Analys november, UA Umeå

Varje månad ger UA Umeå oss en makroanalys på föregående månad.

December

 

Riksbanken valde att höja reporäntan till noll. Det var väntat och aktiemarknaden tog det utan större reaktion. Men det undgick ingen att Ingves fick kritik från flera olika håll. Det finns flera olika ståndpunkter när det kommer till Sveriges ränteläge och huruvida tajmingen med att höja räntan är rätt. Negativa räntor har lett till att pengar har forsat ut på marknaden och med endast ett syfte, höja inflationen. Det har inte riktigt lyckats och penningpolitiken har inte kunnat återhämta sig utan som det ser ut nu så är räntebanan fast kring noll. Ett mindre lyckat experiment som endast har slaktat den svenska kronan. Negativa räntor för all del, ett spännande experiment och som var värt ett försök men själva tajmingen att höja när andra tungviktare som ECB eller FED avvaktar kan ses som desperat när konjunkturen viker. Sedan makroanalyserna för september- och novembermånad där jag skrivit om hur ekonomin kontrolleras har nu riksbankskommiten kommit med ett förslag till ny riksbankslag. Kan vara välbehövligt och högst intressant inför kommande åren för att få tillbaka ett handelskraftigt monetärt verktyg.

 

WTO tappar allt mer i kraft när länder tar kampen till sin motparts dörr istället för att gå till överhuvudet för internationell handel. Ytterligare ett tecken på att länder skärmar av sig och i och med det hindrar öppen handel. Det är ingen hemlighet att Kina leder i tillväxttakt och hade WTO varit mer effektiva när det kommer till att medla mellan de två världsmakterna USA och Kina kanske handelsorganisationen inte sett sådant motstånd som de möter idag. Skulle världshandeln bli av med sin opartiska domare skulle även tvister länder sinsemellan bli allt mer oförutsägbara och bidra till osäkerhet på marknaden. Något som är motbjudande för köpare och ett psykologiskt stadie förknippat med hög volatilitet.

 

Torypartiet vann en jordskredsseger i Storbritannien vilket resulterar i ett mer handelskraftigt parlament som nu riktar sina blickar mot Brexit. Underhuset har även röstat Ja till Boris Johnsons Brexitlagstiftning, ett steg närmare utträde den 31 januari. Börsen lyfte på valbeskedet, inte konstigt med tanke på att osäkerheten kring Brexit minskade.

 

Stockholmsbörsen gjorde ett nytt försök på all time high under december och detta gick i lås när nyheterna om ett fas ett avtal mellan USA och Kina förhandlats fram. Precis som förväntad inflation styr penningpolitiken idag så styr förväntningarna om detta handelsavtal aktiemarknaden. Förhoppningsvis kommer nu ett avtal skrivas inom en snar framtid mellan de bägge partnerna men var inte allt för säker innan vi har det svart på vitt. Något som skulle slå knut på börsen skulle vara om demokraternas riksrättsprocess i USA mot Trump tog en oväntad vändning, högst osannolikt, för att det skulle ske behöver senaten där republikanerna styr, rösta för att avsätta honom.

 

Kring årsskiftet small det i Iran. USA har genomfört en missilattack mot en högt uppsatt person inom Iranskamilitären. Breda nedgångar var följden över hela värden efter att nyheten spred sig. Skulle spänningen nu öka och mellanöstern svara på attacken blir det högst troligt en rekyl på börsen.

 

I Sverige har vi just nu momentum uppåt men allt färre bolag deltar i uppgången. Det är en långsiktig säljsignal. Vi befinner oss även vid toppen av den positiva trendkanalen, ytterligare en orsak till nedgång. Vad som skull kunna mana på börsen är köpeufori eller starka årsrapporter som kommer senare i januari.

Med vänliga hälsningar
Harald Wigerstedt