Hög eller lågkonjunktur - var befinner vi oss?

Hur vet vi egentligen om det är hög- eller lågkonjunktur? Vilka kännetecken finns det? Och var i konjunkturen är vi idag?

Jag hoppas att ni alla haft en god jul och ett gott nytt år. Vi har nu kommit in i den fattigaste månaden på året då jag tror att det för många av oss känns som deras privatekonomi kommit in i en lågkonjunktur. Högkonjunktur och lågkonjunktur är något som det pratas mycket om men vad innebär det egentligen? Vad är det som avgör om vi är i en lågkonjunktur respektive högkonjunktur, och var befinner vi oss just nu? Vi har rekordlåga räntor vilket många menar är ett bevis på lågkonjunktur, men är så verkligen fallet?

 

Vad är en konjunktur?

BNP, bruttonationalprodukten, är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i vårt land under en specifik tidsperiod. Det är ett mått som används för att beskriva ekonomiskt tillväxt, ökningen av BNP över tid. I genomsnitt har BNP ökat 2 % per år men tillväxten varierar mycket från år till år. Finanskriser är ett exempel på något som drastiskt påverkar BNP-tillväxten. Den senaste finanskrisen kom under 2008 och ledde till en global lågkonjunktur. Sveriges BNP sjunk under 2009 med hela 5 % vilket är det största fallet sen andra världskriget bröt ut.

Under en lågkonjunktur upplever vi låg sysselsättning, låg inflation, låga vinster och för att stimulera ekonomin väljer Riksbanken att sänka räntorna. Under en högkonjunktur upplever vi hög sysselsättning, hög inflation, höga vinster och för att stimulera ekonomin väljer Riksbanken att höja räntorna. När vi har en högre sysselsättning i landet är det fler som tjänar pengar vilket leder till att vi spenderar mer och företagen går i vinst → aktiekurserna ökar.

En högkonjunktur är alltså positivt för börsutvecklingen

Hur vet vi om det är lågkonjunktur eller högkonjunktur?

En vanlig missuppfattning är att det är hög BNP-tillväxt som kännetecknar en högkonjunktur men det är fel. För att avgöra konjunkturläget används något som kallas potentiell BNP. Det är den nivå på produktion som vi uppnår när vi har ett normalt och långsiktigt hållbart utnyttjande av arbete och kapital i landet, en nivå som ger en stabil inflation. Skillnaden mellan faktiskt BNP och potentiell BNP kallas BNP-gap. När detta gapet är negativt befinner vi oss i en lågkonjunktur och när det är positivt befinner vi oss i en högkonjunktur. En högkonjunktur innebär alltså att vi använder mer av landets resurser än vad som är långsiktigt hållbart och i en lågkonjunktur använder vi mindre resurser än vad som är långsiktigt hållbart. Vi kan alltså ha en ökad BNP-tillväxt men fortfarande ligga på ett negativt BNP-gap, vilket innebär att vi är i en lågkonjunktur men troligtvis på väg in i en högkonjunktur.

Var befinner vi oss nu?

Efter den senaste finanskriser befann vi oss i en lågkonjunktur i hela sju år. Enligt konjunkturinstitutet vände dock detta år 2016 då BNP-gapet återigen blev positivt. BNP-gapet har sedan fortsatt att öka under 2017 men konjunkturinstitutets prognos är att det ska mattas av under 2018. Vi befinner oss alltså just nu i en högkonjunktur men ändå har vi rekordlåga räntor? Att högkonjunktur innebär hög ränta är något av det första och mest grundläggande man lär sig när man läser nationalekonomi, är denna kunskapen daterad? Troligtvis inte, som det ser ut nu kommer Riksbanken att höja räntan under 2018 och planerar att sedan höja flera gånger de kommande åren för att sedan kunna sänka räntan igen när konjunkturen mattas av. Sambandet håller alltså fortfarande men på mycket lägre räntenivåer än vi sett tidigare. För att se hur räntorna påverkar börsen får ni gärna läsa mitt tidigare inlägg. 

Ta hand om er! 

/Lina