Gör det inte svårare än det är – att förvalta pengar är inte svårt
Några år senare jobbade jag sida vid sida med slipade analytiker från världens ekonomiska centra.
Jag ville tro att om man verkligen studerar och analyserar ett bolag borde man kunna hitta de riktiga pärlorna. Detta var åren innan finanskrisen 2007 / 2008, när det inte spelade någon roll vad man investerade i, för allt gick upp. Obligationer utställda av fordonsjättar gav 15 % i årlig avkastning, lån i en valuta och investeringar i en annan gav 10 % extra avkastning på portföljen. Den som hade turen att vara med vid en nyintroduktion fick pengar rakt ner i fickan. Den som åkte på semester var mer förmögen vid hemkomsten än vid avfärden, så länge portföljen innehöll risk.
Sen kom kraschen, och allt föll.
Det spelade ingen roll hur mycket företagen eller investeringscasen hade analyserats. Förhoppningsvis kan vi lära oss något av uppgångar och nergångar. Förhoppningsvis blir vi bättre på att sprida risker, att inte ta onödiga risker, att inte investera i sådant vi inte förstår. Förhoppningsvis förstår vi att långsiktighet är en bra idé.
Det är lätt att kritisera teorin om den effektiva marknaden. Rent rationellt känns det fel att min hund skulle vara lika bra på att förvalta pengar som de toppbetalda förvaltarna och analytikerna i våra finanscentrum. Det känns logiskt att de som är proffs inom kapitalförvaltning och analys är bättre än slumpen. Det känns även logiskt att flera proffs kan komma fram till bättre resultat än en ensam hund. Men det är där vi glömmer att kapitalförvaltningens utfall styrs av sannolikhetslära och inte av skicklighet.
Vid tavelupphängning är det bra om en håller tavlan och en annan tittar så att tavlan hänger snyggt och rakt. När det är dags att bära något tungt är det bättre och förmodligen säkrare att vara fyra personer än att vara ensam. Låt oss, med samma logik, samla ihop alla fondessen, förvaltarexperterna och proffsanalytikerna som det så ofta skrivs om i näringslivstidningar. Låt oss be dem göra den absolut bästa portföljen. Då borde vi väl ändå kunna förvänta oss en extra avkastning på 2 % per år per extra förvaltande expert? Tyvärr är det inte så. En portfölj skapad av 50 välavlönade analytiker och förvaltare skulle enligt teorin, ändå ge samma avkastning som slumpen över tiden – om diversifieringen och risken var samma. Det är den här utmaningen som gör att passiv förvaltning tar en större och större andel av den globala kapitalförvaltningen.
År 2019 har vi dock ytterligare en aspekt att tänka på: Fossila bränslen.
De har möjliggjort en enorm ekonomisk tillväxt, med tillhörande livskvalité. Detta är en utveckling som vi aldrig hade uppnått utan en näst intill fri tillgång till energi de senaste 100 åren. Tyvärr sög vi lite för länge på karamellen. Redan för en generation sedan borde vi ha insett att vårt agerande inte är hållbart. Den höjda andelen CO2 i atmosfären har medfört att vi nu ser en allvarlig påverkan på vårt klimat. Den stabilitet som är en förutsättning för våra liv håller på att rubbas. Lösningen på problemet är inte helt enkel. Vi måste hitta sätt att bryta vårt fossilberoende och istället utvinna energi från förnybara källor så som vind, sol och vatten.
Vi behöver hållbara lösningar. Förutom att öka andelen förnybar energi i systemet måste vi minska vår energiförbrukning. Vi måste se över vad vi äter. Vi kommer att behöva transportera oss själva och våra varor. Cyklar, elcyklar och olika lösningar inom kollektivtrafiken löser kanske de korta sträckorna, men att vi lämnar bilarna hemma känns ganska osannolikt. Vi kommer alltså att behöva bra hållbara bilar. Tänk en elbil som är gjord av återvunnet material, som du laddar med lokalt producerad sol- och vindkraft och som är så smart att den kör själv. När du inte använder bilen kan den skjutsa runt andra människor eller varor. Givetvis har den ett batteripaket som producerats på ett hållbart sätt.
Här kommer vårt sparande in i bilden.
Hur vi väljer att spara våra pengar har nämligen en enorm påverkan på om vi kommer att lösa klimatkrisen eller inte. Du kanske tänker att det du gör som individ har en väldigt liten påverkan. Du kanske tycker att det är dina vardagsgärningar, inte dina investeringar, som gör skillnad. Men även om din specifika insats är ganska liten så är det genom ditt ställningstagande, genom ditt engagemang, genom att du pratar med dina vänner, släktingar och arbetskolleger som detta ändras. Precis på samma sätt som en debatt eller en gräsrotsrörelse kan få ett av våra partier att ändra sin syn i en politisk fråga, så kan vårt gemensamma engagemang för klimatet påverka världspolitiken. Resultat kan du se just nu i våra dagstidningar, i våra nyhetsprogram, i våra politikers agendor, i företagens reklam, vid företagsinkubatorer som endast tar in företag som har hållbara idéer, och så vidare.
När något skall värderas och undersökas inom kapitalförvaltningen tittar man ofta på historiken.
Historisk data från 5–10 år tillbaka i tiden används för att bedöma hur en aktie rör sig eller hur den rört sig i förhållande till något annat. Men när det gäller många av företagen som är verksamma inom t.ex. förnybar energi, elfordon, eller alternativ till kött, har dessa inte funnits tillräckligt länge för att ge upphov till någon tillförlitlig historik. Problemet är inte unikt, det förekommer i de flesta branscher som påverkas av nya trender, nya tekniker eller något annat som snabbt triggar en större förändring.
Om vi tittar på ett företag som Tesla så hjälper nog inte historisk data från de senaste 10 åren en investerare att göra några träffsäkra antaganden för framtiden. Hur framtiden ser ut har ändå en helt avgörande roll för hur aktier prissätts. För två år sedan var inte vindkraft lönsamt, nu är det billigare att producera vindel än att använda fossila bränslen. Andelen elbilar beräknas att öka explosionsartat framöver. Effekten inom solceller kommer att öka samtidigt som de kommer att bli billigare. Andelen personer som äter kött kommer förmodligen att drastiskt minska. Förmodligen kommer intresset för att investera i en hållbar framtid att öka i framtiden. Den stora frågan är bara, om utvecklingen inom dessa områden kommer att vara linjär eller exponentiell?
Om vi utgår från att marknaden är effektiv och att diversifiering fungerar, så kan vem som helst skapa en bra portfölj som ger en god avkastning, bara genom att sätta ihop flera olika tillgångar. Portföljen kanske inte blir perfekt diversifierad i teorins mening, men det blir ändå en ”bra” diversifierad portfölj. Aktierna kan väljas ut genom att bara köpa ett index, eller genom att köpa aktier som börjar på en särskild bokstav. Eller så väljer vi aktier som ger en bra utdelning. Ett annat alternativ är att vi väljer akter som har en positiv effekt på vårt klimat.
Gör det inte svårare än det är. Oavsett hur du väljer dina aktier får du den avkastning över tiden som motsvarar risken i portföljen. Så varför inte välja aktierna som hjälper oss att lösa vår klimatkris?
MAGNUS ALFREDSSON arbetade med kapitalförvaltning och private banking i 17 år, men tröttnade på att sälja produkter som han själv inte skulle köpa. Han bestämde sig för att erbjuda ett alternativ: en riktigt bra, riktigt billig och riktigt hållbar fond. Proethos fond investerar i företag inom fyra olika områden, som alla har en avgörande roll på klimatet och vår framtid: Förnybar energi, energieffektiva lösningar, hållbar transport och hållbar livsstil. Proethos fond förvaltas långsiktig, nästan helt passivt och har i år gett en avkastning på +41 % (2019-11-26).
Läs mer: www.proethos.se
I SAMARBETE MED PROETHOS
