Hur du väljer rätt fonder

Det talas ofta om aktieanalys, men sällan om fondanalys. Detta har sina naturliga förklaringar, men för att inte trampa på minor vid fondfältet ska jag här förklara vad man bör tänka på när man väljer ut fonder.

Mödan värd
När man investerar i fonder behöver man inte vara lika påläst som när man ska investera i ett enskilt aktiebolag, vilket är en av fördelarna med fonder. Man får riskspridningen automatiskt och portföljen rattas av en heltidsarbetande förvaltare. Om man däremot lägger ned lite möda när man väljer ut sina fonder så kan skillnaden i avkastning bli stor på sikt.

Idag finns otroligt många alternativ vad gäller val av fonder. Har man bestämt sig för att investera i en svensk småbolagsfond så hittar man i den nischen många olika fonder med samma inriktning. Det kan initialt vara svårt att veta vilken man ska välja, och alla valmöjligheter kan skapa förvirring. Min intention är att i det här inlägget presentera olika faktorer att titta på vad gäller urval av fonder.

Vad saknas i ditt sparande?
Det första du behöver veta när du ska välja ut vilka fonder du vill investera i är vilka behov du har. Har du inget sparande sedan innan kan en billig indexfond vara att rekommendera. Om du däremot redan sparar brett i svenska stabila värdebolag så kan en svensk indexfond bli identisk med ditt befintliga sparande, det blir således en kaka på kaka-effekt. För att exemplifiera så har jag personligen ingen exponering mot varken småbolag eller tillväxtmarknader i min aktieportfölj, därför väljer jag att komplettera mitt aktiesparande med fonder som ger mig exponering mot de nischer där jag är underinvesterad och som jag tror kommer generera god avkastning. Att tillägga är att min tidshorisont är lång med detta sparandet, vilket möjliggör ett högre risktagande och större potentiell avkastning. En bra minneslapp att alltid ha i bakfickan när man ska investera är sambandet mellan risk, tid och avkastning.

Vart du hittar rätt information
Ponera att du kommit fram till att du vill ha en större småbolagsexponering i ditt sparande, då har du kommit tillräckligt långt så att du kan börja analysera småbolagsfonder mot varandra. Det du vill göra är att hitta så mycket information som möjligt om fonderna, precis som i en aktieanalys. Alla fonder har egna faktablad där fondens strategi, mål och riskprofil presenteras. Ofta kan dessa vara diffusa och endast abstrakt beskriva fondens strategi och mål, men de kan ändå vara fördelaktiga att läsa för att få en överblick. Om fonden jämför sig med ett särskilt index så framkommer oftast det i faktabladet, det kan även finnas en historisk jämförelse där man visar hur fonden presterat mot sitt jämförelseindex. Ta gärna en snabbtitt och kontrollera ifall det verkar vara ett relevant jämförelseindex. Ett varningstecken kan vara om en aktivt förvaltad fond med dyra avgifter årligen presterar snarlikt sitt index. Det kan vara en indikation om att förvaltningen är passivare än vad man tror man har betalat för, då kan det istället löna sig att investera i en billig indexfond.

I faktabladet hittar du även riskindikatorn. Denna visar på vilken risk fonden har och hur stora svängningar man som investerare kan förvänta sig. Denna mäts från en skala 1-7. Ett på skalan innebär att risken är låg, men så även den förväntade avkastningen. Tvärtom så indikerar en sjua på riskindikatorns skala att fonden förväntas svänga mycket, men även har potential till högre avkastning. Generellt sett kan man tänka att en kort räntefond har låg risk, och att en exempelvis tillväxtmarknadsfond har hög risk, och således möjlighet till högre avkastning.

På bland annat morningstar.se betygsätts fonderna efter hur de presterat. Det man mäter är den riskjusterade avkastningen, alltså avkastningen fonden genererat i förhållande till den risk man tagit. Betygsskalan man utgår ifrån är 1-5. Kom ihåg att en räntefond som årligen genererat 2% i avkastning kan ha toppbetyg, medan en aktiefond som årligen presterat 12% i avkastning kan ha ett lågt betyg. Du kan även jämföra fonders historiska avkastning. På exempelvis Avanza kan du enkelt selektera en fond och sedan välja vilka fonder du vill jämföra med, då ser man även hur dessa rör sig och vilka som presterat bäst både på kort, medel och lång sikt.

Om du ska placera dina pengar i en aktivt förvaltad fond så är det viktigt att försöka få en bild av förvaltaren – det handlar trots allt om att du ska ha förtroende till fondförvaltaren. Man kan med fördel botanisera efter intervjuer och artiklar på internet genom att söka på förvaltarens namn, många duktiga förvaltare har deltagit i intervjuer och i podcastavsnitt. Undersök även ifall det är samma förvaltare som förvaltat fonden hela tiden eller om man bytt, det är något man måste ha i åtanke om man ska jämföra en fonds historiska avkastning.

Fondavgiften – det enda vi vet på förhand
Fondavgifter är något som debatteras febrilt och skulle egentligen kräva ett eget inlägg. Även fast en fond presterat fantastiskt historiskt så vet vi aldrig om den kommer göra det i framtiden. Förutsättningarna kan förändras och omvärldsklimatet för fonden kan ändras radikalt. En sak vet vi dock redan på förhand – fondavgiften. Fondavgiften är en viktig faktor när man analyserar fonder. Du ska dock ha i åtanke att när du jämför fonder med varandra så är avgiften redan dragen. Fondavgiften är den avgift du som sparare får betala för att fonden ska kunna subventioneras vad gäller courtagekostnader, företagsbesök och förvaltarens lön. Fonder med en hög avgift börjar i underläge och måste prestera bättre än de billiga fonderna, däremot kan det vara värt att betala en högre avgift om man har förtroende för förvaltaren och tror att denne kommer överprestera index.

Det är totalavkastningen som räknas, och billiga fonder blir inte bättre per automatik bara för att de har låga eller inga förvaltningsavgifter. Däremot måste man ha i åtanke att små procentskillnader gör stor skillnad avkastningsmässigt på sikt. Dyra förvaltningsavgifter hämmar ränta på ränta-effekten, och det ställer högre krav på förvaltaren. Ponera att du sparar till din pension och din sparhorisont är 40 år. Med en förvaltningsavgift på 2,5% så slukas nästan halva avkastningen i förvaltningsavgifter, och detta får större effekt desto längre tidshorisonten är. Det är på lång sikt ränta på ränta-effekten verkligen visar sig, och dyra förvaltningsavgifter hämmar detta underverk. Med det sagt så vidhåller jag att det inte finns något rätt eller fel, men poängterar bestämt att det krävs mer av förvaltaren för att en dyr förvaltningsavgift ska kunna försvaras.

Viktigt med hemläxan i räntefonder
Vad gäller räntefonder så är dessa oftast mer komplexa än aktiefonder och kräver en mer gedigen hemläxa. Historiskt har man kunnat balansera sin portfölj mellan aktier och obligationer, man gjorde detta för att när aktierna gick ner så förväntade man sig istället att obligationerna skulle gå upp. Detta för att centralbankerna vid svag konjunktur oftast sänker styrräntorna, detta gynnar obligationsfonderna och man fick därav en hedge, alltså ett sorts skydd, med denna balans. I dagsläget är styrräntorna på många håll i världen låga, och riksbankerna kan inte sänka räntorna särskilt mycket vid en stor konjunkturnedgång och få effekt av detta (man ska däremot aldrig säga aldrig). Följaktligen riskerar vi att gå in i ett läge där både aktiemarknaden och obligationsmarknaden viker nedåt, och det som förut var en naturlig hedge kanske inte längre funkar.

Med redogörelsen ovan i beaktelse är det således viktigt att veta vad det är för sorts räntefond man äger ifall man inkluderar dessa i sitt sparande. Korta räntefonder anses i regel stabilare än långräntefonderna, eftersom att dessa investerar i räntepapper med i regel ett års löptid. Det finns däremot långa räntefonder som inte påverkas av räntan i samma grad som det vid första ögonkastet ser ut som de bör. Tittar vi exempelvis på Spiltan Högräntefond så noterar vi att flera innehav i fonden har ”FRN” i namnet, vilket står för ”Floating Rate Note”. Detta betyder att fonden placerar i värdepapper med rörlig ränta, och om styrräntorna skulle röra sig uppåt, så gör även dessa innehaven det. Sammanfattningsvis så kräver räntefonder ofta i högre grad än aktiefonder att du förstår vad du köper och vilka värdepapper dessa fonder placerar i, samt hur dessa påverkas av bland annat styrräntan.

Ready to go?
Innan du börjar analysera dina fonder bör du veta vilken sorts fond du söker som är en bra komponent i ditt sparande, vad gäller både diversifiering och tidshorisont. Jämför sedan olika fonder inom samma nisch, titta på den historiska avkastningen samt avgifterna. Viktigt att poängtera är att det är den totala avgiften du som sparare bryr dig om. Ta reda på vilka förvaltare som förvaltar dessa fonder, om man haft samma eller bytt. Titta gärna på betyget fonden fått från Morningstar vad gäller den riskjusterade avkastningen, där ett är lägst och fem är högst. Känns allt rätt? Starta ett månadssparande i fonden för att sprida ut köpen över tid. Detta kan du göra med autogiro så att månadssparandet sköter sig självt hos exempelvis både Nordnet och Avanza. Sist men inte minst, ha tålamod, så kommer du förhoppningsvis få ta del av en tillfredsställande avkastning.

Hur gör du när du väljer ut fonder?