Bli medlem i Unga Aktiesparare här
Socialpsykologin har stor påverkan på hur investerare agerar. Om du klarar av att stå emot det tryck som kan uppstå i den kollektiva gruppen vid såväl upp- som nedgångar har du stora möjligheter att bli extra framgångsrik på börsen, skriver Robert Blomfjord.
Vad skulle du göra om du befinner dig på ett skepp som hamnar i en storm? Skulle du följa kaptenens instruktioner lugnt och sansat? Skulle du kasta dig in i första bästa livbåt? Kanske ligga kvar i hytten i väntan på att kusträddningen kommer? Alla tre alternativen är rimliga, men sannolikt hade du gjort som alla andra på båten.
Liknelsen går också att applicera på börsen. I perioder av nedgångar kommer vi sannolikt att göra som de flesta andra, vilket skapar ännu större röda siffror. Men vad beror det på, egentligen?
När alla springer samtidigt
Inom socialpsykologin kollar vi på hur gruppens beteende påverkar individen. Ofta kan man se att vi som enskilda småsparare blir påverkade av hur alla andra gör under samma omständigheter. Skulle börsen rasa 5 procent en dag och alla skrike ’’sälj’’, ja, då är sannolikheten mycket större att vi paniksäljer än om börsen stänger 0,5 procent ned, vilket är betydligt mindre dramatiskt.
När vi gör som den stora gruppen gör, trots att det inte ingår i vår plan, kallas det informativ konformitet eller flockbeteende. Bakgrunden är evolutionär: människor är sociala varelser som behöver en grupp. I dag är det för att må bra. Rent historiskt har det handlat om att överleva dagen. I dagens moderna samhälle klarar vi oss så klart oavsett, men överlevnadsmekanismen finns fortfarande med.
Forskaren Robert Cialdini fångar detta i begreppet socialt bevis. I osäkra situationer tolkar vi andras beteende som korrekt information om vad vi själva bör göra. Om alla springer ur byggnaden måste det ju finnas en bra anledning till det, även om jag inte vet vad anledningen är. Har jag inte hört brandlarmet?
Robert Cialdinis forskning är i allra högsta grad applicerbar på börsen eftersom den beskriver gruppens inflytande på individen under osäkra situationer. Givet börsens framåtblickande natur är osäkerheten ständigt närvarande eftersom ingen kan förutspå framtiden. Stora säljvolymer med kraftiga nedgångar som följd är alltså gruppen som säljer av. Sannolikt tänker du då ’’det brinner’’ – varpå det är smart att följa deras exempel.
Det här är FOMO
Fear Of Missing Out beskriver den känslomässiga drivkraften bakom flockbeteende. Alla köper av rädsla för att inte missa uppgången, såsom i början av 2021. FOMO som begrepp populariserades runt 2010 men har, som det mesta, psykologiska rötter. Leon Festinger pekade redan 1954 på att vi har ett behov av att utvärdera våra egna förmågor och åsikter och att det görs genom att jämföra oss med andra.
FOMO är alltså i grund och botten en social jämförelse av att se att andra har något som jag själv inte har. Det här leder till vad som kallas relativ deprivation. Det går ut på att inte uppfatta en förlust enbart i absoluta termer, utan också jämfört med gruppen. Föreställ dig att din portfölj ökar 1 procent samtidigt som index stiger 3 procent. Hur känns det? Föreställ dig nu att din portfölj backar 1 procent medan index sjunker 3 procent. Den senare jämförelsen känns ganska mycket bättre, eller hur?
FOMO triggas av gruppen och börsens generella synlighet. På sociala medier likt X ökar antalet delningar av grafer när tiderna är goda jämfört med röda perioder. Man ser folk jubla åt vinsterna. Men folk tenderar att inte vara lika generösa med att dela de negativa grafutvecklingarna. FOMO sitter ofta ihop med någon form av tidspress.
’’Den här aktien ska till månen’’ antyder att det snart är försent att köpa in sig. Det är något som skapar vad som kallas urgency bias. Det innebär att förhastade beslut tas för att slippa ångesten som det potentiella utanförskapet leder till, snarare än ta ett genomtänkt beslut om aktien eller trenden i sig.
FOMO är alltså inte ytligt eller girigt utan snarare ett psykologiskt uttryck för sociala tillhörighetsbehov och jämförelser som leder till en självförstärkande loop av köpbeteenden.
Sitt lugn i båten
När du märker av de här tendenserna på marknaden är det ett tecken på att dra öronen åt sig. Kom ihåg att Stockholmsbörsens breda index avkastat cirka 8 procent per år i genomsnitt under en väldigt lång period. Har börsen stigit 20 procent under ett enskilt år är det ingen garanti för att det fortsätter så.
Ombalansering
Sätt upp fördelningsregler som att ha max 20 procent av portföljen inriktad mot en viss sektor. Växer den över 20 procent under ett år är det sunt att sälja av tills du har en rimlig exponering igen. Det förhindrar att en inriktning växer orimligt stort och motverkar FOMO.
Skriv upp tydliga regler
Genom att skriva ned ett par grundpelare hjälper det dig att behålla lugnet i både upp- och nedgångar eftersom du flyttar beslutet från magkänslan till ett förutbestämt ramverk. Är det social press som gör att du känner ett behov av att agera? Gå tillbaka till dina egna regler och stäm av med dem först.
Börsen är inte irrationell – men vi som handlar på den är. Nästa gång du känner impulsen att köpa för att alla andra gör det eller att sälja för att marknaden gapar åt dig ska du stanna upp en sekund och fundera: är det din plan som talar – eller är det flocken?
