Bli medlem i Unga Aktiesparare här
Denna artikel framgår ursprungligen ur Stock Magazine nummer 1 2026
Sveriges aktie- och sparkultur får andra europeiska länder att bli gröna av avund. Det fick jag själv nyss erfara från första parkett, skriver David Ingnäs.
”Blott Sverige svenska krusbär har” lyder en känd rad från den svenska 1800-talsskalden Carl Jonas Love Almqvist.
Strofen har hyllats för att på det elegantaste sättet lyckats fånga både kärleken till fosterlandet och vad som gör Sverige unikt i en och samma mening.
Det intressanta är att Almqvist själv levde i landsflykt de sista 15 åren av sitt liv. Dikten ska ha hittats först efter hans död.
Kanske krävs det ibland att vi får ett rejält utifrånperspektiv för att vi verkligen ska få ögonen på och uppskatta det vi har här på hemmaplan?
Själv fick jag en sådan upplevelse kring vår unika svenska börskultur för ett par månader sedan.
I mitt fall behövdes det dock ingen långvarig landsflykt. Det räckte med en tvådagarskonferens i Edinburgh där den skotska kapitalfirman Baillie Gifford hade samlat ekonomijournalister från hela Europa.
Fick andra att häpna
I pauserna mellan intressanta föredrag om utvecklingen på världens börser, investeringstrender och hur man hittar långsiktiga vinnare skvallrades det så klart oss journalister emellan.
När jag i en bisats mellan två tuggor småkaka råkade nämna att i Sverige är börssparande en folksport, nio av tio svenskar äger en fond och över fyra miljoner personer har ett så kallat ISK-konto stod dansken, finnen och norsken som en fågelholk.
För att inte tala om tysken, fransosen och italienarna.
Den aktiva börskultur som finns här i Sverige är något de bara kan drömma om.
Observationen är inte bara en anekdot från ett skotskt konferensrum utan slås också fast i den rapport som Björn Hagströmer, professor i finansiell ekonomi på Stockholm Universitet, nyligen publicerade om den svenska aktiemarknaden för SNS.
– I Sverige tänker man att när man sparar pengar för framtiden så är utgångsläget att man lägger det i fonder eller aktier. Så ser det inte ut i övriga Europa, där lägger man mer på sparkonton och i räntefonder, berättade han när jag intervjuade honom för min dagliga arbetsplats Dagens PS.
Totalt över 110 000 miljarder kronor beräknas ligga undanstoppade på sparkonton och i madrasser runt om i Europa. Ett ställe där de varken gör nytta för individen eller samhället.
Inte konstigt då att EU-kommissionären Maria Luís Albuquerque, tidigare finansminister i Portugal, nu vill kopiera den svenska aktiekulturen inklusive vår ISK-modell till hela kontinenten.
– Alla småsparare i Europa bör ha möjlighet att investera på kapitalmarknaderna, men det kommer bara att fungera om det åtföljs av lämpliga skatteincitament, som ni har gjort här, sa hon till Di när hon besökte Sverige förra våren.
Att svenskarna ”lånar ut” sina sparpengar till företagen på börsen ger inte bara svenska hushåll en ökad förmögenhet på sikt. Det gör också den svenska finansmarknaden unikt attraktiv ur ett internationellt perspektiv.
Ingen annan marknad i Europa hade så många nya börsnoteringar som Stockholmsbörsen hade i fjol.
Sverige lockade 53 procent av alla större europeiska börsnoteringar 2025 sett till transaktionsmarknadsvärde, totalt 6,7 miljarder amerikanska dollar. Det är med andra ord ren utklassning.
Huvudbry för USA – inte för Sverige
Det finns egentligen bara ett land i världen som kan mäta sig med oss svenskar när det gäller börssparande: USA.
Men amerikanerna har anledning att oroa sig.
Statistik visar att de senaste decennierna har antalet noterade bolag på USA-börserna halverats. Nystartade bolag tycker helt enkelt inte börsen är lika attraktiv som tidigare.
Och för de bolag som väl noterar sig har snittåldern ökat från 6 till 14 år. Trenden kallas för ”private for longer” och innebär att småsparare tyvärr missar allt mer av de första spännande åren av en akties tillväxtresa eftersom den sker utanför börslistan.
I Sverige syns dock inga sådana tendenser alls – tvärtom har vi som sagt en starkare noteringsflod än någonsin. Tacka oss småsparare för det.
