Finanskriser är ett återkommande fenomen på börsen som skrämmer många av oss investerare. En del så mycket att de istället väljer att spara sina pengar på ett vanligt sparkonto för att undvika risken. Behöver vi vara oroliga och vad är tecknen på att en kris är nära? Vad ska vi göra för att undvika att bli drabbade?
Vad är en finanskris?
En finanskris är en plötslig kollaps i den finansiella marknaden. Ofta inleds krisen med ett börsras till följd av att en bubbla spricker eller felaktiga spekulationer. Förlusterna som en finanskris innebär leder ofta till en hög arbetslöshet och ekonomisk osäkerhet i landet och de privata hushållen, vi får en djup lågkonjunktur (läs mer om konjunturer här). Osäkerheten som medföljer kan leda till en bankkris, då folk börjar tvivla på finansmarknaden tar de ut sina besparingar från bankerna och bankerna går i konkurs. Vilket i sin tur gör krisen ännu större.
Tyvärr är finanskriser något oundvikligt om vi vill ha ett ekonomiskt system som accepterar att samhället tar risker och spekulerar. Om ingen hade tagit några risker hade vi inte skapat några spekulationsbubblor som spricker.
Vad utlöser en finanskris?
En vanlig uppfattning och åsikt är att finanskriser beror på människors girighet vilket är en allt för enkel tolkning. Mycket handlar om psykologi och mänsligt beteende. Ett exempel är den senaste finanskrisen 2008 som utvecklades ur en övervärderad bolånemarknad. Marknadens förväntningar på bostadspriserna var orimligt höga vilket innebar att folk fick lån med en övervärderad bostad som säkerhet. När spekulationerna sedan blev motbevisade kraschade marknaden, bostadspriserna rasade och folk hade inte längre råd att betala sina lån.
Många finanskriser har inträffat efter att vi haft låga realräntor under en längre period eftersom det då blir billigare för företag och privatpersoner att låna är det många som skuldsätter sig mer än vad de klarar av. När räntorna sedan går upp har de då inte råd att betala sina räntor på lånen och konkurs blir ett faktum. Detta är en av anledningarna till att många blir oroliga nu när vi haft minusräntor för första gången i historien under en längre period. Det är ett outforskat område och ingen vet egentligen vad effekterna kommer att bli.
Hur påverkar finanskriser börsen?
Jag tror att vi alla är medvetna om den stora negativa effekten av en finanskris på börsen och rädslan för denna nedgång gör att många inte vågar ta steget in på börsen. Tyvärr är sanningen att bubblor och krascher är ett historiskt återkommande fenomen på den finansiella marknaden som beror på den mänskliga naturen. Det är väldigt svårt att förutse när en bubbla har uppstått och när den spricker och därför är det väldigt svårt att undvika risken. Om du väljer att placera dina pengar på börsen är tyvärr en finanskris något du med största sannolikhet kommer att få uppleva. För att minska denna risken är det därför viktigt att man planerar att ha pengarna på börsen under en längre tid. Om en finanskris inträffar behöver du ha tid att vänta ut den och vara med på uppgången som kommer därefter. Problemet uppstår om du mitt i en finanskris blir tvungen att sälja ditt innehav då du i så fall gör en stor förlust. Börsens psykologi har en viktig roll i hur man hanterar finanskriser som investerare. För tips om hur du minskar riskerna lyssna gärna på Philip och Nicklas PrataPengar avsnitt där de pratar om unga aktiesparanas 5 gyllene regler.
Hur motverkar vi finanskriser?
Penning- och finanspolitik är två olika tillvägagångssätt att stimulera ekonomin. Penningpolitiken styrs av Riksbanken genom att bland sätta räntenivåer och låna ut pengar till samhället för att öka den ekonomiska aktiviteten. Finanspolitiken styrs av regeringen genom att sätta skattenivåer, avgifter och t.ex. ta pengar från statskassan för att investera i offentlig sektor, vilket i sin tur skapar jobb m.m. och ökar den ekonomiska aktiviteten. Detta är en väldigt kort beskrivning av Sveriges stabiliseringspolitik men genom dessa medel kan både regeringen och Riksbanken arbeta för att motverka en möjlig finanskris genom att stimulera marknaden. Detta gör man genom att försöka minska djupet på konjunktursvängningarna. I en högkonjunktur använder man kontraktiv finans- och penningpolitik för att dämpa ekonomin, riksbanken höjer räntorna och regeringen stramar åt budgeten. Detta för att minska risken för uppbyggnaden av en potentiell bubbla. I en lågkonjunktur använder man en expansiv finans och penningpolitik för att istället öka den ekonomiska aktiviteten, riksbanken höjer räntorna och regeringen ökar sina utgifter/investeringar. Den expansiva politiken används snarare för att motverka de djupa effekterna av en finanskris än att motverka uppkomsten av den.
Som jag nämnde tidigare är bankkris en möjlig effekt av en finanskris. När risken ökar att bankerna går i konkurs tar folk ut sina pengar i rädsla att förlora dem vilket i sin tur förvärrar krisen och gör bankkonkurserna till ett faktum. För att undvika detta finns insättningsgarantin. Den omfattar de flesta bankerna idag och är en garanti att staten kommer att betala tillbaka dina pengar om banken skulle gå i konkurs. Det gäller för belopp upp till 950 tkr per bank. Detta innebär en säkerhet för oss kunder vilket gör att vi inte behöver stressa och ta ut våra pengar vid en kris och risken för en bankkris minskar. Dock viktigt att vara medveten om att alla banker inte har insättningsgaranti. Var noga med att kolla detta innan du placerar dina sparpengar på ett konto.
Ta inte högre risker än du klarar av att förlora!
/Lina
