Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 2 2026
Bli medlem i Unga Aktiesparare här
Sveriges välbefinnande grundar sig mycket i hur omvärlden mår. En exportdriven ekonomi är känslig för globala störningar och nya flaskhalsar kan sätta käppar i hjulet för den återhämtning som många experter spått ska ske under 2026. “Det finns ny osäkerhet och nya utmaningar”, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.
Efter en i mångt och mycket tuff första halva av 2020-talet finns det förhoppningar om att 2026 ska innebära en slags ny vår för den svenska ekonomin. Många har räknat med att lägre räntor och en inflation som ökar i klart makligare takt ska ge konjunkturen och i förlängningen konsumenten en skjuts framåt.
Men läget är skört, betonar Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.
– På kort sikt handlar det mycket om stabilitet i omvärlden. Sverige är en liten, öppen ekonomi och påverkas snabbt av det som händer globalt. Konflikten i Iran är ett tydligt exempel på hur geopolitik kan påverka ekonomin. Om vi skulle få en global recession slår det direkt mot vår export. Samtidigt kan högre inflation urholka hushållens köpkraft och minska konsumtionen. Blir läget tillräckligt pressat kan centralbanker dessutom tvingas hålla räntorna högre längre, vilket gör det ännu tuffare för hushållen, säger hon.
Sveriges BNP utgörs till cirka 50 procent av export. Konsumtion är annars basen i ekonomin. Privat konsumtion, alltså hushållens utgifter, står för cirka 34 procent av ekonomin. Offentlig konsumtion är den mest stabila över tid och noteras kring cirka 14 procent. Det som svänger mest är investeringar som uppgår till drygt 22 procent av ekonomin och här spelar konjunkturen en viktig roll i att bland annat bostadsbyggande och företagens framtidstro räknas in.
– Även om konsumtionen är basen i ekonomin, så är Sverige tydligt exportdrivet. Det gör att utvecklingen i omvärlden spelar stor roll för svensk ekonomi.
Sveriges nominella BNP uppgick till över 7 000 miljarder kronor 2025 och BNP per capita är bland de absolut högsta i Europa. Mätt i BNP tillhör Sverige världens 25 största ekonomier.
Vad är ekonomin mest känslig för kopplad till omvärldsfaktorer?
– För det första är det viktigt med en stabil tillväxt i omvärlden, särskilt i Europa och USA. Om det blir en recession där är det mycket sannolikt att Sverige också dras med i en nedgång. Sverige är en exportberoendeekonomi, så utvecklingen utomlands får snabbt genomslag i svensk industri och tillväxt, betonar Alexander Stråberg, och tillägger sedan:
– För det andra handlar det om energipriser. När priser på olja, gas eller el stiger påverkar det både företag och hushåll och kan bromsa hela ekonomin. Till sist handlar det om osäkerhet, till exempel geopolitik eller handelspolitik. När osäkerheten ökar blir företag mer försiktiga med investeringar och hushåll håller igen på konsumtionen. Det kan snabbt dämpa tillväxten.
En stor del av den svenska tillväxten drivs av försäljning av varor och tjänster som går utomlands.
– Det är också centralt för arbetsmarknaden eftersom exportföretagen sysselsätter många människor. Inte bara i produktionen utan också i alla tjänster kopplade till att utveckla, sälja och stödja de här bolagen.
Sverige är också beroende av att importera allt från insatsvaror till energi och konsumtionsvaror. Flera företag är en del av globala värdekedjor. Import är ofta en förutsättning för att det ska kunna gå att exportera.
Hur konjunkturkänsligt är Sverige?
– Sverige är en ganska konjunkturkänslig ekonomi. Det beror mycket på att vi är en liten och öppen ekonomi med stor export. När den globala tillväxten går upp växer Sverige ofta snabbt, men när det bromsar in internationellt märks det också tydligt här.
Alexandra Stråberg betonar att industrin spelar en viktig roll och den är i grunden cyklisk. Det förstärker svängningarna. Hushållen är också räntekänsliga. Det gör att förändringar i ränteläget snabbt slår igenom i ekonomin.
– Så Sverige tenderar att röra sig mer än många större ekonomier, både upp och ned i konjunkturen.
Utmanande för svensken
Alexandra Stråberg betonar att de senaste åren har varit rätt så tuffa för den genomsnittlige svenske konsumenten. Covid-19-pandemin, hög inflation och stigande räntor i kölvattnet av denna och Rysslands invasion av Ukraina och nu, under första delen av 2026, den tilltagande geopolitiska oron i Mellanöstern med rejält stigande oljepriser som följd är nyckelfaktorer bakom utvecklingen.
– För Sverige har det inneburit svagare tillväxt, pressade hushåll och en ganska försiktig ekonomi överlag. Samtidigt har exporten hållit uppe bättre än väntat, vilket ändå har gett visst stöd. Tjänsteexporten har utvecklats bra.Varuexporten har haft det tuffare. Bland annat på grund av ökad protektionism, tullar och hårdare global konkurrens. Nu har inflationen gått ner och räntorna stabiliserats på en lägre nivå. Men kriget i Iran har skapat ny osäkerhet och nya utmaningar.
Hur mår den generelle konsumenten i Sverige för stunden?
– Ser man till läget nu har hushållen haft det ganska tufft. Hög inflation och stigande räntor har urholkat köpkraften. Många har behövt dra ner på konsumtionen. Samtidigt börjar läget bli något bättre. Inflation har gått ner och räntorna har stabiliserats, vilket gör att det ser bättre ut. Men hushållen fortsätter att vara försiktiga och kanske än mer med tanke på situationen i Mellanöstern. Det märks särskilt vid större kapitalinköp och på bostadsmarknaden där hushållen fortfarande håller igen.
Svenskens ekonomiska mående handlar mycket om inkomster, räntor och inflation sett ur ett kortare perspektiv.
– Har man en stabil lön och jobb känner man sig tryggare. Samtidigt påverkar räntor hushållen direkt. Särskilt i ett land som Sverige där många har bolån med rörliga räntor. När inflationen är hög blir allt dyrare, vilket snabbt urholkar köpkraften. På lite längre sikt handlar det mer om förväntningar. Om man är orolig för framtiden, till exempel för jobbet eller ekonomin i stort, så håller man ofta igen på konsumtionen även om man egentligen har råd.
Just bostadsmarknaden är en av de viktigaste beståndsdelarna inom svensk ekonomi. Ur ett konjunkturellt perspektiv påverkar den tillväxten omedelbart genom byggande och investeringar.
– När det byggs mycket bostäder bidrar det till högre aktivitet i ekonomin. När byggandet faller bromsar det tillväxten ganska tydligt. Den är också central för hushållen. Bostaden är ofta den största tillgången man har, så förändringar i bostadspriser påverkar både känslan av trygghet och viljan att konsumera. Ur ett strukturellt perspektiv handlar det om att det behöver finnas tillräckligt med bostäder för att produktiva delar av landet ska kunna fortsätta växa. Arbetsmarknaden fungerar bättre när människor kan flytta dit jobben finns och företag kan växa där förutsättningarna är som bäst.
Vilken är din syn på bostadsmarknadens utveckling i närtid?
– I början av mars var vår prognos att vi skulle se en återhämtning på bostadsmarknaden under året. Lägre räntor, högre löner, lägre skatter och justerade bolåneregler väntades ge en tydlig skjuts till bostadspriserna. Men osäkerheten på grund av kriget är stor. Inflationen har börjat stiga igen. Det kan tvinga Riksbanken att hålla en stramare linje eller till och med höja räntan. Det skulle i så fall få tydliga negativa konsekvenser för bostadsmarknaden och bromsa återhämtningen.
Potential för bättre tider
Alexandra Stråberg är försiktigt optimistiskt inställd till den svenska ekonomins utveckling under resterande del av 2026.
– På kort sikt finns det goda skäl att tro på en återhämtning. Sverige har drabbats hårt av hög inflation och höga räntor. Det har pressat både hushåll och ekonomi. När inflationen nu har gått ner och räntorna stabiliseras väntar vi oss en återhämtning framöver som dessvärre dämpats något eftersom kriget i Mellanöstern fortfarande pågår med alla dess konsekvenser. På lite längre sikt ser förutsättningarna bra ut. Sverige har en hög kompetensnivå och stark innovationsförmåga och ligger långt fram inom teknik och omställning. Det skapar goda möjligheter för tillväxt. Samtidigt har vi stabila institutioner och ett välfungerande finansiellt system. Det ger trygghet även i mer osäkra tider.
Det innebär dock inte att det inte saknas oroande, mörka moln på himlen.
– Matchningen på arbetsmarknaden och en relativt hög strukturell arbetslöshet är kanske den viktigaste utmaningen just nu i Sverige. Men globalt är situationen i Mellanöstern det som dominerar.
Alexandra Stråberg slår också ett slag för den svenska sparkulturen. Hon är tydlig med att den som ses en form av föredöme och studeras av många andra länder.
– Vi sparar mycket, inte minst på börsen, både i Sverige och internationellt. Sparandet är ofta långsiktigt. Det gör att avkastningen kan bli högre över tid. Samtidigt sparar många också till en buffert och till pensionen. Trots att vi har relativt starka trygghetssystem finns det en tydlig vilja att ta eget ansvar för sin ekonomi. Det finns dessutom gott om information och stöd, från myndigheter och finansiella institut till olika talespersoner och finansiella influencers. Det gör det lättare för fler att komma igång. Samtidigt finns det i dag så många aktörer att det också kräver att man är lite mer försiktig och källkritisk.
Hur betydelsefull är utvecklingen inom svensk ekonomi för Stockholmsbörsen?
– Svensk ekonomi är viktig för Stockholmsbörsen, men sambandet är inte helt rakt. Många av de stora bolagen på börsen är globala, så deras utveckling styrs mer av den internationella ekonomin än av vad som händer i Sverige. För de här bolagen är ofta utvecklingen av kronan och den globala ekonomin det allra viktigaste. Samtidigt spelar svensk ekonomi ändå roll. Särskilt för mer inhemskt orienterade bolag och för sentimentet bland investerare. Ett tydligt exempel är bankerna där vinsterna i hög grad styrs av situationen på hemmaplan, betonar Alexandra Stråberg.
