2016-07-13

GRUNDSKOLAN DEL 1 - AKTIER ÄR DELAD GLÄDJE

Vad är egentligen aktier? Och vad innebär det att vara aktieägare? Det ska vi undersöka närmare i första delen av Stock Magazines Grundskola.
aktier_ar_delad_gladje.png

Låt säga att du har en idé om en uppfinning som du vill sätta i produktion. För att finansiera det bestämmer du dig för att bilda ett aktiebolag. Sedan 2010 är minimibeloppet som krävs för att bilda ett privat aktiebolag i Sverige 50 000 kronor. Du själv har endast möjlighet att lägga 25 000 kro nor, så du får helt enkelt be om hjälp. Du berättar för dina vänner kompis 1 och kompis 2 om din idé, som genast nappar och bidrar med 12 500 kronor var. Tillsammans får ni därmed ihop 50 000 kronor till startkapitalet och du kan bilda ditt bolag. Då det var du som drog igång bolaget är det du som är den faktiska ägaren. Eſtersom kompis 1 och 2 bidrog med pengar kan man säga att de äger varsin del av företaget. Detta är vad det innebär att vara aktieägare: Du köper en aktie, med andra ord en del i ett företag, och därmed får du både ett visst inflytande över bolagets verksamhet och rätt att ta del av bolagets vinst.

 

Även bolag kan vara privata

Exempelbolaget är ett privat aktiebolag: du behövde ett kapital på minst 50 000 kronor för att bilda bolaget och dina aktieägare, kompis 1 och 2, var privata investerare som blev tillfrågade i ett icke-publikt sammanhang att investera pengar i bolaget. I ett privat bolag får antalet aktieägare endast uppgå till 200 personer. Om du hade startat upp ett publikt bolag skulle du i stället ha behövt ett kapital på minst 500 000 kronor. I det här fallet hade bolaget kunnat sälja aktier till allmänheten via en publik marknad och kunnat marknadsföra detta via exempelvis annonser. Namnet på bolaget – själva firman – skulle också ha behövt åtföljas av förkortningen ”publ” – ”publikt”. Publika aktiebolag har, till skillnad från privata, möjligheten att noteras på börs eller annan öppen marknad för att underlätta för allmänheten att köpa och sälja bolagets aktier. Publika aktiebolag är också skyldiga att offentliggöra sina rapporter, vilket gör att det är lättare att granska deras verksamhet än hos privata bolag.

 

Att äga en aktie 

När du väl har startat ditt företag kommer du förhoppningsvis att kunna gå med vinst. Förmodligen vill även kompis 1 och 2 vara med och dela på vinsten – de är ju delägare. Av bolaget får de därför en del av vinsten, en så kallad utdelning. Med tanke på att kompis 1 och 2 faktiskt investerat pengar i det här bolaget är det också rimligt att de vill få information om hur bolaget går och hur du sköter ditt arbete. För att de ska få ut så mycket pengar som möjligt är det ju både viktigt att bolaget går bra och att du förvaltar det på ett fungerande sätt och inte försöker lura dem. Av den här anledningen har kompis 1 och kompis 2 rätt att få se bolagets rapporter och årsredovisning. Dessutom har kompis 1 och 2 rätt att delta på bolagets så kallade årsstämma, vilken hålls en gång per år. På stämman får kompis 1 och 2 möjlighet att uttrycka sina åsikter om ditt arbete och kan rösta om vilka som får sitta i bolagets styrelse. På årsstämman kan de också välja revisor till bolaget och rösta om hur stor del av bolagets vinst som ska delas ut till aktieägarna.

Det är detta som menas med att vara aktie ägare: du köper
en aktie, med andra ord en del i ett företag, och genom
att göra det får du både ett visst inflytande över bolagets verksamhet och rätt att ta del av bolagets vinst

 

Rätt att rösta

På årsstämman har bolagets alla aktieägare rätt att rösta, men alla aktieägare har inte lika många röster. Antalet röster en aktieägare har beror främst på hur många aktier denne äger. Ett stort antal aktier medför ett stort antal röster, vilket i sin tur innebär ett större inflytande på stämman. Av den anledningen är det viktigt att utnyttja sin rösträtt. – Bolagsstämman är enda möjligheten för dig som aktieägare att träffa företagsledning och styrelse. Din röst spelar roll både när du ställer frågor och röstar på stämman. VD:ar är oſta intresserade av att höra även vad mindre aktieägare tycker, säger Carl Rosén, VD för Aktiespararna, en oberoende organisation som värnar svenska småsparares intressen.

I exempelbolaget skulle kompis 1 och 2 ha samma antal röster, då de har investerat lika mycket pengar i bolaget och därmed äger samma antal aktier. Du har investerat en större summa pengar än både kompis 1 och 2 och har därför fler aktier och därmed större inflytande vid röstning.

 

A och B-aktier 

En aktieägares möjlighet att utöva sitt inflytande genom att rösta på bolagets årsstämma baseras på huvud principen att en aktie ger en röst. I Sverige fungerar det dock inte riktigt så. Här innebär aktiebolagslagen att bolag kan erbjuda aktier som har olika röstvärden. Oſtast kallas de aktier med högre röstvärde – fler antal röster – för A-aktier och de med lägre röstvärde för B-aktier. Skillnaden mellan dessa kan dock inte bli hur stor som helst: Enligt lagen får en aktie inte ha ett röstvärde som är större än tio gånger röstvärdet för en annan aktie inom ett och samma bolag. Utifrån tidigare beskrivna exempel är det troligt att du har A-aktier och både kompis 1 och kompis 2 har B-aktier. Detta för att du som ägare sannolikt inte vill förlora ditt inflytande över bolaget, oavsett hur många som äger aktier i bolaget. Tack vare dina A-aktier kan du behålla en maktposition i bolaget. Internationellt är det inte särskilt vanligt med ett system där olika aktier inom samma bolag kan ha olika röstvärde, men reglerna är olika från land till land.

 

Riskfyllda pengar 

Aktiesparande har genom historien varit betydligt mer lönsamt än andra former av sparande tillgängliga för småsparare, som till exempel bank konto, obligationer eller räntefonder. Även om det i många fall är lönsamt är dock aktiesparande också mer riskfyllt än vissa andra sparformer. Om ditt exempelbolag till exempel skulle gå riktigt dåligt och dess värde på marknaden sjunker så kommer också värdet på aktierna, aktiekursen, att sjunka. Om värdet på aktierna blir lägre än det värde som kompis 1 och kompis 2 betalade för dem, innebär det att kompis 1 och 2 förlorar pengar. Om bolaget går så pass dåligt att det går i konkurs kommer kompis 1 och 2 att förlora alla pengar de har investerat i bolaget. Av den här anledningen kallas de pengar som aktieägare köpt aktier för i ett bolag för ”riskvilligt kapital”. Ingen aktieägare kan dock förlora mer pengar än denne har investerat och ett bolag kan aldrig kräva att aktieägarna ska investera i fler aktier.

 

Buffert i dåliga tider 

När ett bolag går dåligt är det framför allt företagets så kallade riskkapital som ska användas för att täcka förlusterna. Riskkapitalet utgörs av den vinst som inte delas ut till aktieägarna samt aktiekapitalet – det kapital som bolagets ägare använde för att starta upp bolaget. Syſtet med riskkapital är att det ska fungera som en buffert i dåliga tider, för att bolaget ska kunna undvika konkurs och fortsätta sin verksamhet. Det finns en risk att aktieägarna förlorar en del av sina investerade pengar när riskkapitalet används, men sam tidigt fungerar det som en säkerhet för exempelvis långivare, eſtersom det visar att bolaget kan ta sig igenom förluster. Om ett privat bolag går dåligt skulle du som ägare kunna erbjuda nya aktier – både till dina befintliga aktieägare och till nya privata investerare. I ett publikt bolag skulle du, utöver dina redan befintliga aktieägare, även kunna erbjuda nya aktier till allmänheten. Detta kallas nyemission och är ett sätt att få in mer kapital till ett bolag utan att behöva låna. Nyemission används oſtast för att finansiera en expansion av en verksamhet, eller för att undvika konkurs.

 

Investera långsiktigt

Det faktum att man kan förlora pengar genom att investera i aktier kan göra att det känns som ett osäkert sätt att spara. För att minska förlustrisken anser Carl Rosén att man ska investera långsiktigt: – Spara i aktier ska man göra på lång sikt. Placerar man i 10–12 olika bolag i olika branscher får man en bra riskspridning. Genom att spara kontinuerligt slipper du ta hänsyn till kurstoppar och bottnar. På lång sikt är aktier en bra affär. En väl fungerande aktiemarknad är nödvändig för att vårt samhälle och näringsliv ska fungera. Aktiemarknaden möjliggör för företag att få in kapital för att fortsätta eller utveckla sin verksamhet, utan att företaget behöver låna pengar. Att bolag får låna pengar är aldrig en självklarhet – i de flesta fall måste ju bolag låna för att finansiera utgiſter de kan planera för, men inte har kapital för. I så fall kan bankerna anse risken att förlora de utlånade pengarna är för stor. Samma sak gäller för bolag som måste få in mer kapital för att undvika konkurs, sannolikt är bankerna tveksamma till att låna ut även då. Med hjälp av aktiemarknaden behöver bolag i dessa situationer inte vända sig till bankerna, utan kan i stället få in kapital med hjälp av aktier. – För att driva ett bolag behövs eget kapital och det kan bara aktieägare stoppa in. De tar en större risk än kreditgivarna men kan också få en högre avkastning, avslutar Carl Rosén.

» Visa artiklar i samma kategori

Vi rekommenderar dessa artiklar för dig