Bli medlem i Unga Aktiesparare här
Du kanske köper och säljer på impuls, och får panik då börsen rasar. Eller har svårt för att motstå den där aktien alla pratar om på sociala medier? Exemplen är säkert lätta att känna igen sig i. Däremot har du kanske svårare för att sätta fingret på varför du känner och gör som du gör, skriver Mio Lind.
Till att börja med: du är mänsklig, ingen kalkylerande maskin som varje gång vet exakt vilket beslut du ska ta för att allt ska bli så bra som möjligt. I livet i stort, och absolut då du handlar på börsen. Problemet med den till skillnad från andra mer vardagliga beslut är komplexiteten. Och ibland stormar havet där extra mycket och då är det ännu svårare att hålla kursen.
Marknaden har ett informationsöverflöd som är omöjligt att överblicka och med termer som du kanske inte har tid, ork eller lust att sätta dig in i.
Sedan är det där med att den ena säger en sak, den andra någonting annat. En influencer på området, med många följare, kan vara lockande att ta rygg på eftersom rädslan för att missa en möjlighet finns där i bakhuvudet.
Hjärnan kan spela dig ett spratt. Som ung och relativt oerfaren är risken för det i regel större.
Psykologiska förklaringar till skeenden på börsen har historiskt inte varit så eftertraktat som förklaringsmodeller till varför den plötsligt kan rasa med tvåsiffriga procenttal för att bara några veckor eller månader senare reparera sig, för att ta ett exempel från det här året. Det har avfärdats som ”brus”.
Upprepande mönster
Intresset för psykologin som förklaring till flera av dessa reaktioner har samtidigt vuxit. För vad som allt mer gått att se är att vissa mekanismer i hur du gör på börsen eller hur marknaden själv beter sig ändå har en viss systematik i sig, dessa (rejäla) hack i kurvorna till trots. Det vill säga att även om du i efterhand kan uppleva dig eller marknaden som irrationell kan du genom att analysera dig själv eller den se att det antagligen finns en del mönster som är återkommande.
En förenklad modell av hur du fungerar som individ är att dina tankar, känslor och beteenden ömsesidigt påverkar varandra. Vad du känner eller instinktivt tänker kommer sedan att påverka hur du beter dig. Och vice versa. När du står inför ett beslut att köpa en viss aktie kommer du beroende på hur din personliga hållning till exempelvis risk eller osäkerhet att påverkas av dessa underliggande faktorer.
För att förklara det mer konkret kan vi kalla en aktie vid det fiktiva men för exemplet antagligen rättvisande namnet ”Hype”. Alla snackar om den; du matas i sociala medier med intrycket om att det den har att erbjuda är en juvel inom sin bransch – alldeles nyskapande.
Kursen har stigit bra länge och även den här handelsdagen är färgen grön då du tittar på siffrorna. Du tänker ”jag måste också in!”. Två dagar senare rasar den utan att någon nyhet kommit ut som borde kunna förklara den rörelsen. Hur som helst är 15 procent av de pengar du lade in borta. Du börjar känna oro och tvivel. Du säljer på impuls. Fyra dagar senare är den tillbaka över ditt inköpspris, återigen utan att någon betydande nyhet sipprat ut. Du grämer dig.
Skilj på känslor och siffror
Exemplet ovan gäller inte bara för enskilda aktier. Det gäller för börsen i stort och den är lika applicerbar på tumultet i år då tullkaoset sänkte börsen tvåsiffrigt för att sedan reparera sig fullständigt. En rationell analys av omständigheterna är omöjlig att göra för en lekman, lika lite som i exemplet med ”Hype”.
Att sälja i panik efter en nedgång eller att köpa något bara för att alla andra gör det beror ofta mer på känslor än siffror. Vad det samtidigt inte utesluter är att följa goda ekonomiska råd. Dessa finns det gott om: att automatisera sitt sparande och att vara långsiktig är två av dem.
Dessa kan du antagligen lyckas följa mer genom att göra en mer verklighetsnära analys om dig själv och marknaden genom att räkna in psykologin i den. Stanna upp i känslan, hitta en strategi som leder till färre impulsiva köp eller sälj och minska därigenom skillnaden mellan logik och känsla.
Ställ dig också en mer fördjupad fråga om ”Hype” – drömmer du om det där klippet? Hur lång är din investeringshorisont?
En större medvetenhet om sådant gör att du ytterligare kan stanna upp i känslan och väga den mot logiken. Du börjar att se återkommande mönster och kan sedan ta beslut som förhoppningsvis är långsiktigt mer hållbara. Och mindre frustrerande. För en bättre finansiell hälsa.
Mio Lind är utbildad ekonom såväl som legitimerad psykolog. Han bedriver egen verksamhet inom finansiell psykologi.
