2019-03-05

Skira- börsen för lantbrukare!

Varför finns det inte öppnare handel för bönderna och deras spannmål? Den frågan ställde sig studiekamraterna Niklas Ericson och Joel Glemne när de började utveckla företaget Skira, som ska göra det enklare för lantbrukare att köpa och sälja spannmål.

Börs och Tradera

Skira och dess handelsplattform kan enklast beskrivas som en blandning mellan en börs och Tradera, med mer lutning åt det sistnämnda. Börs i den mån att det finns en köpare och säljare som bestämmer priset, Tradera i den mån att handeln sker digitalt och med ett slutdatum. Lantbrukaren som skördat sitt spannmål ställer ut sin skörd till försäljning med ett reservationspris och ett slutdatum. Reservationspriset är inget måste och om lantbrukaren godkänner kan skörden säljas under det utsatta priset. Niklas Ericson förklarar att plattformen skapar möjligheter för lantbrukare att bli kreativa marknadsaktörer. För det är just det som är nyckeln i hela affärsidén – producenterna själva kan jämföra och sätta egna priser.

 

Den svenska spannmålshandeln och dess priser utgår till stor del från råvarubörserna i Chicago och Paris. De svenska bönderna säljer mestadels till stora uppköpare och därför blir det svårare med det som de två entreprenörerna återkommer ständigt under intervjun: pristransparens. De menar att pristransparensen blir svår för den enskilda lantbrukaren, både i att sätta och veta ett rimligt pris.

– Problemet för lantbrukarna är alla deras uppgifter som inte bara innefattar själva arbetet på åkern. De måste vara ekonomer, metronomer, mekaniker och allt

däremellan, vilket innebär att om du är sjuk i en vecka riskerar allt att fallera. Vi underlättar kring deras försäljning som är en central del för lantbruket, säger Joel Glemne.

LRF delägare

Sagan om Skira började med att Niklas Ericson, som själv arbetade på en gård under sin uppväxt, besökte en vän och tillika lantbrukare. Vännen producerade mycket spannmål, men hade svårt att dra runt handeln och få en rimlig uppfattning om priset.

– Det kändes skumt att det inte fanns någon form av prisjakt på den här marknaden och ingen transparens gällande pris. Jag uppfattade det som att det fanns ett stort behov av

att försöka lägga samman allas priser, för att öka transparensen och skapa en ökad prismedvetenhet hos säljare och köpare. Jag såg det som något som skulle gynna hela branschen.

 

Det var under studierna vid Linköpings Universitet som Joel och Niklas träffades och började utveckla idén till Skira. Vid sidan av studierna utvecklade de blivande ingenjörerna en applikation som byggde på att skapa ett spannmålsindex. Intresset var stort det fanns inte någon betalningsförmåga för idén. 

Det intressanta var dock att applikationen konkurrerade ut en liknande tjänst som Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) erbjöd. När sedan idén till Skira föddes och utvecklades ville LRF vara med på tåget och i oktober 2017 köpte LRF Media 40 procent av bolaget. Ägarstrukturen, som nu såg lite annorlunda ut, innebar nya möjligheter som gjorde att både Niklas och Joel kunde arbeta med Skira på heltid. Det var med andra ord tack och adjö till deras arbeten hos attraktiva arbetsgivare som Spotify och Microsoft, för att istället helhjärtat satsa på sin idé. 

 

Utöver de två grundarna drivs Skira tillsammans med Felicia Bindekrans, även hon civilingenjör från Linköping, som kom in i ett tidigt stadium i rollen marknads- och säljansvarig. För tillfället har bolaget tre konsulter med uppgifter mot affärsutveckling, mjukvarudesign och UX/UI. Själva tjänsten är fortfarande i betaläge, men målet är att den ska vara helt igång sommaren 2019. Redan nu pågår utvecklingen kring erbjudande om exempelvis transport av det köpta spannmålet. Liknande handelsplattformar finns utanför Sverige bland annat i USA, Finland, Danmark och Portugal.

 

Hur har ni nått ut marknadsföringsmässigt till landets alla lantbrukare?

– Jag vet inte om tre personer har pratat så mycket med enskilda lantbrukare som jag, Niklas och framförallt Felicia, skrattar Joel Glemne och berättar vidare att de satsat mycket på att ringa runt och vara ute på mässor.

 

På den ledande frågan om hur mycket arbete och sena kvällar arbete i startup faktiskt innebär är de samstämmiga:

 

– Inte överdrivet mycket. Vi vill hålla på med detta i flera år och då måste vi göra det hållbart och prioritera välmående. Men självklart innehåller det en del hektiska veckor, säger Niklas Ericson. 

» Visa artiklar i samma kategori