Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 2 2026
Bli medlem i Unga Aktiesparare här
I flera års tid har de tidigare så framgångsrika småbolagen utklassats av de större motsvarigheterna på Stockholmsbörsen. Är det läge för ett trendbrott? Flera faktorer talar för det, enligt Carl-Henrik Söderberg. “Det känns som om det kan vara dags för en vändning”, säger Nordnets sparekonom.
Flera undersökningar visar att småbolag som grupp utvecklats klart bättre än bolagen av en större storlek på Stockholmsbörsen sett ur ett längre perspektiv.
Frågan är dock om det nu är läge att ifrågasätta det sambandet på allvar.
Sett över de senaste fem åren är Stockholmsbörsens Small Cap Index ned omkring 2 procent. Samtidigt har storbolagsindex OMXS30 stigit 40 procent under samma period.
– Det går att lyfta fram ett antal saker som rent generellt skiljer små- och stora bolag på börsen åt. Småbolag har allt som oftast lägre vinstmarginaler, högre skuldsättning och en sämre diversifiering. Det innebär att de har färre kunder och/eller står på färre verksamhetsben. Riskprofilen är annorlunda och ofta till det sämre i svårare tider, säger Carl-Henrik Söderberg, sparekonom på Nordnet.
Ovan nämnda egenskaper ihop med faktorer som högre inflation, stigande räntor, svagare vinstutveckling och betydande utflöden från småbolagsfonder är de viktigaste anledningarna till småbolagens svaga utveckling i sin helhet sedan allra främst början av 2022.
– Bolagen är inte sällan mindre och har en form av mer domestik exponering. De är alltså mer beroende av konjunkturen i Sverige och i Norden än vad de större bolagen är som har sina verksamheter spridda på flera världsdelar. Dessutom har de svårare att försvara sina marginaler när kostnaderna ökar.
De förändrade förutsättningarna i omvärlden har lett fram till att småbolagen gjort en väldigt stor resa sett ur ett multipelperspektiv. En rejäl värderingspremie kontra storbolagen har bytts ut till en rabatt.
– Det hänger i mångt och mycket ihop med ränteutvecklingen. När räntorna började stiga från dessutom väldigt låga nivåer pressades småbolagen, som ofta har en högre skuldsättning, mer beroende av extern finansiering. Dessutom är man som investerare inte lika pigg på att betala för kassaflöden långt fram i tiden. Det har inneburit en tydlig omvärdering. Nu återstår det att se om den är tillräckligt stor och om sektorn har börjat bottna, understryker Carl-Henrik Söderberg.
Innan vi förkovrar oss i framtidsutsikter behöver vi dock reda ut vad ett småbolag faktiskt är för någonting. I alla fall ett sådant som är hemmahörande på Stockholmsbörsen. Det är inte så lätt att definiera som det kan låta när man hör begreppet “småbolag”.
För att klassas som ett småbolag på Stockholmsbörsens Small Cap Index ska bolaget ha ett marknadsvärde på omkring 1,5 miljarder kronor. Investmentbolaget Svolder, som är känt för sina investeringar i mindre bolag, har ett börsvärde på omkring 20 miljarder kronor som riktmärke för sina innehav. Men i småbolagsfonder, inte minst i aktivt förvaltade, hittas inte sällan bolag i 100-miljardersklassen. Axfood, Trelleborg och Getinge är några klassiska exempel.
– Det är viktigt att komma ihåg det som privatinvesterare. Bolag som ryms inom Carnegies småbolagsindex kan klassas som just småbolag. Även om de är väldigt stora. Det är inte samma sak att investera i bolag med börsvärden på runt 100 miljarder kronor som i bolag som bara har ett par miljarder kronor i börsvärden, säger Carl-Henrik Söderberg.
Det finns även så kallade “micro cap-bolag”. Ett bolag av den storleken beskrivs som ett sådant som har ett börsvärde på under 0,1 procent av det totala marknadsvärdet för samtliga noterade aktier på Stockholmsbörsen och är alltså ännu mindre.
Ljusare framtid
Carl-Henrik Söderberg ser potential för att småbolagens ökenvandring snart kan ha nått sitt slut. Under turbulensen på börsen kopplad till den militära konflikten i Iran och runt Mellanöstern under mars och april har småbolagen stått emot relativt bra.
– Det går också att se att de stora utflödena ur småbolagsfonder nu börjat stanna av. Förhoppningsvis kommer även ränteuppgångarna som gått att se i samband med oron att stanna av och börja gå i en trend nedåt. Tillsammans med en bättre konjunktur och piggare hushåll kan det göra att småbolagen kan få ett visst momentum framöver.
Sparekonomen slänger däremot samtidigt in en brasklapp i att en tilltagande konflikt i Mellanöstern med högre oljepris med stigande inflation och högre räntor som följd skulle kunna innebära nytt grus i småbolagsmaskineriet.
Carl-Henrik Söderberg anser att det är klokt att leta efter mindre bolag där det går att se en mer stabil balansräkning, en lönsam affärsmodell och där värderingarna inte är de allra högsta.
– Bara där hittar man en rätt bra grund. Det finns ingen anledning att ta alldeles för onödiga risker när det kommer till hur beroende bolagen är av extern finansiering. Sedan går det så klart att botanisera och leta efter olika typer av exponering. Det kan handla om teknik-, konsument- eller fastighetsbolag. Grundpelarna bör ändå finnas där. Om ett bolag har svajiga finanser ökar risken för kapitalbehov och det är lätt att fastna i en jobbig spiral som investerare när aktierna faller tungt under tuffare tider.
Att allokera 15–20 procent av sitt kapital i kvalitativa småbolag kan vara en sund idé.
– Sedan är det så klart viktigt att sprida riskerna och skaffa sig en diversifiering. 10–15 olika aktier med fokus på olika sektorer är ett alternativ.
Kan småbolagsfonder fungera bra som placeringsform annars?
– Det är absolut bra alternativ. Det finns många skickliga förvaltare som kan hjälpa till att hitta de bästa mindre bolagen och även ta hand om och justera risken. Det är absolut högre avgifter än i indexfonder, men det kan vara värt att betala för den aktiva förvaltningen. Det kan finnas en större fördel av det än när det kommer till större, mer genomlysta bolag. Men förvaltningen ska givetvis leva upp till det som den utlovar och addera mervärde.
Carl-Henrik Söderberg framhåller att det, i alla fall teoretiskt, är klart lättare för småbolag att växa mer än storbolag eftersom de kommer från en mindre grund. Det är enklare att gå från 100 miljoner kronor till 1 miljard kronor än vad det är att gå från 1 miljard till 10 miljarder kronor.
– Det är också värt att ha med sig att förväntningarna på småbolagens vinsttillväxt generellt är högre än den som finns på storbolagen. Det är oftast de mindre bolagen som gör marknaden mest besviken. Under 2026 räknar man till exempel med att vinsterna ska upp med 25 procent. Det är väldigt högt.
Carl-Henrik Söderberg tror dock inte att det är hela världen om småbolag som grupp inte når exakt den siffran. Lägre värderingar, minskade utflöden och en mer fördelaktig spelplan av makrokaraktär talar för att året ska kunna bli lyckat för småbolagen som helhet.
– De kommer kanske inte att utklassa de stora bolagen igen. Vi har ingen nollräntemiljö och inte en liknande hysteri som gick att se under 2020 och 2021. Jag ser heller inte någon sådan igen i närtid. Men underprestationen relativt de stora bolagen kan nog vara över.
