Vad är reporänta?

Du kanske har hört talas om att det snart är dags för reporäntan att höjas. Eller att räntan är så otroligt låg nuförtiden. Vad betyder egentligen detta? Vad är reporäntan och vad har den för påverkan på den svenska marknaden?

Penningpolitik

Riksbanken är Sveriges enda centralbank och har två stora ansvarsområden: finansiell stabilitet och penningpolitik. Penningpolitiken handlar kort och gott om att pengar ska behålla sitt värde. För att Sveriges valuta ska kunna behålla sitt värde har Riksbanken i uppgift att se till så inflationen håller sig runt 2%. Det innebär att konsumentpriser årligen ökar med 2%. Detta gör Riksbanken genom reporäntan, eller styrräntan som den också kallas.

Reporäntan

På Riksbankens hemsida står det att “Reporäntan är den ränta som bankerna kan låna eller placera till i Riksbanken på sju dagar.” Men vad innebär det?

Man skulle kunna säga att reporäntan består av två delar: in- och utlåningsränta. Inlåningsräntan ligger vanligtvis på 0,75 procentenheter under reporäntan och är den ränta bankerna får när de sätter in pengar på Riksbanken (ungefär som när du sparar på ett bankkonto med ränta). Utlåningsräntan är 0,75 procentenheter över reporäntan och är den ränta banker får betala när de lånar pengar av Riksbanken.

Just nu ligger reporäntan på -0,5% vilket är historiskt lågt och har varit det sedan 2015. Detta ger en utlåningsränta på 0,25% vilket också är lågt. Detta påverkar i sin tur bankerna, som lånar av Riksbanken, då de inte behöver ha så höga räntor på sina lån till dig. Du kanske ska låna pengar till en lägenhet eller villa. Hänger du med?

Vice versa skulle alltså en hög reporänta innebära höga räntor på till exempel bostadslån då det kostar mer för bankerna att låna av Riksbanken.

Summan av kardemumman

Fredrik Carlgren på ekonomifakta.se skriver att en höjd reporänta dämpar konsumtion och belåning, i och med att det blir dyrare att både låna och ha rörliga lån, då får hushållen lite mindre pengar i fickan. Detta kan därmed enligt Carlgren kyla av en högkonjunktur och bidra till en liten förlängning av den. Om du sitter på ett bolån med rörlig ränta kan du alltså stå inför en aning dyrare månadsutgift för boendet inom det kommande året om reporäntan höjs, skriver Johanna Kull, sparekonom på Avanza i artikeln Räntan ska upp – så klarar du dig.

Nu pratas det ju nämligen både om att reporäntan kommer höjas och att Sverige är på väg in i lågkonjunktur. Och vad är oddsen att det är ett sammanträffande? Frågan är alltså om Stefan Ingves, Riksbankschefen, kan hålla igång högkonjunkturen lite till. Vad tror du?