Sammantaget bedömer vi dagens nivåer som attraktiva, säger Sofie Areskoug.
