Makroanalys Maj

Varje månad ger Harald Wigerstedt från UA Umeå oss en makroanalys på föregående månad.

Maj

Wal Street har lyft över 35 procent sedan botten i Mars. Sedan dess har S&P 500 upplevt sitt kraftigaste 50-dagars rally i historien och nått övervärderade nivåer igen. Under denna period har coronaviruset härjat vilt i USA, 40 miljoner amerikaner har blivit arbetslösa och antalet konkurser har ökat kraftigt. Som grädden på moset ökade även spänningen mellan Kina och USA samtidigt som USA nu står i lågor med de nya demonstrationerna. Det är svårt att tro att den nuvarande värderingen på marknaden speglar den makroekonomiska statistiken och framtida förutsättningarna.

 

Vi har ett otroligt momentum på börsen just nu men ingen trygg uppgång. Utvärderar vi börsen från ett tekniskt perspektiv så kan vi dra slutsatsen att det är ett girigt beteende som präglar marknaden. Faktorer som TINA och FOMO verkar som huvudsakliga faktorn till den positiva trenden med stöd från en mycket expansiv penningpolitik. När tunga index börjar ”gapa” upp med en stark trend i ryggen, kan optimismen vara lite väl hög och en måttlig om inte stark sättning kan tänkas vänta runt hörnet. För att bevara den positiva trenden över en längre tid tror jag att marknaden behöver backa lite och sedan stiga med lugn takt, inte i närheten av vad vi sett på senaste tiden. En flackare trend med lägre volatilitet skänker lugn och säkerhet, det är vad vi behöver för att undgå ytterligare ett ras. Med det sagt tror jag att vi kommer återse bottennivåerna från mars på den finansiella marknaden.

 

Centralbanker världen över lärde sig av finanskrisen 2008 och har agerat snabbt och kraftigt under krisen. Fed som hade lite mer spelrum har nu en reporänta på noll samtidigt som dom har satt hög fart på sedelpressen genom utökade tillgångsköpsprogram.  Även mer kontroversiella lösningar som att tillåta köp av företagsobligationer och anta Yield Curve Control (YCC) har implementerats. YCC används för att bättre kontrollera hela den amerikanska räntekurvan och anses behövas när upplåningsbehovet från den amerikanska staten ökar kraftigt. Dollarn är en bristvara och Fed har sett till att skapa likviditetslinor till resterande Centralbanker för att tillgodose efterfrågan. Vi börjar nu se resultatet på valutamarknaden när kronan tar tillbaka mark mot dollarn. Även euron borde stärkas mot dollarn när den rådande dollarbristen ger vika. Kronan har bettet sig som väntat och försvagades under tumulten, förmodligen för att vi är ett exportberoende land och har en mindre likvid valuta jämfört med dom tunga valutorna. Men som sagt så tar kronan ikapp just nu och gör det ännu svårare för Riksbanken att nå inflationsmålet.

 

Hälsningar
Harald Wigerstedt
UA Umeå